Hiv - knoppande viruspartiklar (från humana lymfocyter). Foto: Kjell-Olof HedlundGlobalt har över 30 miljoner avlidit i aids och för närvarande lever cirka 30-35 miljoner med hiv. Värst drabbat är Afrika söder om Sahara. I Sverige rapporteras ungefär 400-500 nya fall av hiv varje år. Mer än hälften har fått hivinfektionen före immigration till Sverige. Ungefär 6 500 personer lever idag med hiv i Sverige.

Vad orsakar hivinfektion och hur sprids det?

Hivinfektion och aids orsakas av humant immunbristvirus, ett så kallat retrovirus med jämförelsevis låg smittsamhet förutom de första veckorna efter att man smittats då smittsamheten är hög liksom under slutskedet då aids utvecklats. Utmärkande för retrovirus är att de lagras i kroppens arvsmassa. En hivinfektion läker därför inte ut spontant, utan den som fått hiv bär på viruset resten av livet. Blod och andra kroppsvätskor kan sålunda vara smittsamma för andra under mycket långa tider.

Hiv kan överföras sexuellt vid oskyddade vaginala, anala och orala samlag. Man kan också få hiv om man får i sig blod eller annan vävnad från en smittad person, till exempel om man delar spruta, via blodtransfusion eller transplantation av vävnader och organ. Smittöverföring från mor till barn kan ske under graviditeten, i samband med förlossning eller amning.

Hiv smittar inte vid sociala kontakter. Den som har hiv behöver inte vara rädd för att utsätta vänner, släktingar eller barn i vardagslivet för någon risk. Det är vid oskyddat sex och om man blöder eller ska hantera blod på något sätt som man ska vara försiktig. Utifrån det rådande kunskapsläget görs sedan 2013 bedömningen att smittrisken vid vaginala och anala samlag där kondom används är minimal om den hivinfekterade personen uppfyller kriterierna för välinställd behandling.

Symtomfri hivinfektion leder nästan aldrig till någon begränsning i yrkesverksamheten för den som har hiv.

Symtom och komplikationer

Några veckor efter smittillfället får den som smittats av hiv en primärinfektion som för en del kan ge symtom. Symtomen kan vara lindriga och snabbt övergående med en period av feber, ont i halsen, svullna lymfkörtlar och ibland även utslag. Andra märker ingenting.

Det kan dröja flera år från smittillfället tills man blir sjuk. Sjukdomsbilden i denna senare fas kan delvis hänföras till viruset som sådant, men framför allt beror symtomen på andra infektionssjukdomar man får på grund av att hiv angriper och bryter ned immunförsvaret. Vissa ovanliga tumörer som till exempel Kaposis sarkom kan också uppträda. Det är dessa sekundära infektioner som uppträder på grund av den svåra immunbristen som ligger bakom det sjukdomstillstånd som kallas aids.

Diagnostik och behandling

Diagnos ställs genom att antikroppar och/eller antigener som är specifika för hiv påvisas i patientens blod. Man kan även påvisa virusets arvsmassa med molekylärbiologiska metoder. Provtagning för hiv är gratis enligt smittskyddslagen och man har rätt att testa sig anonymt.

Ett besked om att man har hiv betyder inte automatisk att man har eller kommer att utveckla aids. Om inte antivirala mediciner mot hiv sätts in insjuknar omkring hälften av de som lever med hiv i aids inom tio år. Det finns idag ingen behandling som kan bota hiv. Däremot finns effektiva hivmediciner som kraftigt minskar mängden cirkulerande virus och effektivt förhindrar sjukdomsutvecklingen om behandling sätts in i tid. Dagens hivmediciner har en låg biverkningsprofil utan negativ påverkan på det dagliga livet.

Förebyggande åtgärder

Det finns idag inget vaccin mot hiv. Det bästa skyddet är att praktisera säker sex, inte dela injektionsverktyg, samt undvika direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor. Kondom är ett bra skydd mot hiv och andra sexuellt överförda sjukdomar, såvida den är hel och används under hela samlaget. Inom hälso- och sjukvården måste all vård och provtagning bygga på generella rutiner för att förebygga blodsmitta, till exempel handskar vid kontakt med blod.

Med en välinställd antiviral medicinering mot hiv blir virusmängden i blod och andra kroppsvätskor så låg att den inte är mätbar i rutintest. Därmed minskar även smittsamheten radikalt och en eventuellt kvarstående smittrisk vid sexuella kontakter bedöms vara mycket låg och minimeras ytterligare om kondom alltid används, vilket är viktigt med tanke på att smittsamheten kan öka om den som har hiv får en annan sexuellt överförd sjukdom.

Alla gravida kvinnor ska erbjudas hivtest så att hivbehandling kan sättas in om hiv påvisas. Därmed minskar risken för att barnet ska smittas under graviditet eller förlossning.

Vid nylig exposition för hiv finns möjlighet att sätta in förebyggande behandling, så kallad postexpositionsprofylax (PEP), för att förhindra att infektionen får fäste. Sådan behandling måste dock helst sättas in inom 36 timmar efter expositionen för att ge en skyddande effekt.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Hivinfektion klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls utan identitet till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Hivinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Den som testat sig anonymt är skyldig att uppge sin identitet vid hivpositivt provsvar. En person som har hiv måste följa de förhållningsregler som den behandlande läkaren meddelar med stöd av smittskyddslagen. Detta för att undvika att andra smittas.

Patientinformation och förhållningsregler

För patientinformation och förhållningsregler hänvisar vi till Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.

Läs mer på andra webbplatser

INFPREG: Fakta om infektioner under graviditet

Referensgruppen för Antiviral Terapi (RAV)

EpiNorth: Statistik om hiv/aids gällande Östersjö- och Barentsregionen

IUSI: International Union against Sexually Transmitted Infections

CDC: HIV/AIDS

UNAIDS: The Joint United Nations Programme on HIV/AIDS

WHO: HIV/AIDS