Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vi har tagit fram kunskap om matmiljön i Sverige. Resultaten visar att vi dels behöver stärka kunskapen om matmiljön på många områden och att matmiljön behöver bli mer hälsofrämjande.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa

I Sverige finns det riktlinjer och rekommendationer på flera olika områden som har som syfte att främja hälsosamma matvanor och förebygga matrelaterad ohälsa.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.

Behovet av att förebygga användning av tobaks- och nikotinprodukter uppmärksammas årligen av Världshälsoorganisationen, WHO. Årets tema för Tobaksfria dagen ”Unmasking the appeal” syftar till att belysa vilseledande strategier.

Andelen förskolebarn med övervikt och obesitas (fetma) varierar mellan olika grupper barn och även mellan regioner, vilket visar på betydelsen av det tidiga livets villkor för den jämlika hälsan.

Rekommendationerna är att du som förälder styr vilket innehåll ditt barn tar del av och pratar med barnen om vad de gör och hur de kan påverkas av digitala medier. Förklara vad man behöver för att må bra och hjälp till att skapa goda vanor.

Olika samhällsförändringar sedan 80-talet har haft stor betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (fetma) och nationella insatser har haft begränsad effekt.

Efter covid-19 ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid-19 genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika

Många kommersiella digitala medier är utformade på ett sätt som kan vara skadligt för barns och ungas hälsa. En viktig del i det förebyggande arbetet är att ändra utformningen av de kommersiella digitala medierna så att de inte stimulerar till ökad användning eller bidrar till utsatthet.

Rekommendationerna är att du som förälder styr vilket innehåll ditt barn tar del av och skapar goda vanor och rutiner för balans mellan till exempel lek, sömn och fysisk aktivitet. Titta på skärmen tillsammans med ditt barn.

Här presenterar vi olika uppdrag och projekt som vi arbetar med inom mat, fysisk aktivitet, övervikt och obesitas.

En delrapport inom regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska skillnader

Att hantera och minska risken för konflikter handlar om att fundera på vad som orsakar konflikter och bråk, och vilka strategier vi ska använda då. Det handlar också om att komma överens om gemensamma regler och kunna diskutera skärmtid och innehåll i digitala medier utan att bli osams.

Detta utbrott av campylobacter är över.

Barns matvanor har förändrats över tid och varierar med kön och ålder. Andelen barn som dagligen äter grönsaker har ökat medan andelen som dagligen äter frukt har minskat.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Det finns två rotavirusvacciner godkända inom EU, RotaTeq® och Rotarix®. Vaccinerna godkändes i Europa 2006, och har varit tillgängliga i Sverige sedan dess. Båda vaccinerna består av levande, försvagat virus och ges som lösning i munnen.

Underlag i regeringsuppdrag I den här rapporten beskrivs dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner

Vad säger forskningen? I den här rapporten presenterar vi en sammanställning av internationell forskning om matmiljö och barns och ungas livsmedelskonsumtion och matrelaterad hälsa, som övervikt och obesitas. Rapporten visar att det som studerats mest i matmiljön bland barn och unga är marknadsföring…

Faktabladet redovisar de vanligaste nationella och internationella tillväxtkurvorna samt skillnaden dem emellan.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Faktablad med råd förverksamhetsansvariga och övrig personal inom barnomsorg. Genom att förbereda verksamheten inför sommarvärmen går det att minska ohälsa och dödlighet orsakad av värmeböljor.