Vårt uppdrag är en del av Regeringens strategi inom området psykisk hälsa 2016–2020. Strategi inkluderar allt från att främja psykisk hälsa, förstärka tidiga insatser för de som riskerar att utveckla psykisk ohälsa till att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk sjukdom.

Strategin innefattar fem fokusområden:

  • Främjande- och förebyggande arbete
  • Tillgängliga tidiga insatser
  • Enskildas delaktighet och rättigheter
  • Särskilt utsatta grupper
  • Ledning, styrning och organisation

Arbetet med de olika fokusområdena hålls ihop av regeringens nationella samordnare som också har till uppgift att under de kommande tre åren ta fram förslag på hur utvecklingen och samordningen av insatser kan integreras i ordinarie myndighetsstruktur.

Fokus på främjande och förebyggande

Illustration över Folkhälsomyndighetens uppdrag inom psykisk hälsa: samordning, kunskapsstöd och uppföljningFolkhälsomyndighetens uppdrag i strategin ligger särskilt på det första fokusområdet som rör det främjande och förebyggande arbetet. Den psykiska hälsan är viktig genom hela livet, därför fokuseras vårt arbete på alla åldersgrupper.

Vår roll är att verka för nationell samordning, följa upp den psykiska hälsan och dess bestämningsfaktorer samt att bidra med kunskapsstöd om hur samhället kan arbeta för att främja psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa i alla åldersgrupper.

Samordning

Folkhälsomyndigheten deltar i en samordningsgrupp, under ledning av den nationella samordnaren där också Socialstyrelsen och SKL ingår. Syftet är att verka för att arbetet inom hela området psykisk hälsa, dvs. samtliga fokusområden i strategin, blir mer samordnade.

Folkhälsomyndigheten deltar också i en av Rådet för styrning med kunskaps arbetsgrupper kring äldre och psykisk ohälsa. Arbetsgruppen arbetar med sex olika delprojekt/aktiviteter där Folkhälsomyndigheten ansvarar för ett projekt som rör välfärdsteknik i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos äldre.

Uppföljning

Inom området psykisk hälsa utgör myndighetens egna undersökningar Skolbarns hälsovanor och Nationella folkhälsoenkäten två viktiga datakällor. Genom dessa kan vi följa utvecklingen och se förändringar över tid samt skillnader och förändringar mellan grupper, exempelvis mellan kön, olika åldrar och socioekonomiska förhållanden. Med hjälp av myndighetens egna undersökningar och andra datakällor genomförs även fördjupade analyser för att få mer kunskap om samband och orsaker.

Kunskapsstöd

De kunskapsproduktioner som utarbetas på myndigheten baseras på såväl analyser av empiriska data, både egeninsamlade och från tillgängliga register, som sammanställning av befintlig forskning. Till exempel utarbetar vi litteraturöversikter om insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.