Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2018 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Rapporten innehåller svenska transpersoners beskrivningar och utsagor kring möjligheter och hinder för sexuell hälsa, samt berör sexuellt risktagande och möten med personal inom hälso- och sjukvården.

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten ger en sammantagen bild av narkotikasituationen i Sverige och visar bland annat att användningen av narkotika ligger kvar på samma nivåer som tidigare bland vuxna men minskar bland unga.

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

Resultaten från en undersökning om sexuell kommunikation, samtycke och hälsa. Rapporten beskriver hur människor upplever sin förmåga att kommunicera i sexuella situationer, och på vilket sätt man visar att man vill ha sex samt tolkar andra. Vidare beskrivs hur kommunikationsförmågan upplevs påverka…

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Rapporten visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med befolkningen i stort.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.

Rapporten är resultat från en enkätundersökning bland personer som lever med hiv i Sverige under 2021–2022.

Kunskapsunderlaget om vaccination mot TBE omfattar en sammanställning av vetenskaplig litteratur, en kartläggning av sjukdomsbördan i Sverige, samt en bedömning av vacciners effekt för att minska TBE-relaterad sjukdom, död och långvariga restsymtom.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.