Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Regeringens oro för utvecklingen av barns och ungas hälsa, framförallt den psykiska hälsan, sätter målgruppen högt på folkhälsoarbetets dagordning. En ökning av psykosomatiska symtom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk bland unga i skolåldern, stressrelaterade symtom bland framförallt flickor och ökat antal unga som vårdas på sjukhus för depression och ångest är några exempel på den oroande utvecklingen.

I vår roll som nationell kunskapsmyndighet ligger ett ansvar att sprida kunskap om och inspirera till användning av verksamma insatser som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland barn och unga.

Uppföljning av barns och unga hälsa över tid och hur faktorer som påverkar hälsan förändras över tid är ytterligare ett ansvarsområde där datainsamlingar och analyser är viktiga instrument. Som exempel kan nämnas undersökningen om skolbarns hälsovanor, den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa samt analyser av den nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor".