Mötesanteckningar 2025-04-28 Samverkansmöte Strama och Vårdhygien

Deltagare

Anna Moberg, Anna Åkerlund, Annica Myhr Ahron, Annika Hahlin, Axana Haggar, Cecilia Lindbäck, Charlotta Malmer Hagstam, Erik Senneby, Hanna Wahlqvist, Ingemar Qvarfordt, Katarina Hedin, Maria Tempé, Mikael Stenhem, Torsten Holmdahl och Ulrika Snygg-Martin. Från Folkhälsomyndigheten: Anders Ternhag, Andreas Sandgren, Gunilla Skoog Ståhgren, Hanna Billgren, Inga Zetterqvist, Jenny Jagdmann, Lotta Edman, Malin Borelius, Olle Aspevall, Ragda Obeid, Stephan Stenmark, Wenjing Tao

Frånvarande

Annika Nilsson, Bengt Wittesjö, Bodil Lund, Daniell Bremell, Helen Karlberg, Linda Hallberg

Gemensam handlingsplan för Strama och Vårdhygien i Region Uppsala

Gunilla Stridh Ekman, Region Uppsala

I Region Uppsala har den lokala arbetsgruppen för arbetet mot VRI och antibiotikaresistens (LAG VRI ABR) fått i uppdrag att kartlägga oönskade variationer och bristande kvalitet inom regionen och länets kommuner inom området VRI och antibiotikaanvändning samt att komma med förslag på åtgärder. Som önskat läge har man valt att både Stramas 10-punktsprogram och den nationella vägledningen för vårdhygieniskt arbete ska vara implementerade i regionen. LAG VRI ABR valde att smälta samman dessa två dokument eftersom flera punkter överlappar. Resultatet blev en sammanställd checklista enligt strukturen från den vårdhygieniska vägledningen och dess åtta kärnområden. Checklistan användes för att kontrollera hur väl respektive punkt var implementerad i primärvården, sjukhusen, folktandvården, kommunala vården och regionen som helhet. Baserat på resultatet av denna gap-analys skrevs en regionövergripande handlingsplan och strategi för arbetet mot VRI och ABR. Den handlingsplanen användes i sin tur som bas för primärvårdens och sjukhusens motsvarande handlingsplaner. Förslagen har ändå fått bra mottagande tack vare tidiga samarbeten och Stramas strategiska arbete med att förankra arbetet i styrande dokument, vilket vi hoppas underlättar genomförande på lokal nivå

Ny infografik för användning

Jenny Jagdmann, Fohm

Presentation av ny grafik framtagen av Fohm som äger grafiken och det får gärna användas. Mejla till Fohm för att få ta del av den. Planer på att kunna lägga upp grafiken för nedladdning från Fohms webbplats.

Arbete pågår med framtagning av budskap om läget och bördan av antibiotikaresistens i Sverige. Efterfrågade några intresserade som kan ge synpunkter på budskapen.

Azolresistens, övervakning av resistens hos svamp

Olle Aspevall, Fohm

Fohm har startat en diskussion om övervakning av resistens hos svamp tillsammans med referenslaboratoriet och Referensgruppen för antimykotika. Aktuella patogener är framför allt de som WHO har prioriterat högt:

Candida auris, Candida albicans, Cryptococcus neoformans och Aspergillus fumigatus (inklusive azolresistens).

Antibiotikasmart Sverige

Inga Zetterqvist, Andreas Sandgren Fohm

Antibiotikasmart Sverige – ett samhälle där alla bidrar till att antibiotika fungerar och fortsätter rädda liv. Antibiotikasmart Sverige är ett långsiktigt arbete som syftar till att flera delar av samhället blir engagerade i antibiotikaresistensfrågan. Ett av målområdena är att ge ett stöd för att prioritera och driva förbättringsarbete inom regionala och kommunala verksamheter med hjälp av kriterier. Kriterierna kopplar ihop Vårdhygien och Strama arbetet tydligare.

Var är vi idag? 19 diplomerade verksamheter cirka 80 anmälda verksamheter från 15 regioner. Arbetet fortsätter efter 14 maj då Vinnovafinansieringen upphör. Fohm går in och tar ett ansvar för den fortsatta samordningen, driften och erbjuder stöd i kriteriearbetet. Viktigt att bevara och utveckla arbetet som redan har gjorts, samt vikten att skapa en hållbar modell för att stödja kommuner och regioner framöver. För att få långsiktighet i arbetet finns fortsättningsvis ett behov av att arbetet drivs i samverkan med andra aktörer för till exempel kriterieledare och stöd till verksamheter på lokal nivå. Parterna ser över möjligheten att söka ytterligare medel i olika utlysningar, som bryggfinansiering, eftersom utvecklingsarbetet fortsätter.

Samarbetet mellan Fohm och Strama- och vårdhygienätverken är viktiga för att fortsätta sprida och förbättra kriterierna. Vilket stöd kan Vårdhygien och Strama bidra med i kriteriearbetet? Några regioner deltar på bred front och där stöttar Strama och vårdhygien de egna verksamheterna. Förslag att de diplomerade verksamheterna kan fungera som stöd till anmälda enheter i den egna regionen och att dela erfarenheter i nätverksmöten.

Avslutningsvis så poängteras att arbetet är viktigt och att samverkan är av stor betydelse för att fortsätta utveckla och arbeta med kriterierna.

Statskontorets och ECDC:s rapport inklusive nya strategin mot antibiotikaresistens

Stephan Stenmark, Fohm

En genomgång av centrala punkter för Strama och vårdhygien utifrån de två rapporterna:

• Country visit to Sweden to discuss antimicrobial resistance issues based on a One Health approach (ecdc.europa.eu)
• Sveriges modell för arbetet mot antibiotikaresistens – analys och förslag (statskontoret.se)

Båda rapporterna är en del av underlaget inför uppdateringen av Sveriges strategi mot antibiotikaresistens. Utöver detta är det ett bra underlag för alla som jobbar med antibiotikaresistens och vårdhygien i utvecklingen av arbetet redan nu.

När det gäller Statskontorets förslag på nationell resurstilldelning till de regionala Stramagrupperna så välkomnas det av alla, men de fördes en dialog om det fortsatta behovet av finansiering för alla Stramagrupper och fortsatt ansvarstagande för arbetet och finansiering även från regionerna.

Fohms arbete med Infektionsverktyget och planer framåt

Jenny Jagdmann, Fohm

Presentation av det nationella arbetet med data från Infektionsverktyget. En sammanfattning av arbetet sedan senast och visade exempel på datauttag och eventuella indikatorer som kan användas framöver. Alla regioner, utom två, är anslutna till infektionsverktyget och skickar in data. Nio regioner meddelar att de använder verktyget för att följa upp vårdrelaterade infektioner. Det skillnader i datakvalitet och struktur så i nuläget är det är ssvårt att göra nationella jämförelser. En undersökning ska ske under 2025, där regionerna uppmanas svara på frågor om hur de använder verktyget, just för att få reda på bra exempel och hitta utmaningar. Presenterade ett förslag på en lägesrapport istället för en nationell rapport med jämförande, som beskriver hur verktyget används idag samt lyfter goda exempel och gemensamma utmaningar.

HALT

Inga Zetterqvist, Fohm

Högsta deltagandet sedan mätningen startade 2014. Av de 290 kommuner deltog 177 i mätningen med 27 261 vårdtagare på 2 456 enheter. Resultat från mätningen finns på folkhälsostudio på nationell och regional nivå.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

För data på lokal nivå behövs tillgång till inloggning i kvalitetsregistret Senior alert. En nationell rapport med mer analys kommer att publiceras i maj.

Svenska HALT

Nästa mätning sker vecka 46–47 2025. Utbildningstillfällen inför mätningen kommer att erbjudas.

Svebar

Olle Aspevall, Fohm

Det nationella systemet Swebar samlar in analysresultat med resistensbestämning från mikrobiologiska laboratorier. Även negativa resultat samlas in för att få nämnardata Systemet används för tidig varning, resistensövervakning, rapportering och forskning, med automatiserad datahantering för att minska manuellt arbete. Deltagandet är frivilligt men omfattande, med 22 av 26 labb anslutna och cirka 90 procent av befolkningen täckt. Ett hinder är brist på standardisering av dataformat, namn, metoder och beställarinformation, vilket försvårar analys och jämförelse. Swebar används för nationella rapporter, internationell rapportering (till ECDC och WHO), uppföljning av utbrott (som Shigella och Candida auris), och för underlag till behandlingsrekommendationer, ofta med köns- och åldersfördelad statistik.

Beskrivning av den nya version av Svebar med många förbättringar som kommer att lanseras i slutet av maj.