• Om du bedömer att situationen är akut och du eller någon i din närhet behöver vård eller annan hjälp, ring 112. Det gäller om du har tankar på att skada dig eller att ta ditt liv eller om du är närstående till någon som du tror har allvarliga planer på att ta sitt liv.

    Om det inte är en akut situation kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. För barn under 18 år går det bra att kontakta en vårdcentral eller en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Du kan få snabbt svar om vart du ska vända dig inom vården på telefonnummer 1177. Här kan du även få sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom samt få råd om vad du kan göra själv för att minska besvär. På 1177 vårdguidens webbplats finns också stöd och råd.

    Det finns också en rad hjälplinjer som erbjuder såväl professionellt som medmänskligt stöd. Många går att kontakta anonymt så som Självmordslinjen, Kyrkans jourtjänst och Bris. Mer information om olika stödlinjer.

    Lär dig mer om psykisk hälsa och vad du kan göra för att må bättre eller stötta någon annan på vår webbplats dinpsykiskahalsa.se.

    Uppdaterad: 2022-08-18 15:19

    Direktlänk till frågan
  • När någon säger att de tänker ta sitt eget liv är det skrämmande. Det är dock viktigt att komma ihåg att de flesta med allvarliga suicidtankar tar sig igenom den krisen, oftast med stöd och hjälp från närstående och vänner samt professionella. Prata med personen. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Om man är orolig för en vän eller närstående finns många saker man kan göra. På 1177 vårdguidens webbplats finns information om hur du kan hjälpa en person som har självmordstankar.

    Lär dig mer om psykisk hälsa och vad du kan göra för att må bättre eller stötta någon annan på vår webbplats dinpsykiskahalsa.se.

    Uppdaterad: 2022-08-18 15:19

    Direktlänk till frågan
  • Ja. De flesta självmordsnära personer är ambivalenta, ofta ända fram till sista minuten, inför att leva eller att dö. Inte sällan grundar sig ett självmordsbeteende i en önskan att fly undan svårigheter, smärta och ångest. Det är därför viktigt att den självmordsnära personen får stöd i att inse att smärtan och svårigheterna kanske kan lösas utan att hen behöver ta sitt liv, och framförallt att det finns stöd och hjälp att få. Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet.

    Uppdaterad: 2022-08-18 15:19

    Direktlänk till frågan
  • Ja, det finns möjlighet för ideella organisationer som har som sitt mål, eller som ett av sina delmål, att arbeta förebyggande eller främjande inom området psykisk hälsa och suicidprevention att ansöka om verksamhetsbidrag. En förutsättning är att den som ansöker är en juridisk person med ett allmännyttigt ideellt ändamål samt är en riksorganisation eller är en organisation av riksintresse.

    På den här sidan publicerar vi aktuella utlysningar.

    Uppdaterad: 2022-08-18 15:19

    Direktlänk till frågan
  • Folkhälsomyndigheten använder begreppen "suicid" och "självmord" synonymt. Det finns idag inget enhetligt språkbruk i frågan.

    Både ordet "suicid" och ordet "självmord" används för att beskriva den medvetna handlingen att ta sitt eget liv. Vissa reagerar på att "mord" ingår i begreppet självmord, vilket för med sig associationer till kriminella handlingar (jämför t.ex. att "begå" självmord med att "begå" brott). På så vis kan användningen av begreppet "att begå självmord" bidra till skuldbeläggning av individen, och anhöriga.

    För att benämna företeelsen på ett sätt som inte ger anspelningar på kriminalitet föredrar därför vissa att ordet suicid används istället. Suicid kommer av det latinska ordet suicidium och är sammansatt av sui som betyder själv och caedere som betyder döda. Suicid kan däremot av andra uppfattas som allt för kliniskt och avståndstagande, och ses i den meningen även som ett uttryck för förnekande och tabubeläggning genom att undvika att nämna företeelsen vid sitt rätta namn.

    Såväl kliniskt som i forskningen används suicid allt oftare efter engelskans "suicide", i takt med att Sverige blivit en del av det internationella forskningssamhället där engelskan utgör det dominerande språket – på samma sätt som det svenska ordet "slaganfall" ersatts av "stroke" eller ordet "kräfta" av "cancer".

    Vi använder orden "suicid" och "självmord" synonymt. Vi försöker undvika att skriva eller prata om att någon "lyckas" ta sitt liv, eller att någon "väljer" det. De allra flesta som tar sitt liv lider av någon form av psykisk ohälsa, som depression. Den suicidala handlingen kan snarare betraktas som ett sätt att undvika outhärdlig smärta än ett "val" att avsluta livet. Företeelsen kan även benämnas som en "psykologisk olycka". Att se ett suicid som en psykologisk olycka eller misstag innebär att det betraktas som följden av psykiska och fysiska påfrestningar på liknande sätt som en fysisk olycka. Detta perspektiv bidrar till att minska den skam och stigmatisering som självmord fortfarande förknippas med.

    Uppdaterad: 2022-08-18 15:19

    Direktlänk till frågan
  • Självmordstankar kan innebära att man tänker på eller planerar att ta sitt liv. Sådana tankar kan sträcka sig från en detaljerad plan till ett flyktigt övervägande. Många får tankarna när de upplever t.ex. en stor stresspåverkan, förlust eller depression.

    I den senaste nationella folkhälsoenkäten var det cirka tre procent av befolkningen i åldern 16–84 som uppgav att de har haft suicidtankar under det senaste året. 13 procent av befolkningen uppger att de haft suicidtankar någon gång i livet. Fler unga personer och något fler kvinnor uppger att de har haft suicidtankar. Läs mer om suicidtankar.

    Den som har självmordstankar bör be om hjälp. I vissa fall kan tankarna vara en fara för individen och kräver omedelbar åtgärd. Om en närstående har självmordstankar bör åtgärder vidtas för att hjälpa och skydda personen. Läs mer under frågan: behöver du eller någon annan i din närhet hjälp?

    Läs mer om psykisk hälsa i Sverige (dinspykiskahalsa.se).

    Uppdaterad: 2022-08-18 15:19

    Direktlänk till frågan
  • Nej, suicidtalet (dvs. antalet självmord per 100 000 invånare) har under de senaste årtiondena minskat i Sverige, särskilt bland äldre män. Det faktiska antalet suicid har dock legat på ungefär samma nivå under 2000-talet.

    Läs mer om utvecklingen över tid.

    Uppdaterad: 2022-08-18 15:19

    Direktlänk till frågan