Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om salmonellainfektion
LyssnaSjukdomen salmonella sprids främst via livsmedel eller kontakt med djur och ger magsjuka med feber och diarré. Sjukdomen kan ge allvarliga följder, särskilt för riskgrupper. Salmonella är vanlig globalt och i Sverige anmäls upp till 2000 fall årligen. Smittan kan förebyggas genom god livsmedelshygien.
Sidans information
Vad orsakar salmonella och hur sprids sjukdomen?
Zoonotiska salmonellabakterier (utöver Salmonella typhi och Salmonella paratyphi, som bara finns hos människor) förekommer över stora delar av världen och är vanliga hos många olika djur. Exempel på djur som kan bära på bakterierna är nötkreatur, grisar, höns, vilda fåglar samt sällskapsdjur som hundar, katter, ormar och sköldpaddor. Det finns över 2 500 olika typer av salmonellabakterier, varav ungefär 20 är relativt vanliga i Sverige.
I Sverige är färre än en procent av livsmedelsproducerande djur och livsmedel smittade med salmonella. Salmonella Enteritidis från ägg och kyckling är ett stort problem i flera europeiska länder, men inte i de nordiska länderna där kontrollprogram och hygienkrav effektivt håller smittan på en låg nivå.
Överföring av smittan sker vanligen via förorenade livsmedel som kött, kyckling, ägg, frukt, grönsaker, nötter och kryddor. För att sjukdomssymtom ska uppstå krävs ofta en hög infektionsdos, ungefär 100 000 salmonellabakterier. Det innebär att bakterierna ofta måste ha förökat sig i maten innan man blir sjuk av att äta den och salmonellabakterier kan växa till i många olika livsmedel. För vissa feta livsmedel, som choklad och ost, kan infektionsdosen vara mycket lägre; några få bakterier kan räcka för att orsaka sjukdom.
Smittan kan också överföras vid kontakt med infekterade djur, till exempel reptiler som hålls som husdjur, eller via spillning från vilda småfåglar. Salmonellabakterier kan även spridas mellan människor via avföringen. Så kallade sekundärfall, där smittan överförs från person till person, är dock relativt ovanliga och står bara för cirka fyra procent av fallen vid utbrott.
Känsligheten för smittan varierar. Små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar är särskilt sårbara för sjukdomen.
Symtom och behandling
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är oftast 1–3 dagar. Vanligtvis utsöndrar man bakterierna i avföringen i 4–6 veckor efter sjukdom, men någon procent av de smittade kan bära på bakterierna under månader eller till och med år.
Sjukdomen börjar ofta akut med buksmärtor, feber, diarréer och ibland även kräkningar. I vissa fall kan en följdkomplikation i form av ledinflammation (reaktiv artrit) uppträda efter den akuta fasen.
Antibiotikabehandling ges normalt inte vid lindrig sjukdom, eftersom den inte påskyndar tillfrisknandet utan istället kan förlänga tiden man bär på bakterien. Vid svårare sjukdom kan däremot antibiotika vara motiverat.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar, omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning.
Salmonellainfektion – sjukdomsstatistik
Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier. Serotypning och klusteranalys för detektion av eventuella släktskap kan utföras vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.
Salmonella enterica (Verifikation/Serotypning)
Förebyggande åtgärder
Det finns inget vaccin mot salmonella. Smittan kan dock förebyggas genom allmänt god hygien och noggranna livsmedelshygieniska rutiner. Det är särskilt viktigt att hantera och tillaga mat på ett sätt som förhindrar att bakterier får möjlighet att föröka sig.
Personer som arbetar inom livsmedelsbranschen bör vara extra uppmärksamma på risken för salmonella. De omfattas dessutom av särskilda regler för att förhindra smittspridning vid misstänkt eller konstaterad infektion.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Salmonella är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Det innebär att alla inträffade fall måste anmälas till både smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Om det finns misstanke om att smittan kommer från livsmedel eller dricksvatten, ska kommunens miljökontor (eller motsvarande tillsynsmyndighet) genast kontaktas för att utreda och förhindra vidare smittspridning.
- God personlig hygien är avgörande, både för den som är smittad och för att skydda andra i omgivningen.
- Den som är smittad bör undvika att hantera oförpackade livsmedel eller laga mat åt andra. Om detta ändå måste göras, krävs extra noggrann handhygien.
- Den som arbetar med livsmedel och smittas med salmonella bör i första hand omplaceras till andra arbetsuppgifter. Om det inte är möjligt kan tillfällig avstängning bli aktuell enligt smittskydds- eller livsmedelslagstiftningen.
- Att ha tillgång till egen toalett är en fördel, men det är inget krav i de flesta fall.
- Isolering av den smittade personen är inte nödvändig.
Exempel på tidigare utbrott
Under augusti–december 2024 smittades cirka 100 personer i Sverige med olika genetiskt närbesläktade stammar av Salmonella Typhimurium sekvenstyp 36 som är ovanlig i Sverige. En epidemiologisk studie visade på en stark koppling till konsumtion av alfalfagroddar, och spårning ledde till två groddningsföretag som använde frön från en italiensk leverantör. Efter återkallelser och produktionsstopp hos groddningsföretagen upphörde utbrottet i Sverige. Samtidigt rapporterade Norge ett liknande utbrott med koppling till samma italienska fröproducent. En gemensam europeisk utredning inleddes, där även flera andra serotyper av Salmonella kopplades till fröproducenten.
Salmonella Typhimurium ST 36 (Sverige, augusti - december 2024)
Från 2019 till 2023 insjuknade 49 personer i Sverige med flera olika salmonellastammar kopplade till sesambaserade produkter, som halva och tahini, från Syrien. Utbrottet var internationellt och en genetisk analys kunde koppla samman bakterier från både människor och livsmedel. Utbrottsutredningen skedde i samverkan mellan svenska och europeiska myndigheter. Produkterna, som främst såldes i mindre specialbutiker, återkallades.
Salmonella (internationellt 2019–2023)
Under juli till november 2019 insjuknade 33 personer från 12 län i Sverige med Salmonella Newport. Utbrottet kopplades till konsumtion av kinesiska, färdigkokta frysta kräftor. En epidemiologisk studie och helgenomsekvensering bekräftade sambandet, vilket ledde till återkallelse av produkten.
Salmonella Newport (Sverige, juli-november 2019)
Under perioden december 2014 till slutet av 2015 rapporterades cirka 180 fall av Salmonella Enteritidis i Sverige. Omkring 110 personer smittades efter att ha ätit på en restaurang på norra Öland, där salmonella kopplades till kryddblandningar med lång hållbarhet. Salmonella påvisades i en oöppnad burk med allkrydda av ett speciellt märke samt i köksredskap från restaurangen, vilket ledde till sanering och återkallelser av kryddan. Även kryddor av ett annat märke drogs tillbaka efter fynd i öppnade burkar, men deras roll i utbrottet var osäker.
Salmonella (Sverige 2014–2015)
Salmonella var tidigare ett större problem i Sverige än vad det är nu för tiden. Det största salmonellautbrottet någonsin i Sverige skedde 1953 och pågick från juni till december, med totalt 8 845 insjuknade personer, varav cirka 2 400 sjukhusvårdades och omkring 90 avled. Utbrottet kopplades till smittade köttprodukter från ett slakteri i Alvesta, som distribuerade varor över hela landet. Orsakerna var bland annat hög slaktfrekvens som följde efter en tidigare arbetskonflikt, otillräckliga kylmöjligheter samt en samtidig värmebölja, vilket resulterade i en bristande kylkedja och spridning av salmonella.