Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Rotavirusvaccinet är effektivt. Det skyddar till över 90 procent mot allvarlig infektion. Antalet barn som får magsjuka orsakad av rotavirus har minskat rejält i länder som har rotavirusvaccin i sina vaccinationsprogram.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Vaccinationer som ingår i ett nationellt vaccinationsprogram ska erbjudas kostnadsfritt till den som omfattas av programmet. De ska också rapporteras till det nationella vaccinationsregistret. Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten meddelar föreskrifter om programmen som reglerar till vilka grupper…

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Många sjukdomar går att förebygga genom vaccination. Här hittar du aktuella fakta om vaccinationer och redskap för arbetet med att ge barn och vuxna ett gott skydd.

Alla vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram, samt vaccinationer mot covid-19, ska rapporteras till det nationella vaccinationsregistret. För vaccination mot pneumokocker innebär det alla vaccinationer givna från och med den 1 december 2022 till personer i grupper som listas i Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF 2022:55). Läs mer och hitta stöd för rapportering här:…

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Vacciner är bland de säkraste typerna av läkemedel som har utvecklats. Säkerhetskraven är mycket höga eftersom vaccin ges till friska individer. Vacciner har först testats i kliniska studier och sedan introduktionen i vaccinationsprogram har vaccinernas effekt och säkerhet följts över tid. Vaccin mot mässling och röda hund har funnits och använts sedan 1960-talet och getts till många miljoner individer…

Skyddseffekten av HPV-vaccin mot cellförändringar, cancer och kondylom samt förekomsten av olika biverkningar kommer att följas fortlöpande genom både kliniska studier och uppföljning av vaccinationsprogram. Alla doser av HPV-vaccin som ges inom barnvaccinationsprogrammet registreras i det nationella vaccinationsregistret. Detta gör det möjligt att följa…

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Handläggare AnnaSara Carnahan Vårt ärendenummer 00901–2026

Den effekt man uppnår med ett vaccinationsprogram är en kombination av två faktorer, dels den skyddseffekt vaccinet ger den enskilda individen, och dels hur många som vaccineras. Ju fler som är vaccinerade, desto färre blir det kvar som kan sprida smitta och till slut upphör sjukdomen att cirkulera. Om vi bara vaccinerade den ena halvan av befolkningen så skulle detta få två effekter. Dels skulle…

Inaktiverat poliovaccin (IPV) består av avdödade viruspartiklar (av de tre poliotyperna 1, 2 och 3), och ges som injektion. I Sverige har man alltid använt IPV. Alla länder har numera infört minst en dos av IPV i sina vaccinationsprogram. Levande försvagat vaccin (oralt poliovaccin, OPV) utgörs av försvagade poliovirusstammar och ges som droppar i munnen. Det…

Hur länge skyddet varar efter vaccination mot HPV undersöks både genom kliniska studier och uppföljning av vaccinationsprogram. Hittills finns data som visar att de antikroppar som bildas efter vaccination finns kvar på hög nivå under mer än tio år, och sannolikt ännu längre. Dessutom visar flera studier på en mycket god effekt på…

Under 2015 rapporterades inte några fall av stelkramp. Epidemiologisk trend Sedan vaccinationsprogram infördes i Sverige har stelkramp blivit en ovanlig sjukdom. Under de senaste 10 åren har 0–3 fall rapporterats per år. I regel drabbas äldre ovaccinerade personer som är födda innan de allmänna vaccinationsprogrammen fanns, med en överrepresentation…

Fram till dess att det kombinerade vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) introducerades 1982 var sjukdomarna vanliga. Därefter sjönk antalet rapporterade fall kraftigt inom loppet av några år. Idag, över 30 år efter att MPR-vaccinationen infördes, är alla tre sjukdomarna ovanliga.

Inga fall av röda hund rapporterades under året. Epidemiologisk trend Röda hund blev genom allmän vaccination sällsynt i Sverige redan i slutet av 1980-talet. Det sista inhemska fallet av medfödd röda hund i Sverige inträffade år 1985. Ingen pågående inhemsk smittspridning förekommer idag. De

Under 2014 rapporterades två fall av stelkramp. En 70-årig man insjuknade med milda symtom i form av kramper i nack- och halsmuskulaturen. Troligtvis hade han fått tre doser vaccin, men den senaste för mer än 30 år sedan. Det andra fallet var en ovaccinerad 79-årig kvinna. Sedan vaccinationsprogram infördes i Sverige har stelkramp blivit en ovanlig sjukdom. Under de senaste tio åren har 0–3 fall rapporterats…

Information från Folkhälsomyndigheten

Tre fall av stelkramp rapporterades 2013. De insjuknade var kvinnor i åldrarna 70-94 år. En av kvinnorna var ovaccinerad, och de andra var vaccinerade för 30 respektive 50 år sedan. Uppgifter om antalet doser var osäkra men möjligen hade båda fått bara en vaccindos Epidemiologisk trend Efter att vaccinationsprogram införts i Sverige är stelkramp en ovanlig sjukdom och under de senaste tio åren har…