Publicerad 14 juni 2018

Frågor och svar

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna som ställs till oss på Folkhälsomyndigheten om suicid, suicidprevention och vår roll som nationell samordnande myndighet. 

Söker du svar på en fråga som inte finns med här är du välkommen att kontakta oss suicidprevention@folkhalsomyndigheten.se. Här kan du läsa mer om vilken roll andra myndigheter har. Folkhälsomyndigheten lyder under Socialdepartementet. Politiska frågor om hälso- och sjukvård och socialvård ställs till departementet.

Frågor och svar

  • Vilken roll har andra myndigheter?

    Flera myndigheter och aktörer på olika nivåer i samhället har uppdrag och verksamheter som bidrar till arbetet med att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och förhindra suicid. Folkhälsomyndigheten är den myndighet som ansvarar för folkhälsofrågor. Myndigheten arbetar även med hälsoskydd och har ansvaret för miljö- och folkhälsorapportering. Inom området psykisk hälsa och suicidprevention ingår inte att ta fram nationella riktlinjer och vi har inte heller tillsynsansvar inom dessa områden. För att underlätta att hitta rätt myndighet att vända sig till för frågor inom områden där inte Folkhälsomyndigheten har ansvaret listar vi här en rad myndigheter och deras främsta uppgifter:

    Socialstyrelsen

    Socialstyrelsens uppdrag omfattar hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruksmedel. Större delen av verksamheten är riktad till personal, ansvariga och beslutsfattare inom dessa områden. Socialstyrelsen arbetar bland annat med att ta fram och utveckla statistik, regler, kunskap och stöd till vården och omsorgen, följa upp och utvärdera hur vården och omsorgen fungerar, ta fram föreskrifter (bindande regler) och allmänna råd (rekommendationer) om hur man lever upp till föreskrifternas krav samt pröva och utfärda legitimationer för personal inom olika yrkesgrupper.

    Inspektionen för vård och omsorg, IVO

    Inspektionen för vård och omsorg ansvarar för viss tillståndsprövning. Tillstånd krävs för att bedriva viss verksamhet i privat regi, till exempel verksamhet som omfattar personlig assistans och behandlingshem för barn och ungdomar. Ansvaret för tillsyn av verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ligger hos IVO. När det gäller patientskador och felbehandling kan den som har skadats i hälso- och sjukvården få ersättning genom landstingens patientskadeförsäkring. Den som skadas av ett läkemedel som skrivits ut och köpts i Sverige kan få ersättning från Läkemedelsförsäkringen.

    Läkemedelsverket

    Det är Läkemedelsverket som godkänner alla läkemedel och naturläkemedel som ska användas i Sverige. Målsättningen är att den enskilde patienten och hälso- och sjukvården ska få tillgång till säkra och effektiva läkemedel. Dessa ska vara av god kvalitet, med positiv nytta/riskbalans och ska användas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Läkemedelsverket ansvarar för att främja säkerheten och kvaliteten för kosmetika och hygienprodukter samt ansvara för tillsyn av tillverkare och produkter inom det medicintekniska området. De ger också tillstånd till och utövar tillsyn över apoteksverksamheten i Sverige. Utöver detta ska Läkemedelsverket även stödja forskning och innovation inom våra ansvarsområden.

    Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, MFoF

    MFoF ansvar för familjerätt, föräldraskapsstöd och familjerådgivning. De arbetar också för att internationella adoptioner till Sverige ska ske på ett lagligt och etiskt godtagbart sätt.

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

    MSB:s uppgift är att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Arbetet sker tillsammans med många andra – kommuner, landsting, myndigheter och organisationer. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger de stöd till de som ansvarar för att hantera krisen. MSB ska också se till att samhället lär sig av det som inträffat. MSB har en webbplats för allmänheten, Skyddsnätet, som ger information om hur man undviker olyckor. Vid allvarliga händelser finns information på krisinformation.se

    Försäkringskassan

    Försäkringskassan har ansvaret för hur reglerna tillämpas, till exempel när det gäller ersättning vid sjukskrivning och underhållsbidrag. Försäkringskassan har uppdraget att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen. Kommunens socialtjänst har ansvar för samarbetssamtal och vårdnads- , boende- och umgängesfrågor.

    Trafikverket

    Trafikverket har ett övergripande ansvar för frågor om trafiksäkerhet, vägmiljö och för att anpassa väg- och kollektivtrafiken till funktionshindrade. Trafikverket förvaltar det statliga vägnätet och utövar tillsyn över kommunernas väghållning.

    Transportstyrelsen

    Transportstyrelsen har ansvaret för de medicinska frågorna i samband med körkort. Andra uppgifter är att utarbeta regler för fordon, körkort, trafikmiljö och yrkestrafik

    Läs mer om vår samverkan med andra myndigheter

  • Vad är Folkhälsomyndighetens roll i det suicidpreventiva arbetet i Sverige?

    Sedan maj 2015 har Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att samordna det suicidförebyggande arbetet på nationell nivå. Från 2018 har vi också i uppdrag att samordna det främjande och förebyggande arbetet inom området psykisk hälsa på nationell nivå. Det innebär att vi samordnar det främjande och förebyggande arbetet inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention samt verkar för att arbetet ska bedrivas enligt bästa tillgängliga kunskap.

    Vår roll är att utveckla samordningen mellan berörda myndigheter och aktörer, följa utvecklingen av suicid och psykisk hälsa och det förebyggande arbetet samt ta fram och sprida behovsanpassade kunskapsstöd. Vi har också i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till ideella organisationer som arbetar främjande och förebyggande inom psykisk hälsa och suicidprevention.

    Vi samordnar arbetet genom att bl.a. sammankalla och medverka i ett antal samverkansgrupper inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention. Samverkan sker exempelvis med andra myndigheter, med forskare och representanter för den ideella sektorn. Därutöver har vi kontakt med flera aktörer på regional och lokal nivå.

    Vi följer utvecklingen av psykisk hälsa, suicid och det förebyggande arbetet bl.a. genom att analysera och presentera statistik över utvecklingen från ett flertal källor såsom olika hälsoregister och enkätundersökningar samt genom att kartlägga förebyggande insatser. Statistiken presenteras bl.a. som infografik på webben eller i målgruppsanpassade faktablad.

    När vi tar fram och sprider behovsanpassad kunskap om psykisk hälsa, suicid och förebyggande insatser har vi fokus på befolkningsinriktad prevention och hälsofrämjande arbete. Vårt kunskapsstöd kan t.ex. handla om orsaker till att den psykiska ohälsan bland unga ökar eller vilka typer av suicidförebyggande insatser är effektiva. Ofta samarbetar vi med forskare och genomför bl.a. systematiska litteraturöversikter, sammanfattar forskning och presenterar den på ett målgruppsanpassat sätt, t.ex. i faktablad. Vi sprider kunskap i olika kanaler t.ex. på webben, i sociala medier, på konferenser och på seminarier.

    I vårt uppdrag ingår inte att ta fram nationella riktlinjer och vi har inte heller tillsynsansvar inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention. Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen.

  • Går det att få ekonomiskt bidrag för självmordspreventivt arbete?

    Ja, det finns möjlighet för ideella organisationer som har som sitt mål, eller som ett av sina delmål, att arbeta förebyggande eller främjande inom området psykisk hälsa och suicidprevention att ansöka om verksamhetsbidrag. En förutsättning är att den som ansöker är en juridisk person med ett allmännyttigt ideellt ändamål samt är en riksorganisation eller är en organisation av riksintresse.

    Läs mer om utlysningen och hur man ansöker

  • Vilket begrepp bör man använda: suicid eller självmord?

    Folkhälsomyndigheten använder begreppen "suicid" och "självmord" synonymt. Det finns idag inget enhetligt språkbruk i frågan.

    Både ordet "suicid" och ordet "självmord" används för att beskriva den medvetna handlingen att ta sitt eget liv. Vissa reagerar på att "mord" ingår i begreppet självmord, vilket för med sig associationer till kriminella handlingar (jämför t.ex. att "begå" självmord med att "begå" brott). På så vis kan användningen av begreppet "att begå självmord" bidra till skuldbeläggning av individen, och anhöriga.

    För att benämna företeelsen på ett sätt som inte ger anspelningar på kriminalitet föredrar därför vissa att ordet suicid används istället. Suicid kommer av det latinska ordet suicidium och är sammansatt av sui som betyder själv och caedere som betyder döda. Suicid kan däremot av andra uppfattas som allt för kliniskt och avståndstagande, och ses i den meningen även som ett uttryck för förnekande och tabubeläggning genom att undvika att nämna företeelsen vid sitt rätta namn.

    Såväl kliniskt som i forskningen används suicid allt oftare efter engelskans "suicide", i takt med att Sverige blivit en del av det internationella forskningssamhället där engelskan utgör det dominerande språket – på samma sätt som det svenska ordet "slaganfall" ersatts av "stroke" eller ordet "kräfta" av "cancer".

    Vi använder orden "suicid" och "självmord" synonymt. Vi försöker undvika att skriva eller prata om att någon "lyckas" ta sitt liv, eller att någon "väljer" det. De allra flesta som tar sitt liv lider av någon form av psykisk ohälsa, som depression. Den suicidala handlingen kan snarare betraktas som ett sätt att undvika outhärdlig smärta än ett "val" att avsluta livet. Företeelsen kan även benämnas som en "psykologisk olycka". Att se ett suicid som en psykologisk olycka eller misstag innebär att det betraktas som följden av psykiska och fysiska påfrestningar på liknande sätt som en fysisk olycka. Detta perspektiv bidrar till att minska den skam och stigmatisering som självmord fortfarande förknippas med.

  • Är suicidtankar vanligt?

    Självmordstankar kan innebära att man tänker på eller planerar att ta sitt liv. Sådana tankar kan sträcka sig från en detaljerad plan till ett flyktigt övervägande. Många får tankarna när de upplever t.ex. en stor stresspåverkan, förlust eller depression. I de flesta fall är suicidtankar dock tillfälliga och kan behandlas.

    I den senaste nationella folkhälsoenkäten var det nästan tre procent av befolkningen i åldern 16–84 som uppgav att de har haft suicidtankar under det senaste året. Nästan hälften av de som uppgav att de har haft suicidtankar de senaste 12 månaderna var under 30 år. Kvinnor uppgav i högre utsträckning än män att de har tänkt på att ta sitt liv. Läs mer om suicidtankar.

    Den som har självmordstankar bör be om hjälp. I vissa fall kan tankarna vara en fara för individen och kräver omedelbar åtgärd. Om en närstående har självmordstankar bör åtgärder vidtas för att hjälpa och skydda personen. Läs mer under frågan: behöver du eller någon annan i din närhet hjälp?

  • Hur många dör av självmord i Sverige?

    Självmordstalen har minskat i Sverige sedan 1980-talet men fortfarande dör fler än 1 100 personer av suicid varje år. Dessutom sker årligen knappt 400 dödsfall där det funnits skäl att misstänka suicid, men där suicidavsikten inte har kunnat fastställas. År 2016 avled i Sverige totalt 1 129 personer i åldern 15 år eller äldre till följd av suicid.

    Läs mer om statistik om suicid.

  • Ökar antalet suicid i Sverige?

    Nej, suicidtalet (dvs. antalet självmord per 100 000 invånare) har under de senaste årtiondena minskat i Sverige, särskilt bland äldre män. Det faktiska antalet suicid har dock legat på ungefär samma nivå under 2000-talet.

    Läs mer om utvecklingen över tid.

  • Vad kan man göra om någon berättar att de tänker på självmord?

    När någon säger att de tänker ta sitt eget liv är det skrämmande. Det är dock viktigt att komma ihåg att de flesta med allvarliga suicidtankar tar sig igenom den krisen, oftast med stöd och hjälp från närstående och vänner samt professionella. Prata med personen. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Om man är orolig för en vän eller närstående finns många saker man kan göra. På 1177 vårdguidens webbplats finns information om hur du kan hjälpa en person som har självmordstankar.

  • Behöver du eller någon i din närhet hjälp?

    Om du bedömer att situationen är akut och du eller någon i din närhet behöver vård eller annan hjälp, ring 112. Det gäller om du har tankar på att skada dig eller att ta ditt liv eller om du är närstående till någon som du tror har allvarliga planer på att ta sitt liv.

    Om det inte är en akut situation kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning För barn under 18 år går det bra att kontakta en vårdcentral eller en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Du kan få snabbt svar om vart du ska vända dig inom vården på telefonnummer 1177. Här kan du även få sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom samt få råd om vad du kan göra själv för att minska besvär. På 1177 vårdguidens webbplats finns också stöd och råd.

    Det finns också en rad hjälplinjer som erbjuder såväl professionell som medmänskligt stöd. Många går att kontakta anonymt så som Självmordslinjen, Hjälplinjen, Kyrkans jourtjänst och Bris. Mer information om olika stödlinjer.

  • Kan man stoppa en person som ”bestämt sig” för att ta sitt liv?

    Ja. De flesta självmordsnära personer är ambivalenta, ofta ända fram till sista minuten, inför att leva eller att dö. Inte sällan grundar sig ett självmordsbeteende i en önskan att fly undan svårigheter, smärta och ångest. Det är därför viktigt att den självmordsnära personen får stöd i att inse att smärtan och svårigheterna kanske kan lösas utan att hen behöver ta sitt liv, och framförallt att det finns stöd och hjälp att få. Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet.