Ekonomiska aspekter av antibiotikaresistens (SKAR)

Lyssna

Folkhälsomyndigheten har genomfört en kartläggning av de framtida merkostnader som antibiotikaresistens medför för sjukvården och samhället. Projektet för samhällsekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens, även förkortat SKAR, har pågått under ett par år och resulterat i tre rapporter till regeringen. Uppdraget slutredovisades i januari 2018.

Modell för hälsoekonomiska prognoser

För att bättre kunna bedöma konsekvenser för samhället i form av sjuklighet, dödlighet och ekonomiska utgifter har Folkhälsomyndigheten utvecklat, testat och validerat en modell för hälsoekonomiska beräkningar avseende antibiotikaresistens.

Med hjälp av data från den svenska sjukvården beräknade vi merkostnaden för vård i form av extra besök, extra vårddygn och smittspårningar samt och läkemedel som tillkommer vid behandling av infektioner med resistenta bakterier, jämfört med behandling av infektioner med känsliga bakterier. Beräkningen inkluderade inte indirekta kostnader som produktionsbortfall eller kostnader relaterade till utbrottshantering.

I beräkningen ingår de anmälningspliktiga formerna av resistens (ESBL, MRSA, VRE och PNSP).

Samhällsekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens, Modellering av anmälningspliktig resistens i Sverige – Slutrapport av regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten 2013 (pdf 3,6 MB)

Uppskattning av framtida sjukvårdskostnader

Modellen ovan tillämpades sedan för att undersöka framtida kostnader utifrån olika scenarier med förebyggande insatser.

Till vår hjälp har vi använt resistensdata från den Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC från andra länder i EU. Med utgångspunkt från 2014 års resistenssituation i fyra länder med långvarig och stabil rapportering från olika geografiska delar av Europa med olika resistenssituation uppskattade vi därefter merkostnaderna för anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige om tio år om resistensen når motsvarande nivåer.

Framtidsscenarierna innefattar endast sjukvårdens direkta merkostnader för patientvård och smittspårning.

Mer i delrapporten Uppskattning av framtida sjukvårdskostnader till följd av antibiotikaresistens.

Figur 1. Så mycket kan antibiotikaresistens kosta hälso- och sjukvården om den svenska situationen utvecklas till nivåer som i fyra andra länder. Sammanlagda direkta kostnader i kronor för perioden 2015–2024.

Sverige nuvarande nivå 5 miljarder, till Italiens nivå 28 miljarder, till Storbritanniens nivå 13 miljarder, till Tysklands nivå 10 miljarder, till Ungerns nivå 16 miljarder

Källa: Folkhälsomyndigheten

Figur 2. Delkostnader för antibiotikaresistens

Ingår i modellen idag: ökade läkemedelskostnader, längre vårdtid, smittspårning. I nästa steg: ökade personalkostnader, intagningsstopp, utbrottshantering, produktionsbortfall.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Framtida direkta och indirekta kostnader

Den tredje delen av SKAR-projektet inkluderar även beräkning av indirekta kostnader av produktionsbortfall. Rapporten visar bland annat på fyra gånger mer antibiotikaresistens 2050 – drygt 70 000 fall.

Vår beräkning ger en total sammanlagd kostnad på 16 miljarder till följd av antibiotikaresistens från 2018 till 2050. En summa som kan jämföras med kostnaden för 187 000 höftledsoperationer. Idag utförs runt 18 000 höftledsoperationer i Sverige varje år.

Läs mer

A microsimulation model projecting the health care costs for resistance to antibacterial drugs in Sweden (nih.gov)