Uppdaterad 26 november 2021

Statistiken för suicidförsök

En hög andel av alla som får vård på sjukhus i samband med ett suicidförsök är yngre än 25 år, och de flesta är flickor eller unga kvinnor. Bara i den äldsta åldersgruppen vårdas män oftare än kvinnor. Förgiftningar ligger bakom de flesta vårdtillfällen. Det visar den senaste statistiken från Socialstyrelsens patientregister. 

Här kan du få hjälp

Behöver du akut hjälp? Ring 112.

För svar om vart du ska vända dig inom vården, kontakta 1177 Vårdguiden på telefonnummer 1177.

Här finns fler hjälplinjer

År 2020 fick totalt 6 666 personer i befolkningen (10 år och äldre) sjukhusvård till följd av ett suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling. Det motsvarar 73 personer per 100 000 invånare. Vårdtillfällena var fler (9 704) än antalet patienter, vilket innebär att några personer har varit inlagda på sjukhus mer än en gång under året.

Flickor och kvinnor under 25 år vårdades oftast. Överlag blev fler kvinnor än män inlagda på sjukhus till följd av suicidförsök. Det enda undantaget var bland personer 85 år och äldre, där fler män än kvinnor fick vård. I hela befolkningen vårdades 91 kvinnor och 54 män per 100 000 invånare 2020. Könsskillnaden var störst bland 10–19-åringarna och minst bland 65–84-åringarna. Bland de yngsta (10–19 år) vårdades nästan fyra gånger fler flickor än pojkar 2020.

Antal sjukhusvårdade personer per 100 000, avsiktlig självdestruktiv handling, kvinnor och män i olika åldersgrupper. År 2020.

Diagram suicidförsök 2020, information i löptext

Källa: Patientregistret

I de flesta fall – både bland kvinnor och män och i olika åldersgrupper – låg förgiftningar bakom suicidförsöket. Totalt hade 82 procent av männen och 91 procent av kvinnorna använt förgiftning 2020. Den genomsnittliga vårdtiden vid förgiftningar var 2 dagar och vid andra skador (t.ex. genom hängning, hopp från höjd eller framför fordon) var medelvårdtiden 7 dagar. Andelen som vårdas på sjukhus för suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling har minskat i de flesta åldersgrupper och bland båda könen sedan 2008 då andelen vårdade var som högst.

Statistiken om avsiktlig självdestruktiv handling kommer från Socialstyrelsens patientregister och omfattar diagnoskoderna X60–X84. Dessa koder används både för suicidförsök och avsiktlig självdestruktiv handling utan suicidavsikt.

Utveckling över tid

Andelen som vårdas på sjukhus för suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling har minskat i de flesta åldersgrupper och bland båda könen sedan 2008 då andelen vårdade var som högst.

Antal kvinnor per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som vårdats på sjukhus för suicidförsök 2001-2020.

Antalet kvinnor per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som vårdats på sjukhus för suicidförsök åren 2001-2020. Andelen som vårdats har minskat i de flesta åldersgrupper sedan 2008 då andelen vårdade var som högst.

Antal män per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som vårdats på sjukhus för suicidförsök 2001-2020.

Antalet män per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som vårdats på sjukhus för suicidförsök åren 2001-2020. Andelen som vårdats har minskat i de flesta åldersgrupper sedan 2008 då andelen vårdade var som högst.

Självrapporterade suicidförsök 

Den nationella folkhälsoenkäten innehåller en fråga om suicidförsök. År 2020 svarade 5,2 procent av kvinnorna och 3,0 procent av männen att de någon gång försökt att ta sitt liv, i nästan alla fall för mer än ett år sedan. Högst andel som svarade att de gjort ett suicidförsök fanns i den yngsta åldersgruppen 16–29 år, 6,3 procent, och lägst andel fanns i den äldsta åldersgruppen, 65–84 år, 1,9 procent. 

Läs mer

Till dig som har självmordstankar, 1177

Skolbaserad prevention kan minska suicidförsök och suicidtankar, Folkhälsomyndigheten

Nationella självskadeprojektet

Statistik över psykisk hälsa, Folkhälsomyndigheten