Vikten av fysisk aktivitet för hälsan inget nytt inom vården

Att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan har man vetat i minst 3 000 år. De första skriftliga bevisen för att fysisk aktivitet har använts i behandling härstammar från cirka 1 000 f.Kr., då det beskrevs i de indiska Vedaböckerna och kinesiska skriften Kung Fu. Även Hippokrates rekommenderade fysisk aktivitet i behandling. Galen beskrev omkring år 200 e.Kr. sin medicinska teori om sex faktorer som skulle utövas i måttlighet för att hälsa skulle bli resultatet. Vid avsaknad eller överdrivet utövande skulle de leda till sjukdom. Fysisk aktivitet, mat och sömn var tre av dessa faktorer.

Under 1990-talet räknas bl.a. de amerikanska rekommendationerna för fysisk aktivitet och Surgeon Generals rapport "Physical Activity and Health" som viktiga milstolpar. Mai-Lis Hellénius i Sollentuna och Raina Elley på Nya Zeeland var pionjärer med att tidigt utveckla och forska på anpassad förskriven fysisk aktivitet i primärvården. Andra länder som också var tidigt ute är Storbritannien och USA.

Under 1980-talet fanns några isolerade initiativ i Sverige kring förskrivning av fysisk aktivitet, bland annat i Västmanlands läns landsting, Sollentuna kommun, Östergötland och i Örebro. Dessa initiativ fick dock inte stor spridning. Det var först i samband med metodutvecklingen av det strukturerade arbetssättet fysisk aktivitet på recept (FaR®) inom det nationella initiativet "Sätt Sverige i rörelse 2001", som arbetssättet utvecklades och började användas som en naturlig del av vården i större omfattning. Således har förskrivning av fysisk aktivitet funnits länge, men däremot är begreppet fysisk aktivitet på recept (FaR®) relativt nytt och har funnits sedan 2001.

Metoden Fysisk aktivitet på recept – FaR®

Ett av projekten inom hälso- och sjukvården i samband med "Sätt Sverige i rörelse 2001" var att utveckla metoden Fysisk aktivitet på Recept (FaR®). Metodutvecklingen var en av många pusselbitar i arbetet med att inleda en förändring av individers, gruppers, organisationers och hela samhällets inställning till fysisk aktivitet och ett långsiktigt arbete mot en beteendeförändring i befolkningen. Statens folkhälsoinstitut initierade ett nationellt pilotprojekt med syfte att utveckla och beskriva arbetsformerna för att i förebyggande och behandlande syfte förskriva FaR®. En nationell receptblankett för FaR® utarbetades, tillsammans med skriftliga instruktioner, för att fysisk aktivitet skulle kunna förskrivas som ett komplement till eller i stället för läkemedel.

Pilotstudie

Den pilotstudie som startade 2001 för att utveckla och beskriva arbetsmetoder och struktur för fysisk aktivitet på recept bestod av två delar. Första delen inriktades mot att finna former för FaR®-arbetet. Den andra delen inriktades på att följa upp de patienter som hade fått FaR® efter sex månader. I pilotstudien ingick fyra landsting, Halland, Kalmar, Norrbotten och Östergötland, samt en företagshälsovård i Stockholm. Totalt ingick tretton vårdcentraler och mottagningsenheter för företagshälsovård, där man aktivt skulle arbeta med förskrivningen av FaR® på försök under projektets tolv månader.

För varje enhet utsågs en samordnare, vars uppgift var att koordinera såväl det inre som det yttre arbetet med FaR® samt att vara kontaktperson för utvärderingen. I det yttre arbetet ingick samverkan med friskvårdsaktörer. Samverkan innebar bland annat omhändertagandet av dem som får fysisk aktivitet förskrivet. Det finns ingen exakt arbetsmetod som kan kopieras och användas generellt, utan FaR®-verksamheten måste anpassas efter de lokala förutsättningarna. Inom pilotstudien skrevs 831 recept ut. Det var en väldigt stor variation i förskrivningsfrekvensen både mellan de olika enheterna och mellan de olika förskrivarna. De vanligaste diagnoserna där FaR® användes var smärta och övervikt. Konditionshöjande aktiviteter som promenad, stavgång och motionsgymnastik var den vanligaste ordinationen, men även styrketräning ordinerades relativt ofta.

Kunskapsbanken FYSS

1999 beslutade styrelsen för Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) att utforma en internetbaserad informationskälla, främst för personal verksam inom olika delar av sjukvården. Informationen skulle handla om i vilken utsträckning fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Detta skulle kombineras med råd om lämpliga motionsaktiviteter och även innefatta risker med fysisk aktivitet för olika patientgrupper. För detta ändamål kontaktades en rad svenska experter inom olika yrkeskategorier för att beskriva olika sjukdomsområden, inklusive normaltillståndet. Informationskällan eller kunskapsbanken fick namnet Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) med webbadressen www.fyss.se.

Arbetet med FYSS blev en viktig del av Sätt Sverige i rörelse, och av hälso- och sjukvårdens arbete. Den första versionen gavs ut 2001 medan den första tryckta versionen publicerades tillsammans med Statens folkhälsoinstitut 2003. En bearbetad version kom i tryckt form 2004, anpassad till allmänheten, "FYSS för alla". 2008 kom den andra upplagan av FYSS i tryckt form och den finns även tillgänglig för nedladdning: FYSS 2008.

FYSS är en informationskälla som sammanfattar i vilken utsträckning fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Detta kombineras med råd om lämpliga motionsaktiviteter och innefattar även risker med fysisk aktivitet för olika patientgrupper.

FYSS är i första hand ett hjälpmedel till hälso- och sjukvården vid förskrivning av fysisk aktivitet. Boken vänder sig också till aktivitetsarrangörer för fysisk aktivitet som arbetar med FaR® (fysisk aktivitet på recept) samt till högskolor och universitet med inriktning vård- och folkhälsovetenskap.

Vidareutveckling av FYSS pågår kontinuerligt, både vad gäller innehåll och form. Forskningen går framåt och kunskapen om fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ökar.