Sjukdomsinformation om hivinfektion

Globalt har över 30 miljoner personer avlidit i aidsrelaterade sjukdomar och för närvarande lever cirka 40 miljoner med hiv. Värst drabbat är Afrika söder om Sahara. I Sverige rapporteras ungefär 400-500 nya fall av hiv varje år. Mer än hälften av dessa består av personer som har fått hivinfektionen före immigration till Sverige. Ungefär 8 000 personer lever idag (2019) med hiv i Sverige.

Vad orsakar hivinfektion och hur sprids det?

Hivinfektion orsakas av humant immunbristvirus som är ett så kallat retrovirus. Det har låg smittsamhet, förutom de första veckorna efter att man har fått infektionen och vid obehandlad hiv som utvecklats till aids, då smittsamheten är hög. Utmärkande för retrovirus är att de lagras i kroppens arvsmassa. En hivinfektion läker därför inte ut spontant, utan den som har fått hiv bär på viruset resten av livet.

Hiv kan överföras sexuellt vid oskyddade vaginala, anala och orala samlag, om den infekterade personen inte är behandlad för hiv. Man kan också få hiv om man delar spruta, via blodtransfusion eller transplantation av vävnader och organ. I Sverige kontrolleras allt blod för hivinfektion innan transfusion eller transplantation. Smittöverföring från mor till barn kan ske under graviditeten, i samband med förlossning eller vid amning.

Hiv överlever inte länge utanför människokroppen och hiv kan inte reproducera sig utanför kroppen. Hiv sprids inte när man delar toalett, använder samma mugg och inte heller vid sociala kontakter som att skaka hand, kramas eller kyssa någon. Hiv sprids inte genom insekter, saliv, tårar eller svett.

Utifrån nya forskningsresultat (2019) och det aktuella kunskapsläget görs bedömningen att personer som är diagnostiserade med hiv, och som uppfyller kriterierna för välinställd behandling, inte riskerar att överföra hivinfektionen till någon annan vid vaginala och anala samlag. Med välinställd hivbehandling menas att virusnivån av hiv i blodet inte går att uppmäta vid upprepade tester, och att patienten kontinuerligt följer behandlingen.

Symtom och komplikationer

Några veckor efter smittillfället får den som smittats av hiv en primärinfektion som för en del personer kan ge symtom. Symtomen är oftast lindriga och snabbt övergående med en period av feber, ont i halsen, svullna lymfkörtlar och ibland även utslag. Andra märker ingenting.

Det kan dröja flera år från smittillfället tills man får sjukdomssymtom. Sjukdomsbilden i den senare fasen kan delvis bero på viruset som sådant, men framför allt på att andra infektionssjukdomar, som man får på grund av att hiv, angriper och bryter ned immunförsvaret. Vissa ovanliga tumörer, till exempel Kaposis sarkom, kan också uppträda. Dessa sekundära infektioner ligger bakom det sjukdomstillstånd som kallas aids.

Diagnostik och behandling

Diagnos ställs genom att antikroppar och/eller antigener, som är specifika för hiv, påvisas i patientens blod. Man kan även påvisa virusets arvsmassa med molekylärbiologiska metoder. Provtagning för hiv är gratis enligt smittskyddslagen och man har rätt att testa sig anonymt.

Det finns idag effektiva hivmediciner som kraftigt minskar mängden cirkulerande virus och effektivt förhindrar sjukdomsutvecklingen om behandlingen sätts in i tid. Personer med hiv och välinställd hivbehandling lever ett lika långt liv som andra och medicinerna har mycket låg påverkan på det dagliga livet. Däremot finns ingen behandling som kan bota hiv.

Förebyggande åtgärder

Det bästa skyddet mot hiv är att praktisera säker(t) sex och inte dela injektionsverktyg. Kondom är ett bra skydd mot hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar, såvida den är hel och används under hela samlaget. Det finns idag inget vaccin mot hiv.

Inom hälso- och sjukvården måste all vård och provtagning bygga på generella rutiner för att förebygga blodsmitta, till exempel handskar vid kontakt med blod.

Med en välinställd antiviral medicinering mot hiv blir virusmängden i blod och andra kroppsvätskor så låg att den inte är mätbar i rutintest. Det föreligger ingen risk för överföring av hiv vid vaginala och anala samlag vid välinställd behandling, även då kondom inte används. Eftersom kondom skyddar mot andra sexuellt överförbara sjukdomar finns ändå anledning att rekommendera användning av kondom.

Alla gravida kvinnor ska erbjudas hivtest så att hivbehandling kan sättas in om hiv påvisas. Därmed minskar risken betydligt för att barnet ska smittas under graviditet eller förlossning.

Pre-Expositionprofylax (PrEP) är en förebyggande behandling, som kan erbjudas till individer där läkaren och individen bedömer att det finns en kraftigt ökad risk för hivinfektion, t.ex. inom gruppen MSM (män som har sex med män).

Vid nylig exposition för hiv finns möjlighet att sätta in förebyggande behandling, så kallad postexpositionsprofylax (PEP), för att förhindra att infektionen får fäste. Sådan behandling ska helst sättas in inom 36 timmar efter expositionen för att ge en skyddande effekt.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Hivinfektion klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Inträffade fall anmäls utan identitet till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Hivinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Den som testat sig anonymt är därmed skyldig att uppge sin identitet vid ett hivpositivt provsvar. En person som har hiv måste följa de förhållningsregler som den behandlande läkaren meddelar med stöd av smittskyddslagen. Detta för att undvika att andra smittas.

Patientinformation och förhållningsregler

För patientinformation och förhållningsregler hänvisar vi till Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad (slf.se)