Hoppa direkt till frågor om:

HPV och HPV-infektion

1. Vad är HPV?

HPV står för humant papillomvirus. Det finns över 200 olika typer av HPV där vissa typer orsakar vårtor och vissa typer på lång sikt kan orsaka cancer.

2. Hur märks en infektion med HPV?

De allra flesta som blir infekterade med HPV märker det inte alls och infektionen läker ut av sig själv. De flesta infekteras med en eller flera olika typer av viruset under sin livstid. Hos några av dem som infekteras läker infektionen däremot inte ut, utan kvarstår. Personer med kvarstående HPV-infektion har en ökad risk att på sikt drabbas av olika former av cancer, främst livmoderhalscancer men även cancer i svalg, penis och anus.

3. Hur smittar HPV?

HPV sprids via hud- och slemhinnekontakt. Virustyperna som kan ge könsvårtor, livmoderhalscancer och cancer i svalg, penis och anus smittar lätt vid sexuell kontakt. Eftersom viruset är vanligt i både slemhinnorna och huden i underlivet kan hudkontakt också leda till smitta. Kondom kan minska men inte helt förhindra HPV-smitta.

4. Kan alla få HPV-infektion?

Alla som har haft sexuell kontakt kan ha blivit smittade av HPV. Risken för HPV-smitta ökar med ökat antal sexualpartners. Även om en kvinna haft få eller bara en sexualpartner kan hon ha smittats och löpa en framtida risk att utveckla livmoderhalscancer.

5. Går det att veta hur just jag har smittats med HPV?

Det är inte möjligt att ta reda på när eller av vem du blivit smittad. Smittöverföringen kan ha skett för många år sedan.

6. Hur behandlas en HPV-infektion?

HPV-infektionen i sig själv kan inte behandlas. Oftast försvinner den dock av sig själv.

7. Hur förebygger jag cancer orsakad av HPV-infektion?

Kondom kan minska risken att smittas av HPV, men inte helt ta bort den. Med hjälp av vaccination kan du förebygga infektion med några av de HPV-typer som orsakar cancer.

Kvinnor kan dessutom minska risken att få livmoderhalscancer genom att regelbundet lämna cellprov. Därigenom kan sjukvården upptäcka och behandla cellförändringar som uppstått, innan cancer har hunnit utvecklas. Vaccination och cellprovtagning kompletterar varandra.

8. Kan män få HPV-relaterad cancer?

Ja. Uppskattningsvis drabbas över 300 män av HPV-relaterad cancer varje år, framför allt i svalg, penis och anus (ändtarmsöppning). Män får mer sällan än kvinnor genital cancer orsakad av HPV. Däremot är HPV-relaterad cancer i mun-/svalgregionen (tonsillcancer) vanligare hos män. Män som har sex med män har ökad risk för att utveckla analcancer, en cancerform som är starkt associerad med HPV-infektion.

Till sidans topp

HPV-vaccin

1. Vad innehåller HPV-vaccin?

Det finns två olika vacciner mot HPV-infektion som marknadsförs i Sverige. Vaccinerna består av partiklar som liknar ytan på riktiga papillomvirus. Dessa virus-lika partiklar är inte smittsamma och kan inte orsaka infektion. Båda vaccinerna skyddar mot HPV typ 16 och 18. Det är de typer som oftast orsakar livmoderhalscancer (omkring 70 procent av fallen). HPV 16 och HPV 18 kan också kopplas till andra sorters cancer, som cancer på blygdläppar, slida, ändtarmsöppningen (analcancer) och i mun-/svalgregionen (tonsillcancer). Det ena vaccinet skyddar dessutom mot två andra HPV-typer, HPV typ 6 och 11, som orsakar 90 procent av alla fall av kondylom (könsvårtor).

2. Hur gott skydd ger HPV-vaccin?

HPV-vaccin skyddar till 90 procent mot de HPV-typer som vaccinerna omfattar, såvida du inte blivit smittad innan du blev vaccinerad. Vaccinerna har nämligen ingen effekt mot en redan befintlig infektion eller en redan etablerad cellförändring. I de kliniska studierna av HPV-vaccin har man visat en skyddseffekt mot allvarliga förstadier till livmoderhalscancer och analcancer orsakade av HPV 16 och 18. Skyddet mot cancer kommer vi inte att kunna utvärdera förrän om många år, eftersom det tar minst 20 år för dem som vaccineras idag att nå den ålder då livmoderhalscancer oftast uppträder.

3. Hur effektivt är vaccinet hos pojkar och män?

Kliniska studier har visat att HPV-vaccin kan skydda mot förstadier till cancer i ändtarmsöppningen (analcancer) och mot kondylom. Det är känt att pojkar svarar på HPV-vacciner med att bilda antikroppar på samma sätt som flickor. Liksom för flickor och kvinnor är det bäst om vaccination sker före sexuell debut.

4. Skyddar de vacciner som finns idag mot alla former av HPV?

Nej. Totalt finns minst 13 olika typer av HPV som kan orsaka cancer. De vacciner som finns tillgängliga i Sverige idag skyddar mot de två typer som orsakar flest fall av cancer, HPV 16 och HPV 18. Man har även observerat att vaccinerna kan ge visst korsskydd, det vill säga även skydda mot andra besläktade HPV-typer. Cirka 30 procent av livmoderhalscancer orsakas av andra HPV-typer än de två som ingår i vaccinet. Vaccinerna ger alltså inte ett heltäckande skydd mot alla HPV-typer som kan orsaka cancer. Därför är det viktigt att även vaccinerade kvinnor deltar i den gynekologiska cellprovtagning som alla kvinnor mellan 23 och 65 år bjuds in till regelbundet.

5. Hur länge varar skyddet efter vaccinering? Kommer påfyllnadsdoser bli nödvändiga?

Hur långt skydd (immunitet) som ett nytt vaccin ger är oftast inte helt känt när det introduceras. Skyddet av HPV-vaccin följs fortlöpande och för närvarande finns data som visar att unga kvinnor är skyddade mot cellförändringar och kondylom i minst tio år efter vaccination. För flickor och pojkar som vaccinerats i åldrarna 9-15 år finns data efter åtta år som visar att skyddseffekten kvarstår. Om och när det kan behövas en påfyllnadsdos för bibehålla ett skydd mot cancer kommer att besvaras i sinom tid genom de långtidsstudier som pågår.

6. Vilka biverkningar ger vaccinet?

Vanliga biverkningar är lokala reaktioner som smärtor, rodnad, svullnad och klåda vid vaccinationsstället. Kortvarig feber, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla är också vanliga men var nästan lika vanliga hos dem som fick placebo i studierna. Svimning kan förekomma, efter eller till och med före vaccination, och räknas framför allt som en reaktion på nålsticket. Det finns också några rapporter om allergiska reaktioner som utslag och klåda direkt efter att vaccinet getts. I väldigt ovanliga fall kan allvarliga allergiska reaktioner uppstå.

Det finns mycket god kunskap om HPV-vaccinernas säkerhet, både från stora vaccinstudier och från användning i länder som infört allmänna vaccinationsprogram. Totalt har mer än 300 miljoner doser distribuerats globalt sedan 2006.

7. Hur övervakas effekt och säkerhet?

I många länder där vaccinerna används har uppföljningsprogram inrättats. Även i Sverige kommer skyddseffekten av vaccinet mot cellförändringar, cancer och kondylom samt vaccinens säkerhet att följas upp långsiktigt. När ett nytt vaccin börjar användas i stor skala kommer det att dyka upp frågor om sjukdomar och symtom som inträffat efter vaccination och om dessa händelser har samband med vaccinet eller bara inträffat samtidigt av en tillfällighet. Varje allvarlig händelse måste rapporteras av sjukvården till Läkemedelsverket som utreder och bedömer om det finns ett orsakssamband. Även allmänheten kan rapportera misstänkta biverkningar. I Sverige registreras alla doser av HPV-vaccin som ges i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i det nationella vaccinationsregistret. Detta gör det möjligt att följa upp effekt och säkerhet av vaccinen.

Till sidans topp

Vaccination mot HPV

1. Vem kan vaccinera sig mot HPV?

Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och erbjuds flickor födda 1999 och senare i årskurs 5 eller 6. Landstingen har även erbjudit flickor födda 1993-1998 kostnadsfri vaccination mot HPV inom ett utvidgat program (catch-up). Vissa landsting har även erbjudit kvinnor upp till 26 år kostnadsfri vaccination.

Pojkar, män och kvinnor över 26 år som inte omfattas av vaccinationsprogrammet kan få vaccinet på en vårdcentral eller vaccinationsklinik, men får betala vaccinationen själva.

2. För vem gör vaccination mot HPV mest nytta?

Bäst nytta gör vaccinet för den som inte alls är infekterad med HPV. I praktiken innebär det att vaccinet gör störst nytta för den som ännu inte har haft sexuellt umgänge. Nyttan avtar sedan med åldern beroende på sexuell aktivitet och antalet sexualpartners genom åren. Det är därför man har valt att lägga doserna i vaccinationsprogrammet vid 10-12 års ålder.

3. Kan man bli vaccinerad efter sexualdebuten?

Ja, men eftersom HPV-vaccinet verkar förebyggande ger det bäst effekt före sexualdebuten. Vaccinet har inte någon effekt mot pågående HPV-infektion med HPV 16 eller HPV 18 eller cellförändringar som redan uppkommit innan vaccination. Effekten av vaccination kan därför bli mindre efter sexualdebut, men det är sällan som vaccinet inte har någon effekt alls eftersom det är mycket ovanligt att man är smittad med alla typer som ingår i vaccinet samtidigt. Det är inte farligt att vaccineras om man redan är smittad med HPV.

4. Hur ges HPV-vaccin?

Vaccinet ges med en spruta i armen och det behövs två eller tre doser.

5. Hur ges många doser behövs för ett gott skydd?

Barn 9–13 år (Gardasil) respektive 9-14 år (Cervarix) följer ett tvådosschema. Intervallet mellan de två doserna måste vara minst sex månader och båda doserna bör ges inom ett år.

Äldre barn och vuxna samt immunsupprimerade barn behöver få tre doser. I ett tredosschema ges den andra dosen en till två månader efter första dosen och den tredje dosen sex månader efter första dosen.

Båda vaccinerna godkändes ursprungligen för ett grundvaccinationsschema om tre doser. Sedan dess har fler studier gjorts som visat god effekt efter två doser bland yngre barn, och båda vaccinerna är nu godkända för användning med ett tvådosschema bland dessa barn.

Den som har påbörjat ett tredosschema och fått de två första doserna måste även ges en tredje dos. Det går inte att räkna två doser med enbart två månaders intervall som ett tvådosschema, utan det måste vara ett intervall på minst sex månader.

6. Kan HPV-vaccinet ges tillsammans med andra vacciner?

Ja. HPV-vaccin kan i likhet med andra vacciner ges samtidigt som de flesta andra vacciner, men på separata injektionsställen.

7. Kan gravida vaccineras?

Eftersom de vacciner som ges för att förebygga HPV inte är testade speciellt på gravida kvinnor, ska de undvikas vid graviditet. I vaccinstudierna som gjorts bland kvinnor var en förutsättning för att få delta att man inte var gravid och att man använde preventivmedel. Det var ändå ett antal kvinnor som blev gravida under studierna. Vid uppföljning av kvinnorna som vaccinerats under graviditeten såg man ingen ökad risk för missfall eller fosterskador jämfört med placebogruppen. Det finns dock inte tillräckligt med data för att värdera HPV-vaccination under graviditet fullt ut och HPV-vaccin bör därför inte ges till gravida.

8. Gör vaccination att man inte behöver använda kondom?

Nej. HPV-vaccin ger inte skydd mot andra sexuellt överförbara infektioner och därför är det mycket viktigt att använda kondom för att inte bli smittad av till exempel klamydia. Användningen av kondom minskar risken för smittspridning av HPV men skyddar inte helt eftersom smittan kan finnas i hud som inte täcks av kondom.

9. Behöver man gå på cellprovtagning om man vaccinerats?

Ja. Vaccination ger inte ett heltäckande skydd. Vaccinet skyddar mot 70 procent av livmoderhalscancer och därför är det viktigt att gå på de regelbundna cellprovskontroller som alla kvinnor kallas till från 23 års ålder. Vaccination mot HPV ska ses som ett komplement till dagens screeningprogram för att förebygga livmoderhalscancer. Screeningprogrammet är mycket effektivt för att förebygga utvecklingen av cancer och har räddat många hundra kvinnors liv. Deltagande i screening måste därför fortsätta på samma höga nivå som hittills. För en kvinna som vaccinerats och deltar i screeningprogrammet är risken mycket låg att drabbas av livmoderhalscancer.

Till sidans topp

Vaccinationsprogram mot HPV

1. När infördes HPV i vaccinationsprogrammet i Sverige?

Vaccination mot HPV ingår i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan 2010. Programmet är begränsat till flickor.

2. Vad innebär ett nationellt program?

Vaccinationer som ingår i nationella program ska erbjudas kostnadsfritt för den enskilde. De ska också rapporteras till det nationella vaccinationsregistret.

Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten meddelar föreskrifter om programmen som reglerar till vilka grupper vaccin ska erbjudas, antal doser som ska ges och med vilka intervall. Landsting och kommuner ansvarar för genomförandet och är skyldiga att kostnadsfritt erbjuda befolkningen de vaccinationer som ingår i programmen.

3. Vilka andra länder har HPV-vaccin i vaccinationsprogram?

Vaccination mot HPV för flickor är införd i över 70 länders barnvaccinationsprogram, bland annat i Danmark, Norge, Finland, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike, Portugal, Spanien, Italien, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Liechtenstein, USA, Australien och Kanada. Med finansiell hjälp från organisationen GAVI har HPV-vaccinationsprogram också kunnat införas i många utvecklingsländer, bland annat i Ghana, Kenya, Madagaskar, Malawi, Niger, Sierra Leone och Tanzania.

I Österrike, Liechtenstein, USA, Australien och delar av Kanada får även pojkar HPV-vaccin inom vaccinationsprogrammen. Norge kommer att börja erbjuda HPV-vaccination till pojkar 2018.

Vaccination av pojkar mot HPV

1. Varför vaccineras inte pojkar inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn idag?

När vaccination mot HPV infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och började erbjudas alla flickor, fanns inte samma kunskap som idag om hur vaccinet kunde påverka smittspridningen av HPV och skydda mot de former av HPV-relaterad cancer som oftast drabbar män, för att motivera att även alla pojkar skulle erbjudas vaccinet. Det visade Socialstyrelsens utredning från 2008.

2. Kan pojkar få vaccinet inom vaccinationsprogrammet framöver?

Folkhälsomyndigheten har utrett frågan och bedömer att vaccination mot HPV för pojkar uppfyller smittskyddslagens kriterier och därmed kan införas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vaccination inom ett allmänt program bedöms kunna minska smittspridningen och sjukdomsbördan, vara samhällsekonomiskt kostnadseffektivt och inte innebära några etiska eller humanitära hinder.

3. Vad baserar sig Folkhälsomyndighetens bedömning på?

Folkhälsomyndigheten har utrett 13 olika aspekter av HPV-vaccination av pojkar, bland annat vaccinens effekt och säkerhet, kostnaderna, och möjligheterna att implementera och följa upp ett utvidgat vaccinationsprogram. De 13 faktorerna är lagstadgade genom smittskyddsförordningen.

4. När kan ett vaccinationsprogram för pojkar mot HPV införas?

Det går inte att säga. Regeringen fattar beslut om ändringar i vaccinationsprogrammen utifrån underlag från Folkhälsomyndigheten. Det underlag för beslut som Folkhälsomyndigheten tagit fram är nu ute på remiss för att se att alla aspekter blivit riktigt belysta och överlämnas sedan till regeringen under hösten 2017. Därefter kommer regeringen att behandla ärendet och fatta beslut. Innan ett vaccinationsprogram för pojkar kan starta måste Folkhälsomyndigheten ändra sina föreskrifter och landstingen upphandla vaccin. Elevhälsans medicinska insats måste också få tid att förbereda sig.

5. Vilken effekt kan ett vaccinationsprogram för pojkar få?

Dels kommer pojkar få möjligheten att skydda sig mot HPV-infektioner, vilket kan minska deras risk för HPV-relaterad cancer, och dels kan smittspridningen minska. Detta kan minska förekomsten av cancer bland kvinnor ytterligare och innebär också ett ökat indirekt skydd för de personer som inte vaccinerar sig.

6. Vilket vaccin kan pojkar få?

Vilket vaccin som pojkar kan erbjudas inom ett nationellt program beror på vad som upphandlas. Alla HPV-vaccin skyddar mot HPV-typerna 16 och 18, vilka är de typer som orsakar flest fall av cancer, både bland kvinnor som män.

Till sidans topp