IHR bygger på ett nationellt och internationellt samarbete för att så tidigt som möjligt upptäcka och begränsa spridningen av smittsamma sjukdomar och ämnen som kan utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa, både inom Sverige och över gränserna till andra länder. IHR omfattar samtliga allvarliga hälsohot, såväl kemiska, biologiska som radionukleära hot (CBRN), oavsett om dessa sprids avsiktligt eller oavsiktligt.

Ansvar och roller enligt IHR

För att uppfylla IHR-reglementets krav på kapacitet om övervakning, rapportering, anmälan och hantering av allvarliga hälsohot, ska befintliga strukturer och resurser utnyttjas. IHR är en del av det svenska krishanteringssystemet och bör hanteras inom ramen för respektive myndighets ansvar och efter krishanteringssystemets tre grundprinciper; ansvars-, likhets- och närhetsprincipen. En rad myndigheter har ansvar för att förebygga och hantera händelser med farliga ämnen inom respektive sektor. De hot som faller inom ramen för IHR sträcker sig över samtliga dessa områden. Den aktör som normalt har ansvaret för ett område har det både under en nationell kris och under en IHR-relaterad händelse.

Folkhälsomyndigheten har ansvaret för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot enligt lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. Myndigheten är också utsedd till nationell kontaktpunkt.

Utöver kravet att inrätta en nationell kontaktpunkt ställs följande särskilda krav:

Gällande författningar

Lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

Förordningen (2007:156) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

Föreskrifter och allmänna råd om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

Föreskrifter och allmänna råd om underrättelseskyldighet vid internationella hot mot människors hälsa

Läs mer

WHO:s informationssida om IHR