På den här sidan kan man finna en beskrivning av den framtagna modellen för hälsoekonomiska prognoser, uppskattningar av framtida sjukvårdskostnader till följd av antibiotikaresistens, samt planer för fortsatt arbete i projektet.

Modell för hälsoekonomiska prognoser

Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av regeringen utvecklat, testat och validerat en modell för hälsoekonomiska beräkningar avseende antibiotikaresistens. Detta för att bättre kunna bedöma konsekvenser för samhället i form av sjuklighet, dödlighet och ekonomiska utgifter. Med hjälp av modellen har en första kostnadsberäkning av en väldefinierad avgränsad del av den totala kostnaden för antibiotikaresistens genomförts. I vår beräkning avgränsade vi oss till direkta merkostnader för vård av patienter med vissa typer av resistenta bakterier. Här innefattas inte indirekta kostnader som produktionsbortfall eller kostnader relaterade till utbrottshantering.

Utifrån data från den svenska sjukvården har vi beräknat merkostnader för vård (extra besök, extra vårddygn, smittspårningar) och läkemedel som tillkommer vid behandling av infektioner med resistenta bakterier, jämfört med behandling av infektioner med känsliga bakterier. I beräkningen ingår de anmälningspliktiga formerna av resistens (ESBL, MRSA, VRE och PNSP).

Slutrapport beräkningsmodell AMR (PDF, 3,6 MB)

Uppskattning av framtida sjukvårdskostnader till följd av antibiotikaresistens

Som ett andra steg i regeringsuppdraget har Folkhälsomyndigheten nu tillämpat modellen för att undersöka framtida kostnader utifrån olika scenarier. Syftet med projektet är att visa vad utvecklingen av resistens inom hälso- och sjukvården kan få för ekonomiska konsekvenser beroende på hur förebyggande insatser prioriteras.

I denna del av projektet har vi använt resistensdata som rapporterats in till den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC från andra länder i EU. Med utgångspunkt från 2014 års resistenssituation i fyra länder med långvarig och stabil rapportering från olika geografiska delar av Europa med olika resistenssituation har vi sedan uppskattat hur merkostnaderna för anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige kan komma att se ut om tio år om resistensen når motsvarande nivåer. Framtidsscenarierna innefattar endast sjukvårdens direkta merkostnader för patientvård och smittspårning.

Uppskattning av framtida sjukvårdskostnader till följd av antibiotikaresistens

illustration antibiotikaresistensens kostnader

Illustration delkostnader för antibiotikaresistens

Nästa steg i projektet

Resistenta bakterier i samhället och inom sjukvården medför såväl direkta som indirekta kostnader. Vi har hittills enbart tittat på de direkta kostnaderna som endast innefattar sjukvårdens merkostnader för patientvård och smittspårning. Indirekta kostnader är bland annat produktionsbortfall i samband med ökad sjukdomsbörda och konsekvenser av smittspridning inom vård och omsorg. Nu kommer modellen att vidareutvecklas till att även inkludera indirekta kostnader, för att uppskatta den totala notan för sjukvården och samhället.