Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera tolv substanser som narkotika och en substans som hälsofarlig vara.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att reglera 17 olika substanser som narkotika och tre som hälsofarlig vara. Flera cannabisliknande substanser omfattas av förslaget, liksom en rad nitazener.

Med hjälp av sentinelövervakningen följer Folkhälsomyndigheten förekomsten av influensa och covid-19 i befolkningen. För att få en bra geografisk spridning och ett tillräckligt stort antal prover söker myndigheten fler läkare och mottagningar inom öppenvården som vill delta.

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa och livskvalitet. Aktivitetsnivån hos personer med intellektuell funktionsnedsättning är låg och endast en av tio når rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Uppföljningen av vaccinationerna mot covid-19 har omfattat många olika grupper men begränsas nu främst till personer 65 år och äldre. På denna sida beskrivs vaccinationstäckning och uppföljningen av vaccinationernas effekter.

Att delta i kulturaktiviteter kan gynna hälsan på många olika sätt. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten som sammanfattar resultat från en litteraturöversikt om kulturens betydelse för hälsan.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt en uppdaterad vägledning för att minska risken för smittspridning på förskolor. Det handlar bland annat om rutiner för god hygien, hur smittkedjor kan brytas och vägledning om när barn bör stanna hemma från förskolan.

Fritidskortet ska öka möjligheterna för barn och unga att delta i fritidsaktivteter inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv. Regeringen har lämnat över en proposition till riksdagen med förslag på hur satsningen ska genomföras.

Här finns material om naturens och kulturens betydelse för hälsan.

Arbete för ett hälsosamt åldrande bedrivs även internationellt vilket stärker och ger legitimitet till det arbete som bedrivs på nationell, regional och lokal nivå i Sverige. Här ges exempel på pågående arbete.

Barn och ungdomar behöver en meningsfull fritid för att må bra. Satsningen på ett Fritidskort ska öka möjligheterna att delta inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv.

Vi utvecklar vår samverkan med ideella organisationer inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) utifrån ett folkhälsoperspektiv. Målet är att stärka den samlade kunskapen med erfarenheter och perspektiv från olika sammanhang.

Under 2025/2026 kommer den elfte datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor att genomföras. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Den 4 juni 2025 inleds hajj, den muslimska vallfärden till Mecka i Saudiarabien. Många från Sverige väntas resa dit. Före och under resan är det viktigt för resenärer att vidta åtgärder som skyddar mot sjukdomar som kan spridas när många människor samlas på samma plats.

Narkotika används ofta för rusets eller för nöjes skull, men även av sociala skäl eller som självmedicinering mot psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Stigmatisering och oro för straff upplevs som hinder för personer som använder narkotika att söka och få vård. Dessa resultat är baserade på

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Syftet med Swelogs longitudinella studie var att beskriva spelandet i Sverige och dess relation till andra livsstilsfrågor, kartlägga omfattningen av spelproblem och följa förändringar över tid.

Tillsynen inom hälsoskydd har syftet att förhindra att människor blir besvärade eller sjuka på grund av miljön. Folkhälsomyndigheten och länsstyrelserna vägleder kommunerna i deras tillsynsarbete.

I andra fasen kartlägger och bedömer ni målgruppernas behov och tillgängliga resurser. Det behövs för att säkerställa att det finns förutsättningar för arbetet och för att nå avsedd effekt.

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.