Skolbarn äter bättre, röker och dricker mindre men rör sig för lite

Allt färre dricker läsk och äter godis dagligen, medan allt fler äter grönsaker. Däremot är det dagliga intaget av frukt oförändrat och det är få som äter frukt varje dag. Flera av de levnadsvanor som mäts har förbättrats eller varit oförändrade över tid. Det visar svaren för 2017/18.

Maria Corell, utredare på Folkhälsomyndigheten, berättar om resultaten från undersökningen Skolbarns hälsovanor 2017/18.

Rökningen av tobakscigaretter bland 15-åringar har minskat över tid och även jämfört med 2013/14. Drygt 20 procent av 15-åringarna uppger att de har rökt tobakscigaretter. Däremot har cirka 23 procent av de 15-åriga flickorna och 32 procent av pojkarna i samma ålder rökt e-cigaretter.

Andelen 13- och 15-åringar som druckit sig berusade har minskat kontinuerligt sedan studien startade 1985/86. 2017/18 uppgav 22 av de 15-åriga flickorna och 17 procent av pojkarna i samma ålder att de varit berusade. Detta är även en minskning sedan föregående mätning 2013/14.

Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1980-talets mitt, och det är vanligare att pojkar tränar minst fyra gånger i veckan än att flickor gör det.

Många skolbarn har psykosomatiska besvär

Folkhälsomyndigheten har tidigare presenterat resultat från 2017/18 som visar att självrapporterade psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat bland 11-åringar mellan åren 2013/14 och 2017/18. För flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär ökat från 30 till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från 19 till 30 procent. Andelen 11-åringar som uppger psykosomatiska besvär är den högsta sedan studien började 1985/86. Andelen 11-åringar med besvär varierade dock under perioden 1985/86−2013/14 och det är för tidigt att säga om det är en bestående ökning.

När det gäller 13- och 15-åringar har det däremot inte skett någon statistiskt signifikant ökning sedan mätningen år 2013/14. Däremot har andelen med psykosomatiska besvär ökat kontinuerligt under de senaste decennierna och är hög.

Läs mer

Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? – kortversion

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar

WHO:s rapport Growing up unequal: gender and socioeconomic differences in young people's health and well-being