Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten presenterar resultat från en litteraturöversikt av internationell forskning. Den visar vilka hinder och möjligheter som skolpersonal och elever upplever för att upprätthålla rökfria miljöer i skolan. Rapporten vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet. Det innebär att det du skickar till oss via e-post, post eller fax i regel blir en allmän handling och kan begäras ut av vem som helst. Vid en begäran om allmän handling görs alltid en sekretessprövning.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2020–2023. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten sina slutsatser 2023.

Rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten resultat från dialoger som genomförts med kommuner och regioner under 2024.

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831).

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning av insatser som har genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel i kommuner och regioner under 2022, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Broschyren innehåller rekommendationer om hur sjukvården kan minimera spridningen av VRE. I broschyren finner du ett uppslag i form av en checklista att sätta upp på lämpligt ställe.

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen haft i uppdrag att kartlägga familjecentraler och andra liknande verksamhetsformer. Kartläggningens resultat visar att det finns behov av att stärka verksamhetsformerna.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta sitter vi stilla en allt större del av dagen. Här hittar du information om arbetet med fysisk aktivitet och stillasittande.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser i rapporten.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Stigmatisering av personer med olika typer av psykisk ohälsa har negativa konsekvenser för samhället i stort men också för den enskilda individen. Men det går att förändra. I arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och självmord är insatser för att minska stigmatiseringen en viktig del.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19 riskerar att orsaka allvarliga konsekvenser för samhället. Rapporten redovisar uppdraget, den aktuella situationen för covid-19, nu gällande regelverk (2022-04-29) och de åtgärder som är möjliga.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Rapporten presenterar scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med 20 september 2022.