Detta skedde genom att den svenska regeringen ratificerade Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter och minoritetsspråkskonventionen (SOU 1997:193; SOU 1997:192; prop. 1998/99:143, s. 10–28; prop. 2008/09:158, s. 28).

Minoritetspolitikens tre mål

I samband med detta infördes år 2000 en minoritetspolitik i Sverige med följande tre mål:

  • att ge skydd för de nationella minoriteterna,
  • att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande,
  • att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Minoritetspolitiken omfattar flera politikområden, bland annat folkhälsopolitiken, och det är därför väsentligt att nationella minoriteters hälsosituation beaktas i samtliga berörda politikområden.

I samband med ratificeringen av ramkonventionerna erkändes också samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch som nationella minoritetsspråk.

I ramkonventionen finns ingen bestämmelse som tydligt definierar begreppet ”nationell minoritet”. I artikel 5 framgår endast att nationella minoriteter har en identitet som baseras på religion, språk, traditioner och kulturarv.

Kriterier för att betraktas som nationell minoritet

Sverige har utarbetat fyra kriterier som ska uppfyllas för att en grupp ska betraktas som en nationell minoritet (proposition 1998/99:143):

  • grupp med uttalad samhörighet som till antalet i förhållande till resten av befolkningen har en icke dominerande ställning i samhället. Gruppbestämningen kan inte enbart göras efter gruppens numerära antal utan här måste också gruppens struktur och sammanhållning vägas in och belysas.
  • religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet. Endast ett av de uppräknade särdragen måste föreligga men de särdrag som gruppen uppvisar måste i något väsentligt avseende skilja den från majoriteten.
  • självidentifikation. Den enskilde såväl som gruppen ska ha en vilja och strävan att behålla sin identitet.
  • historiska eller långvariga band med Sverige. Regeringen anser inte att det är möjligt att dra någon absolut gräns i år mätt. Regeringens bedömning är att endast minoritetsgrupper vars minoritetskultur har funnits i Sverige före sekelskiftet uppfyller kravet på historiska eller långvariga band.

Utredning om uppföljning av minoritetspolitiken

En särskild utredare har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur ansvaret för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken ska organiseras. Syftet med utredningen har varit att föreslå en ändamålsenlig organisering av uppgifterna för att bidra till en stärkt minoritetspolitik. Den 28 april överlämnades slutbetänkandet.

Högre växel i minoritetspolitiken - Stärkt samordning och uppföljning, till regeringen

”20 år av politik för de nationella minoriteterna i Sverige”

  • För 20 år sedan fick judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar status som nationella minoriteter i Sverige.
  • I reportaget hör du personer från alla minoriteterna, och vilken betydelse minoritetspolitiken har haft i deras liv.
  • "Tack vare minoritetslagen har mina barn fått möjlighet att försöka ta tillbaka det språk som gått förlorat i min släkt. Min farfar var ju den generation som fick stryk i skolan om de talade samiska", säger Evelina Landström från Umeå.

Länk till radioprogrammet på P1 Sveriges Radio (7:15 min)

Reportaget är ett samarbete mellan Sveriges Radios minoritetsspråksredaktioner Sveriges Radio Finska, Sameradion, Radio Romano och Meänraatio.

Ny pilotstudie

En studie som är den första i sitt slag i Sverige har nyligen tilldelats 5 miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond. Medlen kommer att användas till en pilotstudie för att undersöka hälsa och levnadsförhållanden bland den vuxna befolkningen i Jokkmokks kommun, Norrbotten.

Läs mer Unik hälsostudie får fem miljoner