Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här rapporten baseras på intervjuer med representanter från tio projekt som beviljades projektmedel för arbete med suicidprevention 2020–2022. Förutom information om respektive projekt får läsaren ta del av lärdomar och utmaningar som de olika projekten har stött på.

En berättelse framtagen för barn i förskoleålder om vad virus, bakterier och vaccin är för något. Men också om vad som kan få oss vi mår bra, och hur vi kan hålla oss friska.

En kartläggande litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget om suicidförebyggande insatser utanför hälso- och sjukvården. Faktabladet sammanfattar effekterna av olika typer av insatser som kan minska suicid, suicidförsök och suicidtankar.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Version 3 Den här vägledningen vänder sig till dig som är kommunal handläggare och som bedriver tillsyn över den unika identitetsmärkningen och säkerhetsmärkningen på tobaksvaror, gentemot detaljhandlare. Kommunen har bara möjlighet att

Utbildningsmaterialet har tagits fram för att stödja samtal och dialog om vaccination och riktar sig till sjuksköterskor och läkare som möter vuxna och barn i samband med vaccination inom barnhälsovård och elevhälsa.

Faktabladet riktar sig till främst till professionen inom hälso- och sjukvården, vårdgivare, omsorgspersonal och forskare som arbetar med frågor om äldres hälsa.

Rapport om hur personal inom vård, stöd och service som genomgått utbildningarna "Första hjälpen till psykisk hälsa" eller "Psykisk livräddning" beskriver sina erfarenheter av att möta personer med psykisk ohälsa och vilken användning de haft av utbildningarna.

Alla barn behöver balans i vardagen, med tid för alla grundbehov såsom sömn, fysisk aktivitet och relationer. Det kan vara svårt att uppnå, särskilt för barn och unga med funktionsnedsättningar. Många gånger hjälper det att göra flera små förändringar än en stor.

Att förhålla sig till innehållet i digitala medier handlar om att förstå vad det är man ser och fundera på varför vissa inlägg, reklamfilmer eller tips dyker upp i flödet. Det handlar också om vilken typ av innehåll som får användarna att må dåligt – och vad man kan göra för att undvika det.

Många plattformar och appar är utformade för att på kort sikt förhöja positiva känslor och dämpa negativa, och för att användaren ska vilja använda dem mer och mer. Användningen av digitala medier kan då bli problematisk eller beroendeliknande.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

Rapporten innehåller svenska transpersoners beskrivningar och utsagor kring möjligheter och hinder för sexuell hälsa, samt berör sexuellt risktagande och möten med personal inom hälso- och sjukvården.

Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Faktabladet bygger på resultatet från en intervjustudie om psykisk ohälsa bland unga transpersoner i åldern 16–26 år.

Att styra innehållet handlar om att till exempel välja eller välja bort vissa appar utifrån deras innehåll. Det finns sätt att få reda på mer om de spel och sociala medier som barn och unga använder, och sätt att undvika skadliga algoritmer, marknadsföring och köp i appar.

Det här faktabladet summerar resultat från en systematisk översikt av översikter som undersöker om förebyggande insatser till familjer med psykisk sjukdom kan förbättra barnens psykiska hälsa och stärka skyddande faktorer.

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.

Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom området folkhälsa. Då många samhällssektorer bidrar till förutsättningarna för en god och jämlik hälsa kan faktabladet vara av intresse för olika myndigheter, regioner, kommuner och andra organisationer.

Kunskapsstödet visar att rökförbudet verkar fungera väl på uteserveringar, lekplatser och idrottsanläggningar. Vid offentliga entréer och i anslutning till kollektivtrafiken fungerar rökförbudet däremot inte lika bra.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta

Rapporten är en studie för att få fördjupad kunskap om erfarenheter och upplevelser av kommunikation kring förhållningsregler och smittsamhet bland personer som lever med hiv. Detta i ljuset av den nya kunskapen om minimal smittsamhet vid välbehandlad hivinfektion.

Syftet med rapporten är att öka kunskapen om livsvillkor, livskvalitet och hälsa för grupperna bisexuella och pansexuella. Därtill ska resultat och förslagna insatser inspirera till att målgrupperna i högre grad arbetar med bi- och pansexuellas hälsa.