Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Since 1997, the Public Health Agency of Sweden has conducted an Enhanced pertussis surveillance (EPS) of children with pertussis in Sweden. Part of the surveillance includes clinical information and vaccination histories. The methods used in the article are described in more detail in this

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

This report is primarily written for health care professionals, particularly those working in maternal and child health care, school health care, primary care, and those working in the counties’ Departments of Communicable Disease Control and Prevention as well as public health officials and

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Informationen vänder sig i första hand till vårdgivare som rapporterar till det nationella vaccinationsregistret (NVR) och de som använder uppgifter ur registret för statistik- och forskningsändamål.

Följande vaccinationer, givna av vårdgivare i Sverige, finns i NVR: Vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, humant papillomvirus, rotavirus) som är givna till barn från och med den 1 januari 2013 Covid-19-vaccinationer…

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man påbörja vaccination redan vid sex veckors ålder. I så fall ges tre primära vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B med 1-2 månaders mellanrum. Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser bör sedan fortsätta vaccineras enligt det vanliga schemat, det vill säga med en påfyllnadsdos…

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.