Uppdaterad 25 mars 2020

Ny rapport om sjukvårdskontakter bland personer som tagit sitt liv

Vilken sjukvård har personer i åldern 15–44 år som tagit sitt liv fått under den närmaste tiden före dödsfallet? Folkhälsomyndigheten har i samarbete med Lunds universitet genomfört en studie för att besvara frågan.

För att få ökad kunskap om den sjukvård som unga och vuxna upp till 44 år som avlidit i suicid har fått före dödsfallet har Folkhälsomyndigheten genomfört ett samverkansprojekt tillsammans med forskare på Lunds universitet. Forskarna har gjort en retroaktiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar om samtliga personer i åldern 15–44 år som tagit sitt liv under 2015 i fyra regioner i Sverige.

Rapporten visar att nästan alla personer i undersökningsgruppen har varit i kontakt med sjukvården under de sista 24 månaderna och att nästan hälften haft minst en vårdkontakt under de sista fyra veckorna före dödsfallet. Trots att de flesta hade haft någon typ av kontakt med vården, hade i endast ett fåtal av fallen en ökad suicidrisk bedömts vid den senaste vårdkontakten före dödsfallet.

– Sjukvården måste bli bättre på att identifiera personer med suicidrisk och erbjuda dem effektiva åtgärder, säger Åsa Westrin, en av forskarna från Lunds Universitet.

Hälso- och sjukvården och dess olika delar, inklusive primärvård, specialistvård, akutmottagningar, samt missbruks- och beroendevården spelar en viktig roll i det självmordsförebyggande arbetet genom att just kunna upptäcka självmordsrisk och erbjuda en effektiv och sammanhållen vård.

– Samtidigt är vården av somatiska sjukdomar, substansberoende och kroniska hälsoproblem också en del av det förbyggande arbetet, eftersom hälsoproblemen i sig kan öka risken för självmord, säger Jenny Telander, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Läs mer 

Rapporten: Vilken sjukvård har unga och unga vuxna som tagit sitt liv fått?

Suicidprevention inom vården och patientsäkerhet (Socialstyrelsens webbplats)