Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Bilaga till mikrobiologisk information 2017

Bakgrund Under 2009 rapporterades 154 personer med hepatit A-infektion, varav 77 (50 procent) smittats i Sverige. Detta var en trefaldig ökning av de inhemska fallen jämfört med 2008. Trender Sedan 2004 har det totala antalet fall minskat, men från mitten av 2008 vände trenden uppåt och under 2009 var andelen inhemska fall signifikant fler än under 2008…

Trender Under 2008 rapporterades 78 fall av hepatit A, en ökning jämfört med 2007 då 69 fall rapporterades. Prov för typning inkom för samtliga 37 rapporterade fall från Mellansverige. Virus kunde typas från 27 av dessa och visade en relativ ökning av IB, som är ovanlig i övriga Europa, 12 fall jämfört med 10 under 2007. Däremot minskade IIIA, som är vanlig i Södra Asien, till 5 fall jämfört med…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 66 fall av hepatit A motsvarande en incidens av 0,6 fall per 100 000 invånare, vilket är på samma nivå som 2022 (n=64; figur 1). Medianåldern var 20 år (spridning 1–83 år) och 61 procent av fallen var män (n=40). Femtio procent av fallen (n=33) involverade barn och ungdomar under 20…

Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan också finnas i blod och sexuell smitta förekommer…

Under 2011 rapporterades 55 personer med hepatit A-infektion, varav 14 smittats i Sverige. Antalet var det lägsta rapporterade under de senaste 10 åren och incidensen/100 000 invånare var 0,6 fall. Under det senaste decenniet har antalet fall av hepatit A generellt minskat, även om en markant ökning skedde under perioderna 2003 till 2004 samt 2008 till 2009 i samband med…

Under 2006 anmäldes 80 fall av hepatit A vilket var en minskning med 14 procent jämfört med 2005, då antalet fall minskade med 32 procent jämfört med 2004. Dessförinnan hade antalet fall ökat sedan 2002. Totalt anmäldes fler personer smittade under perioden juni-september än under årets övriga månader. De inhemskt smittade rapporterades…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Denna litteraturöversikt syftade till att sammanställa kunskap om risk- och skyddsfaktorer i relation till hiv/STI i samband med utlandsresor, samt kunskap om hiv/STI-förebyggande interventioner för utlandsresenärer. Sådan kunskap kan bidra till en diskussion om behov av framtida forskning,

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Den här vägledningen om bassängbad utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2021:11) om bassängbad ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Molekylär typning av hepatit A-virus med sekvensering.

Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det minskar antalet injektioner. Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, och därefter har man utarbetat kombinationsvacciner. Detsamma gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp eller kombinerat vaccin mot hepatit A och B. Kraven för godkännande av kombinationsvacciner är desamma som för enskilda…

Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre

Hepatit E orsakas av ett virus som vid utbrott främst sprids via vatten och yttrar sig ungefär som hepatit A, den klassiska så kallande epidemiska gulsoten. Större utbrott av hepatit E har hitintills endast rapporterats från låginkomstländer, men enstaka fall av smitta tros förekomma i de flesta länder.