Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter. Vi har frågat Agnetha Karlsson, folkhälso- och social hållbarhetsstrateg i Tranås kommun, om arbetet med att ta fram strategin.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå analyser av utvecklingen av folkhälsan och förutsättningarna för en god och jämlik hälsa i Sverige. Följ utvecklingen med våra analyser och rapporter eller använd våra verktyg för att själv ta fram och analysera folkhälsostatistik på

Vill du ha tips och inspiration om hur man kan arbeta med uppföljning? Malin Hildingsson, strateg i social hållbarhet i Karlskrona kommun, berättar hur hon använder sig av nationella data och olika kunskapsstöd för att skapa bästa möjliga uppföljning och hålla sig uppdaterad inom folkhälsoområdet.

En ny e-utbildning om god och jämlik hälsa finns nu på Folkhälsomyndighetens webbplats. Utbildningen är ett stöd för alla som arbetar med folkhälsa och social hållbarhet, eller i verksamheter som berörs av folkhälsopolitiken.

Förutom www.folkhalsomyndigheten.se finns följande webbplatser som drivs av Folkhälsomyndigheten. På denna sida finns även relaterade webbplatser som drivs av andra organisationer.

I maj nästa år kommer den nordiska folkhälsokonferensen till Sverige. Folkhälsomyndigheten står för arrangemanget, och syftet är att skapa dialog och lärande om folkhälsoarbetet i de nordiska länderna.

Vi är många som arbetar med att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. För att underlätta har vi på Folkhälsomyndigheten tagit fram en kunskapsmodell för hur arbetet kan läggas upp. Tanken är att modellen ska bidra till ett strukturerat och långsiktigt arbete som

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja

Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention – Det handlar om livet, syftar till att ge en långsiktig inriktning för arbetet under en tioårsperiod. Strategin baseras på en tvärsektoriell ansats som skapar förutsättningar för en gemensam riktning för hela samhället i arbetet med

13–15 maj samlas beslutsfattare, forskare, praktiker och organisationer ifrån hela Norden i Göteborg för dialog och lärande kring aktuella folkhälsofrågor. Den 14e nordiska folkhälsokonferensen arrangeras av Folkhälsomyndigheten och planeringen är nu i full gång. Vi har pratat med projektledare

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

Målområde 7 i de åtta folkhälsopolitiska målområdena handlar om kontroll, inflytande och delaktighet. Det har Skellefteå kommun tagit fasta på i sitt folkhälsoarbete.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Här hittar du verktyg för att själv ta fram statistik över hälsa och hälsans bestämningsfaktorer samt miljöhälsa för olika grupper inom många områden inom folkhälsa. Använd verktygen för att följa utvecklingen i just din kommun, ditt län eller på nationell nivå.

Vill du få ett verktyg för att förklara frågor om folkhälsa och jämlik hälsa kopplat till samhällsutveckling? Vill du vässa dina kunskaper om den nationella folkhälsopolitiken eller om kunskapsbaserat arbete inom folkhälsa? Välkommen att använda den nya e-utbildningen God och jämlik hälsa för

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Matmiljö handlar om faktorer i den fysiska och sociala miljön som påverkar våra val och konsumtion av mat, vilket har betydelse för vår hälsa och även miljön.

Kunskapsstödet visar hur man kan lägga upp ett förebyggande arbete med hög kvalitet utifrån lokala och regionala behov inom området ANDTS-prevention.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.