Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete Handlingsplanen har tagits fram av de 26 myndigheter och organisationer som vid tidpunkten ingick i den Nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens. Den omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Det nationella vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig för registret.

Det nationella vaccinationsregistret används för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av nationella vaccinationsprogram.

Alla vaccinationer som ges i enlighet med nationella vaccinationsprogram och vaccinationer mot covid-19 ska rapporteras till det nationella vaccinationsregistret, oavsett vem som utfört vaccinationen. Enligt 8 § lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram är det den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen som ska lämna uppgifter till registret.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Det nationella vaccinationsregistret infördes enligt beslut av riksdagen. Rapporteringen är obligatorisk enligt lag (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram. Det betyder att Sverige får ett bättre verktyg för uppföljning och övervakning av nationella vaccinationsprogram vad gäller vaccinationstäckning, skyddseffekt och biverkningar.

Vaccination mot TBE ingår inte i något nationellt vaccinationsprogram i Sverige, så de allra flesta får bekosta vaccinationerna själva. Enskilda regioner har övervägt eller beslutat att erbjuda TBE-vaccination inom ramen för regionala vaccinationsprogram. Läs mer om vad som gäller i olika regioner hos 1177. Vaccination mot TBE (1177.se)

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Registrets reglering möjliggör bara registrering av vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram, samt vaccinationer mot covid-19. Läs mer: Frågor och svar om det nationella vaccinationsregistret

Rotavirusvaccinet är effektivt. Det skyddar till över 90 procent mot allvarlig infektion. Antalet barn som får magsjuka orsakad av rotavirus har minskat rejält i länder som har rotavirusvaccin i sina vaccinationsprogram.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Vaccinationer som ingår i ett nationellt vaccinationsprogram ska erbjudas kostnadsfritt till den som omfattas av programmet. De ska också rapporteras till det nationella vaccinationsregistret. Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten meddelar föreskrifter om programmen som reglerar till vilka grupper…

Vacciner är bland de säkraste typerna av läkemedel som har utvecklats. Säkerhetskraven är mycket höga eftersom vaccin ges till friska individer. Vacciner har först testats i kliniska studier och sedan introduktionen i vaccinationsprogram har vaccinernas effekt och säkerhet följts över tid.

Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn är ett nationellt vaccinationsprogram och avser en organiserad vaccinationsverksamhet där vårdgivare är skyldiga att erbjuda alla barn och unga, upp till 18 år, kostnadsfria vaccinationer enligt ett särskilt program. Vaccinationerna sker främst inom landstingens barnhälsovård och i skolan.