Hoppa direkt till frågor om:

HPV och HPV-infektion

1. Vad är HPV?

HPV står för humant papillomvirus och det är en grupp av över 100 olika virustyper som bland annat orsakar vårtor och där vissa typer är associerade med anal/genital cancer och cancerformer i svalgregionen (tonsillcancer). Hos de allra flesta ger HPV en infektion som inte märks alls och läker ut av sig själv. HPV sprids via sexuella kontakter och det sprids väldigt lätt. De flesta infekteras med en eller flera olika typer av viruset under sin livstid. Några av dem som infekteras gör sig inte av med viruset ur kroppen och det har visat sig att personer med kvarstående HPV-infektion har en ökad risk att på sikt få livmoderhalscancer

2. Hur smittar HPV?

Virustyperna som kan ge vårtor och livmoderhalscancer smittar lätt vid sexuell kontakt. Eftersom viruset är vanligt i både slemhinnorna och huden i underlivet kan hudkontakt också leda till smitta. Det är inte möjligt att ta reda på när eller av vem du blivit smittad. Smittöverföringen kan ha skett för många år sedan. Kondom ger ett visst skydd men det finns fortfarande en smittrisk eftersom HPV- virus kan finnas i hud som inte täcks av kondom.

3. Kan alla få HPV-infektion?

Alla som har haft sexuell kontakt kan ha blivit smittade av HPV. Risken för HPV-smitta ökar med ökat antal sexualpartners. Även om en kvinna haft få eller bara en sexualpartner kan hon ha smittats och löpa en framtida risk att utveckla livmoderhalscancer.

4. Hur botas HPV-infektion?

HPV-infektion i sig själv kan inte behandlas. I de flesta fallen försvinner dock infektionen av sig själv utan att ge några symtom. Allvarliga cellförändringar på livmoderhalsen behandlas med en operation då man tar bort den yttersta delen av livmoderhalsen.

Till sidans topp

HPV-vaccin

1. Vad innehåller HPV-vaccin?

Det finns två olika vacciner mot HPV-infektion i Sverige. Vaccinerna består av partiklar som liknar ytan på äkta HPV-virus. Dessa virus-lika partiklar är inte smittsamma och kan inte orsaka infektion. Vaccinerna skyddar mot HPV typ 16 och 18. Det är de typer som oftast orsakar livmoderhalscancer (omkring 70 procent av fallen). HPV 16 och HPV 18 är också associerade med andra sorters cancer, såsom cancer på blygdläppar, slida, ändtarmsöppningen (analcancer) och i mun-/svalgregionen (tonsillcancer). Det ena vaccinet skyddar också mot två andra HPV-typer, HPV typ 6 och 11, vilka orsakar 90 procent av alla fall av kondylom (könsvårtor).

2. Hur gott skydd ger HPV-vaccin?

HPV-vaccin ger över 90 procentig skydd mot de HPV-typer vaccinerna täcker såvida du inte blivit smittad innan du blev vaccinerad. Vaccinerna har ingen effekt mot en redan befintlig infektion eller redan etablerad cellförändring.

3. Skyddar de vacciner som finns idag mot alla former av HPV?

Totalt sett finns minst 12 olika typer av HPV som kan orsaka cancer. De vacciner som finns på marknaden idag skyddar mot de två vanligaste cancerorsakande HPV-typerna, HPV 16 och HPV 18. Visst korsskydd mot andra besläktade HPV-typer har också observerats. Det betyder dock att vaccinerna inte ger ett heltäckande skydd mot all livmoderhalscancer. Cirka 30 procent av livmoderhalscancer orsakas av andra HPV-typer än de två som ingår i vaccinet. Därför är det viktigt att deltagandet i cellprovtagningen är fortsatt högt. I de kliniska studierna utvärderades skyddseffekten av vaccinerna mot allvarliga förstadier till livmoderhalscancer orsakade av HPV 16 och 18. Skyddet mot cancer kommer vi inte att kunna utvärdera förrän om många år, det tar minst 20 år för dem som vaccineras idag att nå den ålder då livmoderhalscancer oftast uppträder.

4. Hur länge varar skyddet efter vaccinering? Kommer påfyllnadsdoser bli nödvändiga?

Hur långt skydd (immunitet) som ett vaccin ger är oftast inte helt känt när ett nytt vaccin introduceras. Skyddet följs fortlöpande och för närvarande finns data som visar att unga kvinnor är skyddade mot cellförändringar och kondylom i minst nio år efter vaccination med tre doser. För flickor och pojkar som vaccinerats i åldrarna 9-15 år finns data efter åtta år som visar att skyddseffekten kvarstår. Om och när det kan behövas en påfyllnadsdos för ett fortsatt skydd mot livmoderhalscancer kommer att i sinom tid besvaras av de löpande långtidsstudierna.

5. Vilka biverkningar ger vaccinet?

Vanliga biverkningar är lokala reaktioner som smärtor, rodnad, svullnad och klåda vid vaccinationsstället. Kortvarig feber, huvudvärk och allmän sjukdomskänsla är också vanliga men var nästan lika vanliga hos dem som fick placebo i studierna. Svimning kan förekomma, efter eller till och med före vaccination, och räknas framför allt som en reaktion på nålsticket. Det finns också några rapporter om allergiska reaktioner som utslag och klåda direkt efter att vaccinet getts. I väldigt ovanliga fall kan allvarliga allergiska reaktioner uppstå.

6. Kan vaccinet vara farligt?

Det finns mycket god kunskap om HPV-vaccinernas säkerhet, både från de stora vaccinstudierna och från vanligt bruk i länder som infört allmänna vaccinationsprogram. Totalt har mer än 200 miljoner doser distribuerats globalt sedan 2006 och säkerheten av vaccinerna övervakas noggrant. Ingen ökad förekomst av kroniska sjukdomar efter vaccinering har visats.

7. Hur övervakas effekt och biverkningar?

I många länder där vaccinerna används har uppföljningsprogram inrättats. Även i Sverige kommer skyddseffekten av vaccinet mot cellförändringar, cancer och kondylom samt säkerheten att följas upp långsiktigt i ett särskilt program. När ett nytt vaccin tas i bruk i stor skala kommer det att dyka upp frågor om sjukdomar och symtom som inträffat efter vaccination och om dessa händelser har samband med vaccinet eller bara inträffat samtidigt av en tillfällighet. Varje allvarlig händelse måste rapporteras av sjukvården/allmänheten till Läkemedelsverket som utreder och bedömer om det finns ett orsakssamband. I Sverige registreras alla doser av HPV-vaccin som ges i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i nationella vaccinationsregistret. Detta gör att långtidsuppföljningar av effekt och säkerhet blir möjliga.

Till sidans topp

Vaccination mot HPV

1. Hur ges HPV-vaccin?

Vaccinet ges med en spruta i armen och det behövs två eller tre doser.
Båda vaccinerna godkändes ursprungligen för ett grundvaccinationsschema om tre doser. Sedan dess har fler studier gjorts, och båda vaccinerna är nu godkända för användning med ett tvådosschema.

Tvådosschema gäller enbart för barn 9–13 år (Gardasil) respektive 9-14 år (Cervarix). Intervallet mellan de två doserna måste vara minst sex månader och båda doserna bör ges inom ett år.

Tredosschema måste även fortsättningsvis ges till äldre barn och vuxna samt till immunsupprimerade barn. I ett tredosschema ges den andra dosen en till två månader efter första dosen och den tredje dosen sex månader efter första dosen.

Den som har påbörjat ett tredosschema och fått de två första doserna måste även ges en tredje dos. Det går inte att räkna två doser med enbart två månaders intervall som ett tvådosschema, utan det måste vara ett intervall på minst sex månader.

2. Kan HPV-vaccinet tas tillsammans med andra vacciner?

Ja, HPV-vaccin kan i likhet med andra vacciner ges tillsammans med de flesta andra vacciner, men på separata injektionsställen.

3. För vem gör vaccination mot HPV mest nytta?

Bäst nytta gör vaccinet för den som inte alls är infekterad med HPV. I praktiken innebär det att vaccinet gör störst nytta för den som ännu inte har haft sexuellt umgänge och avtar sedan med åldern beroende på sexuell aktivitet och antalet sexualpartners genom åren. Det är därför man har valt att lägga doserna i vaccinationsprogrammet vid 10-12 års ålder.

4. Kan pojkar vaccineras?

Ja. HPV-vacciner är godkända även för vaccination av pojkar och män. Det är känt att pojkar svarar på HPV-vacciner med att bilda antikroppar på samma sätt som flickor. Biverkningsprofilen av vaccinet är densamma som hos flickor. Kliniska studier har visat att HPV-vaccin kan skydda pojkar mot förstadier till cancer i ändtarmsöppningen (analcancer) och mot kondylom.

Pojkar och män kan också smittas av HPV, men män får mer sällan än kvinnor genital cancer orsakad av HPV. HPV-relaterad cancer i mun-/svalgregionen (tonsillcancer) är dock vanligare hos män.

Män som har sex med män har ökad risk för att utveckla analcancer, en cancerform som är starkt associerad med HPV-infektion. Dessa män kan diskutera med sin läkare för att få råd om HPV- vaccinering kan vara indicerat. För övrigt gäller detsamma som för flickor och kvinnor, att det är bäst om vaccination sker före sexualdebuten.

5. Varför vaccineras inte pojkar inom barnvaccinationsprogrammet?

Folkhälsomyndigheten utreder för närvarande om även pojkar ska vaccineras inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Kliniska studier med ett av HPV-vaccinerna hos unga män har visat att vaccinet ger ett skydd mot kondylom som är jämförbart med det man tidigare sett hos unga kvinnor. I en delstudie innefattande män som har sex med män observerades också en hög skyddseffekt mot förstadier till cancer i ändtarmsöppningen (analcancer). Efter studien på unga män har indikationen utvidgats för det ena HPV-vaccinet till att omfatta analcancer.

6. Vilka andra länder har HPV-vaccin i vaccinationsprogram?

Vaccination mot HPV är införd i över 60 länders barnvaccinationsprogram, bland annat i Danmark, Norge, Finland, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike, Portugal, Spanien, Italien, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Liechtenstein, USA, Australien och Kanada. Med finansiell hjälp från GAVI har HPV-vaccinationsprogram också kunnat införas i många utvecklingsländer, bland annat i Ghana, Kenya, Madagaskar, Malawi, Niger, Sierra Leone och Tanzania. I Österrike, Liechtenstein, USA, Australien och delar av Kanada ingår HPV-vaccination av pojkar i vaccinationsprogram.

7. Var ges vaccin mot HPV?

Flickor födda 1999 och senare erbjuds vaccination i skolan i årskurs 5-6.

Landstingen har även erbjudit flickor födda 1993-1998 vaccination mot HPV inom ett utvidgat program (catch-up). Vissa landsting erbjuder även kvinnor upp till 26 år kostnadsfri vaccination.

Pojkar, män och kvinnor över 26 år som inte omfattas av vaccinationsprogrammet kan få vaccinet på sin vårdcentral eller vaccinationsklinik, men får betala vaccinationen själva.

8. Kan man bli vaccinerad efter sexualdebuten?

Eftersom HPV-vaccinet verkar förebyggande ger det bäst effekt före sexualdebuten. Vaccinet har inte effekt mot pågående HPV- infektion med HPV 16 och/eller HPV 18 eller cellförändringar som redan uppkommit innan vaccination. Effekten av vaccination kan därför bli mindre efter sexualdebut, men det är sällan som vaccinet inte har någon effekt alls eftersom det är mycket ovanligt att någon är smittad med alla fyra typer samtidigt. Det är inte farligt att vaccineras om man redan är smittad med HPV.

9. Kan vaccination av unga flickor leda till tidigare sexualdebut?

Det finns ingen direkt grund för att tro att rädsla för livmoderhalscancer gör att unga flickor avstår från sexdebut. Det finns därför ingen anledning att tro att vaccinet kommer att ändra mönstret för sexualdebut, vilket konfirmerats i flera publicerade studier.

10. Kan gravida vaccineras?

Vaccin är inte testat speciellt på gravida och ska därför undvikas vid graviditet. I vaccinstudierna som gjorts bland kvinnor var det en förutsättning för att få delta att man inte var gravid och att man använde preventivmedel. Det var ändå ett antal kvinnor som blev gravida under studierna. Vid uppföljning av kvinnorna som vaccinerats under graviditeten såg man ingen ökad risk för missfall eller fosterskador jämfört med placebogruppen. Det finns dock inte tillräckligt med data för att värdera HPV-vaccination under graviditet fullt ut och HPV-vaccin bör därför inte ges till gravida.

11. Gör vaccination att man inte behöver använda kondom?

Nej. Vaccination skyddar bara mot de vanligaste typerna av HPV. HPV-vaccin ger inte skydd mot andra sexuellt överförbara infektioner och därför är det mycket viktigt att använda kondom för att inte bli smittad av till exempel klamydia. Användningen av kondom minskar risken för smittspridning av HPV men skyddar inte helt eftersom smittan kan finnas i hud som inte täcks av kondom.

12. Behöver man gå på cellprovtagning om man vaccinerats?

Ja. Vaccination ger inte ett heltäckande skydd. Vaccinet skyddar mot 70 procent av livmoderhalscancer och därför är det viktigt att gå på de regelbundna cellprovskontroller som alla kvinnor kallas till efter att man fyllt 23 år. Vaccination mot HPV ska ses som ett komplement till dagens screeningprogram med cellprovtagning för att upptäcka cellförändringar/ livmoderhalscancer. Screeningprogrammet är mycket effektivt för att förebygga utvecklingen av cancer och har räddat många hundra kvinnors liv. Deltagande i screening måste därför fortsätta på samma höga nivå som hittills. För en kvinna som vaccinerats och deltar i screeningprogrammet är risken minimal att drabbas av livmoderhalscancer.

Till sidans topp