Figur som visar hur vårt arbete förhåller sig till andra aktörer

Folkhälsomyndighetens uppdrag och målgrupper inom psykisk hälsa och suicidprevention.

Vi förmedlar kunskap och följer utvecklingen

Vi tar fram kunskap inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Fokus ligger på ett förebyggande och främjande perspektiv där jämlikhet beaktas. Vi följer även utvecklingen inom området och hur den psykiska hälsan är fördelad mellan olika grupper i samhället. Särskild vikt fästs vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa.
Kunskapen som vi tar fram kan t.ex. handla om hur man förebygger olika former av psykisk ohälsa i olika åldersgrupper, hälsofrämjande insatser inom olika arenor och hur man arbetar med att förebygga självmord. Kunskapen publicerar vi sen i rapporter, på webbsidor, faktablad eller tar fram filmer. En stor del av kunskapen får vi genom våra statistikverktyg.

Vi strävar efter att det kunskapsstödjande arbetet ska vara behovsanpassat så att det främjande och förebyggande arbetet kan bedrivas enligt den bästa tillgängliga kunskapen. Målgruppen för det kunskapsstödjande arbete kan vara flera men riktar sig främst till de som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention.

Nationell samordning och samverkan inom flera områden

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna det nationella arbetet inom psykisk hälsa- och suicidpreventionsområdet. Det gör vi genom att samverka med en rad olika aktörer inom flera olika uppdrag. Den nationella samordningen syftar till att stödja den sektorsövergripande samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för området. I samordningsuppdraget lägger vi fokus på att bygga upp långsiktiga strukturer för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå. Folkhälsomyndigheten har flera nationella samordningsuppdrag inom andra närliggande områden, bland annat inom ANDTS och spelprevention.

Nationell samordning inom psykisk hälsa och suicidprevention.

Kommunikation med allmänheten om psykisk hälsa

Sedan 2021 ingår det i myndighetens uppdrag att kommunicera och föra dialog med allmänheten om psykisk hälsa och suicidprevention. Tidigare har våra målgrupper framförallt innefattat profession inom till exempel kommuner, regioner och civilsamhället. I vår kommunikation fokuserar vi på allmänna faktorer i samhället och i människors vardag som påverkar den psykiska hälsan. Bland annat genom att ge information och stöd kring vad man kan göra för att främja sin egen och andras psykiska hälsa. Vår roll är inte att tillhandahålla sjukdomsspecifika kunskaper eller information om vård- och behandlingsinsatser. Uppdraget är en del av vårt befintliga arbete med att främja psykisk hälsa och välbefinnande, förebygga psykisk ohälsa och suicid samt att bidra till minskat stigma kring dessa frågor.

Arbetet med att sprida kunskap till allmänheten

Nationell strategi

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen samordnar arbetet med att ta fram underlag inför en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Totalt ingår 26 myndigheter i uppdraget och underlaget ska lämnas till regeringen under hösten 2023. Förutom förslag på strategi ska underlaget också innehålla en plan för genomförande och ett förslag på ett uppföljningssystem.

Arbetet med att ta fram underlag till en ny strategi

Följa, utvärdera och stödja insatser på regional och lokal nivå

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa, utvärdera och stödja de insatser som genomförs i kommuner och regioner inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR), inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna hos kommuner och regioner för att genomföra insatserna, att synliggöra utvecklingen inom området psykisk hälsa och att identifiera frågor som kan behöva prioriteras på lokal och regional nivå.

Arbetet med att följa, utvärdera och stödja insatser

Minska stigmatisering

Folkhälsomyndigheten arbetar för att främja en god och jämlik psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och självmord i hela befolkningen. Att minska stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa är en viktig del av det arbetet. Sedan 2019 har vi ett särskilt uppdrag att bidra med kunskapshöjande insatser för att minska stigman som är kopplade till psykisk ohälsa och suicid.
Några av de insatser som vi arbetar med är: stödja regionalt och lokalt arbete för att motverka stigma, följa upp och analysera utvecklingen inom området, ta fram kunskapsstöd till olika målgrupper, samordna och samverka med andra aktörer.

Vad är stigmatisering och hur vi arbetar med stigmatisering vid psykisk ohälsa.

Andra aktörer inom området

Många aktörer och organisationer har verksamhet som är viktig för det främjande och förebyggande arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention. Till exempel genomförs mycket av det praktiska folkhälsoarbetet i regioner och kommuner inom arenor såsom skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den ideella sektorn har också en viktig roll i att komplettera statens, regionernas och kommunernas insatser för att främja psykiskt välbefinnande, förebygga psykisk ohälsa och minska suicid.

Nedan beskriver vi övergripande vilka aktörer som verkar på olika nivåer och deras ansvarsområden. Vi ger också exempel på verksamheter som är relevanta för arbetet med psykisk hälsa.

Nationell

AktörerAnsvarområdenExempel på verksamheter
Regeringen Styr riket genom att lägga fram förslag, propositioner, som riksdagen ska ta ställning till. Regeringen fastställer mål, uppgifter och resursfördelning för myndigheternas verksamheter. Exempel från budgetproposition (utgiftsområde hälsovård, sjukvård och social omsorg samt folkhälsopolitik) ekonomiska resurser till insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.
Riksdagen Lagstiftande. Beslutar om lagar och om statsbudgeten.
Myndigheter av särskild relevans:
-Folkhälsomyndigheten
-Socialstyrelsen
-SBU
Se till att riksdagens och regeringens beslut genomförs, implementering av lagar och regler. Kunskapsstöd, stöd till kommuner, regioner, länsstyrelser och organisationer av särskild relevans för arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Stöd till regionernas och kommunernas arbete med psykisk hälsa och suicidprevention genom överenskommelser med staten. Samordningsfunktionen Uppdrag psykisk hälsa, fördelar stimulansmedel till kommuner och regioner och stöttar det främjande och förebyggande arbetet på lokal och regional nivå.

Regional

AktörerAnsvarsområdenExempel på verksamheter
21 regioner Politiskt styrd organisation med ansvar för hälso- och sjukvård,
tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik och kultur i länet.
Regional utvecklingsstrategi, folkhälsa/jämlik hälsa, primärvård, första linjemottagningar, specialiserad psykiatrisk vård, samt tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, m.m.
21 länsstyrelser Regeringens företrädare i länet. Arbetar för samverkan och likvärdig service. Ansvarsområden med relevans för folkhälsopolitiken målområde 1-7 (ibland under rubrik Social hållbarhet). ANDTS, integration, brottsprevention, föräldraskapsstöd mm.

Lokal

AktörerAnsvarsområdenExempel på verksamheter
290 Kommuner Ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där medborgarna bor, dvs. merparten av de välfärdstjänster som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. Förskola, skola inkl. elevhälsa, socialtjänst, bostäder, bibliotek, räddningstjänst och omsorg om äldre och funktionsnedsatta. Kommunerna har också ansvar för samhällsplanering samt miljö- och hälsoskydd.

Övriga aktörer

AktörerExempel på verksamheter
Civilsamhälle Många idéburna organisationer erbjuder stöd och aktiviteter med fokus på psykisk hälsa. Till exempel NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), Mind, Suicide Zero, Hjärnkoll och SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd).

Läs mer