En av de mänskliga rättigheter som värnas inom den svenska minoritetspolitiken är rätten till hälsa. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft den 1 januari 2010. Lagens tre grundskyddsparagrafer ger de nationella minoriteterna rätt till information, skydd av kultur och språk och rätt till delaktighet och inflytande. Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

Minoritetspolitiken omfattar flera politikområden, bland annat folkhälsopolitiken, och det är därför väsentligt att nationella minoriteters hälsosituation beaktas i samtliga berörda politikområden.

Vårt arbete inom detta område utgår dels från olika regeringsuppdrag och dels från vår instruktion där det bland annat framgår att myndigheten särskilt ska analysera utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer och hur bestämningsfaktorerna fördelas efter kön, etnisk eller kulturell bakgrund, socioekonomisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder.

Sametinget fick i april 2015 regeringens uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning om psykosocial ohälsa hos det samiska folket i Sverige och arbetet ska ske i samråd med Folkhälsomyndigheten samt med forskare och praktiker på området. Uppdraget ska redovisas senast i juni 2016.

Relaterad läsning

Nulägesbeskrivning 2018 av området hälsa i strategin för romsk inkludering

Folkhälsomyndighetens tidigare rapporter inom området nationella minoriteter
Om nationella minoriteter
Om minoritetsfrågor på www.minoritet.se
Länsstyrelsen i Stockholm om nationella minoriteter
Om minoritetsspråk på Institutet för språk och folkminnen
Om nationella minoriteter hos Regeringskansliet
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
Sametinget