Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner syftar till att begränsa spridning, eliminera stigma, och säkerställa god livskvalitet för personer som lever med hiv. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot hiv och sexuellt överförbara infektioner har många synergier med arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Här hittar du frågeformulär och exempel på följebrev för Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Av följebreven finns fler postala och digitala varianter än de som visas här.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

Matproduktionen och matförsörjningen är viktiga för vår hälsa och att samhället ska fungera, även vid kriser. Hur vi producerar, distribuerar och säljer mat påverkar både hälsa, miljön och klimatet. Här beskriver vi hur Sveriges livsmedelssystem fungerar.

Suicidförsök och annat suicidalt beteende är vanligt bland unga personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) jämfört med heterosexuella i samma åldersgrupp. I en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat granskas risk- och

Borlänge kommun i samarbete med Högskolan Dalarna.

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål och 169 delmål för att ställa om världen mot en hållbar utveckling.

I dagarna startar Folkhälsomyndigheten en nationell informationssatsning om säker och balanserad skärmanvändning bland barn och unga. Bland annat skickas en broschyr hem till vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–13 år.

Personer med skadligt bruk av alkohol eller narkotika löper flera gånger högre risk att dö i suicid än andra. Det visar aktuell kunskap som sammanställts i ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

Snart lanseras Fritidskortet. Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium om hur en meningsfull fritid för barn och unga kan ge socialt umgänge och en bättre hälsa.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Här beskrivs i korthet verksamhetsutövarens respektive miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar i ett tillsynsärende om det finns problem i inomhusmiljön.

Här hittar du information om användning av alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANTS) under de senaste 12 månaderna. En person som har två bruk kan till exempel både ha en riskkonsumtion av alkohol och ett riskabelt spelande under de senaste 12 månaderna.

Delmålet om en stärkt kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention syftar till att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt arbete för att genom forskning och kunskapsutveckling förbättra insatserna för individ, profession och samhälle. Kunskapsutveckling kan ske på många olika sätt; genom…

En majoritet tycker att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Samtidigt är det många som inte rör sig i vardagen, och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper.

En affisch som speglar kunskapsläget inom hivprevention, det vill säga att hiv inte överförs vid samlag när en person har välbehandlad hiv, även när kondom inte används.

Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

13–15 maj samlas beslutsfattare, forskare, praktiker och organisationer ifrån hela Norden i Göteborg för dialog och lärande kring aktuella folkhälsofrågor. Den 14e nordiska folkhälsokonferensen arrangeras av Folkhälsomyndigheten och planeringen är nu i full gång. Vi har pratat med projektledare

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i vardag och kris. Här kan du läsa om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samverkar med andra aktörer för att säkerställa ett effektivt skydd.

Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och världen är zoonoser – sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Nya och förändrade smittämnen uppstår hela tiden i kontaktytorna mellan djur, människor och ekosystem.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

Faktabladet handlar om upplevelser av sexliv, relationer och sexuell egenmakt baserat på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att en majoritet av befolkningen är nöjd med sitt sexliv…

Rapporten utgår från Miljöhälsoenkäten 2023 och fokuserar på hälsorelaterade frågor kopplat till vistelse i och tillgång till grönområden.