Sjukdomsinformation om virusinfektioner i centrala nervsystemet

Detta tillstånd avser virusinfektioner som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. Beteckningen ”serös” syftar på karaktären hos ryggmärgsvätskan som med blotta ögat i regel är vattenklar men som vid mikroskopering innehåller ett ökat antal inflammationsceller. Denna cellökning beror på en inflammation i hjärnhinnan (= meningit) men ofta föreligger också i mer eller mindre grad påverkan på hjärnan (= encefalit) och ryggmärgen (= myelit). Sjukdomstillståndet är inte ovanligt. Lyckligtvis, är de allra flesta fallen som insjuknar i Sverige godartade och patienterna blir i regel helt återställda.

Vad orsakar virusinfektioner i centrala nervsystemet och hur smittar det

Det finns ett mycket stort antal virus som kan ge upphov till serös meningoencefalit. I en del fall är det primära målet för viruset just det centrala nervsystemet, i andra fall kan engagemanget närmast ses som en komplikation till infektion i något annat organsystem.

Exempel på virus som orsakar primär meningoencefalit är:

• Virus tillhörande gruppen Enterovirus
• TBE
• Japansk encefalit
• Polio

Exempel på virus som kan orsaka sekundär meningoencefalit:

• Vattkoppor och bältros
• Påssjuka
• Mässling

Enterovirusgruppen omfattar ett stort antal olika virustyper fördelade på coxsackie A och B (29 typer), echovirus (28 typer), enterovirus (tre typer) samt också poliovirus (tre typer). De är alla av RNA-typ och mycket små (”picornavirus”). De är tämligen motståndskraftiga mot yttre påverkan och kan följaktligen leva länge utanför människokroppen, till exempel i avloppsvatten (klarar normal vattenrening).

Infektion med enterovirus kan inträffa sporadiskt, men det finns många epidemier beskrivna, även från Sverige. Hos oss har dessa främst inträffat under sommar och tidig höst.

Virus sprids till människa via avföringsförorenat vatten eller via virusförorenat livsmedel. Även smitta från person till person förekommer.

Inkubationstiden vid andra enterovirusinfektioner än polio är kort, en till fem dygn.

Symtom och komplikationer

Serös meningoencefalit brukar yttra sig som en hjärnhinneinflammation med feber, svår huvudvärk, illamående, eventuellt med kräkningar, och i mycket sällsynta fall kramper och förlamningar. Känslighet för ljud och ljus är vanligt.

De flesta patienter blir helt återställda men ett fåtal fall får långdragna besvär med uttalad trötthet, minnesstörningar etc. Dödsfall kan förekomma men är sällsynta.

Diagnostik och behandling

Diagnosen ställs genom att man påvisar det specifika viruset från ryggmärgsvätskan via molekylärbiologiska metoder eller odling, alternativt via virusodling från avföringen. Utvecklandet av specifika serumantikroppar i konvalescentfasen bekräftar diagnosen.

För de flesta av dessa virussjukdomar finns inga specifika läkemedel tillgängliga utan inriktas mot patientens symtom.

Förebyggande åtgärder

Det finns vaccin mot vissa av de sjukdomar som kan orsaka meningoencefalit till exempel mot TBE, polio och japansk b-encefalit. God hand- och livsmedelshygien kan till viss del förebygga smitta med enterovirus.

Åtgärder vid inträffade fall

Virusinfektion i centrala nervsystemet är anmälningspliktig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten.