Vad gör vi och andra?

Lyssna

Folkhälsomyndigheten arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Detta gör vi genom att följa utvecklingen inom området och bidra med kunskap om hur samhället kan främja psykisk hälsa, samt hur individer själva kan främja sin psykiska hälsa. Här kan du läsa mer om Folkhälsomyndighetens arbete och andra aktörers roll i arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Figur 1. Illustration över Folkhälsomyndighetens uppdrag och målgrupper inom psykisk hälsa och suicidprevention.

Figur som visar hur vårt arbete förhåller sig till andra aktörer.

Vi förmedlar kunskap och följer utvecklingen

Vi sammanställer och förmedlar kunskap inom området psykisk hälsa och suicidprevention ur ett förebyggande och främjande perspektiv, där även jämlikhet ingår. Vi följer även utvecklingen inom området och hur den psykiska hälsan är fördelad mellan olika grupper i samhället. Vi fäster särskild vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Kunskap som vi samlar in kan till exempel handla om hur myndigheter och andra aktörer arbetar för att förebygga olika former av psykisk ohälsa i olika åldersgrupper, bedriver hälsofrämjande insatser inom olika arenor (som till exempel arbetsplatsen eller skolan) och hur de arbetar med att förebygga självmord. Kunskapen publicerar vi sen i rapporter, på webbsidor, i faktablad eller i filmer. En stor del av kunskapen får vi genom våra statistikverktyg.

Vi strävar efter att anpassa det kunskapsstödjande arbetet efter behov och målgrupp och att det främjande och förebyggande arbetet ska bedrivas enligt den bästa tillgängliga kunskapen. Det kunskapsstödjande arbetet har flera målgrupper, men riktar sig främst till de som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention.

Vi samordnar det nationella arbetet

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna det nationella arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Det gör vi genom att samverka med en rad olika aktörer inom flera olika uppdrag.

Den nationella samordningen syftar till att stödja den sektorsövergripande samverkan mellan myndigheter och andra aktörer vars uppdrag och verksamhet har betydelse för området. I samordningsuppdraget lägger vi fokus på att bygga upp långsiktiga strukturer för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå.

Nationell samordning inom psykisk hälsa och suicidprevention

Vi kommunicerar med allmänheten om psykisk hälsa

Sedan 2021 ingår det i Folkhälsomyndighetens uppdrag att kommunicera och föra dialog med allmänheten om psykisk hälsa och suicidprevention. Tidigare var våra målgrupper framför allt professionen inom till exempel kommuner, regioner och civilsamhället.

I vår kommunikation fokuserar vi på allmänna faktorer som påverkar den psykiska hälsan, både i samhället och i människors vardag. Det gör vi bland annat genom att ge information och stöd kring vad man kan göra för att främja sin egen och andras psykiska hälsa. Däremot är vår roll inte att tillhandahålla sjukdomsspecifika kunskaper eller information om vård- och behandlingsinsatser.

Det här uppdraget är en del av vårt befintliga arbete med att främja psykisk hälsa och välbefinnande, att förebygga psykisk ohälsa och suicid, samt att bidra till minskat stigma kring dessa frågor.

Kommunikation med allmänheten om psykisk hälsa

Vi följer, utvärderar och stödjer insatser på regional och lokal nivå

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa, utvärdera och stödja de insatser som kommuner och regioner genomför inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna hos kommuner och regioner för att genomföra insatserna, att synliggöra utvecklingen inom området psykisk hälsa och att identifiera frågor som kan behöva prioriteras på lokal och regional nivå.

Följa, utvärdera och stödja insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention

Vi vill minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa

Folkhälsomyndigheten arbetar för att främja en god och jämlik psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid hela befolkningen. Att minska stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa är en viktig del av det arbetet. Sedan 2019 har vi ett särskilt uppdrag att bidra med kunskapshöjande insatser för att minska stigman som är kopplade till psykisk ohälsa och suicid.

Några av de insatser som vi arbetar med är:

  • stödja regionalt och lokalt arbete för att motverka stigma
  • följa upp och analysera utvecklingen inom området
  • ta fram kunskapsstöd till olika målgrupper
  • samordna och samverka med andra aktörer.

Vad är stigmatisering och hur vi arbetar med stigmatisering vid psykisk ohälsa:

Stigmatisering vid psykisk ohälsa

Tillsammans arbetar vi för att minska ofrivillig ensamhet och öka gemenskap

Vi har i uppdrag av regeringen att kartlägga ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser, samt att föreslå en strategi som kan motverka och förebygga ensamhet i olika målgrupper och i befolkningen i stort. I uppdraget ska vi lyssna in erfarenheter och kunskaper hos andra aktörer, både myndigheter, civilsamhällesorganisationer, trossamfund, kommuner och regioner med flera. Syftet med uppdraget är att intensifiera arbetet mot ofrivillig ensamhet, att skapa förutsättningar för ett stärkt och utvecklat arbete inom området, samt att bidra till att stärka förutsättningarna för ett inkluderande samhälle.

Uppdraget att kartlägga ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser

Vi undersöker digital medieanvändning och hälsa bland barn och unga

Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att tillsammans med Mediemyndigheten inhämta, sammanställa, vägleda och sprida kunskap om hälsoeffekter förknippade med digital medieanvändning bland barn och unga.

Uppdraget om medieanvändning bland barn och unga.

Syfte

Syftet med uppdraget är att fördjupa förståelsen för hur digital medieanvändning på olika sätt kan påverka den psykiska och fysiska hälsan hos barn och unga. Detta ska i sin tur bidra till att barn och unga stöttas till ett hälsosamt användande av digitala medier. Det här kan till exempel ske genom vägledning och rekommendationer till föräldrar/vårdnadshavare samt andra viktiga aktörer i barns och ungas närhet.

Uppdraget har tre övergripande mål:

  • inhämta och sammanställa kunskap om sambanden mellan digital medieanvändning och hälsa bland barn och unga (0–25 år).
  • ta fram åldersanpassad vägledning och rekommendationer om digital medieanvändning i barn- och ungdomsgruppen (0–18 år).
  • sprida och kommunicera den framtagna kunskapen till barn och unga, föräldrar/vårdnadshavare samt övriga berörda verksamheter och aktörer.

I genomförandet av uppdraget kommer dialog att föras med barn och unga, föräldrar samt andra aktörer som är relevanta för uppdragets genomförande till exempel forskare, organisationer i det civila samhället, myndigheter, Sveriges Kommuner och Regioner och professionsföreningar.

Andra aktörer inom området

Många aktörer och organisationer har verksamhet som är viktig för det främjande och förebyggande arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention. Till exempel genomförs mycket av det praktiska folkhälsoarbetet i regioner och kommuner inom arenor såsom skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den ideella sektorn har också en viktig roll i att komplettera statens, regionernas och kommunernas insatser för att främja psykiskt välbefinnande, förebygga psykisk ohälsa och minska suicid.

Nationell nivå

Lyssna

I regeringens politiska prioriteringar utgör området psykisk hälsa ett verksamhetsområde inom ramen för folkhälsopolitiken respektive hälso- och sjukvårdspolitiken. Statens mål för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Vid regeringskansliet ansvarar socialdepartementet för folkhälsa och sjukvård och därmed frågor som rör psykisk hälsa och ohälsa, ansvariga statsråd är socialminister Jakob Forssmed och sjukvårdsminister Acko Ankarberg. I statens budgetproposition för 2023 (utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg) redogör regeringen för sina ekonomiska prioriteringar under kommande år på området.

Budgetpropositionen för 2023 (regeringen.se)

Uppdaterad:
Dela länk till frågan

Lyssna

Folkhälsomyndigheten är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör folkhälsa och ska verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Myndigheten ska fästa särskild vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Verksam­heten ska stå på vetenskaplig grund. Myndigheten har i uppgift att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Inom ramen för uppdraget verkar myndigheten för en god och jämlik psykisk hälsa och minskat antal suicid. Myndigheten utvecklar och stödjer samhällets arbete inom området genom att bidra till ökad kunskap om vad psykisk hälsa är, vad den påverkas av och hur den kan bli bättre. I arbetet följer myndigheten utvecklingen inom området, är samlande, stödjande och pådrivande gentemot berörda aktörer i frågor om psykisk hälsa och suicidprevention, och bidrar med kunskap om hur samhället kan främja psykisk hälsa samt hur individer själva kan främja sin och andras psykiska hälsa.

Vad gör vi och andra?

Uppdaterad:
Dela länk till frågan

Lyssna

Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruk. Socialstyrelsen ska samordna de statliga insatserna inom socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller barn och ungdom samt inför beslut eller andra åtgärder som rör barn analysera konsekvenserna och då ta särskild hänsyn till barns bästa. Myndigheten har bland annat ansvar för att stödja hälso- och sjukvården och socialtjänsten med bästa tillgängliga kunskap om psykisk ohälsa. Socialstyrelsen tar fram råd och regler för dem som behandlar psykisk ohälsa och förebygger suicid. Myndigheten styr, vägleder och utvecklar vården och omsorgen genom föreskrifter, riktlinjer, kunskapsstöd och statsbidrag samt tar fram utvärderingar, statistik och analyser av vårdens och omsorgens kvalitet i hela Sverige, som visar vad som fungerar och vad som behöver förbättras. På Socialstyrelsens webbplats finns Metodguiden för socialt arbete, Socialstyrelsen ansvarar också för Kunskapsguiden . På dessa sidor presenteras kunskapsstödjande produkter, som till exempel publikationer, webbutbildningar, poddar, filmer och checklistor för dig som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården.

Uppdaterad:
Dela länk till frågan

Lyssna

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder inom hälso- och sjukvård inklusive tandvård. SBU har även i uppdrag att granska kunskapsläget för insatser inom socialtjänst och insatser med stöd av LSS (Lag om stöd och service). SBU tar bland annat reda på: Hur bra är en behandling eller insats? Hur bedöms behoven på bästa sätt? Hur ska resurser användas för att göra största möjliga nytta?

Uppdaterad:
Dela länk till frågan

Lyssna

SKR är en arbetsgivar- och intresseorganisation som samlar alla Sveriges kommuner och regioner. SKR stödjer kommunernas och regionernas hälsofrämjande och förebyggande arbete inom folkhälsa. En del av detta är att underlätta och öka samverkan mellan kommuner och regioner och andra aktörer. Staten och SKR tecknar årligen överenskommelser inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Arbetet följs upp av Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Det övergripande syftet med överenskommelserna är att de ska bidra till att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid samt stärka förutsättningarna för en tillgänglig, kunskapsbaserad, jämlik och effektiv vård och omsorg. Därigenom ska en långsiktig utveckling av verksamheterna i regioner och kommuner inom området psykisk hälsa och suicidprevention stimuleras. SKR samordnar arbetet genom projektet Uppdrag Psykisk Hälsa.

Uppdaterad:
Dela länk till frågan

Regional och lokal nivå

Lyssna

Det finns 290 kommuner i Sverige. Kommunerna är huvudsakligt ansvariga för socialtjänsten inom sitt område och har därmed det yttersta ansvaret för att enskilda som vistas inom kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det rör sig bl.a. om insatser på strukturell nivå, allmänt inriktade insatser samt individuellt inriktade insatser vad gäller t.ex. sociala problem, bistånd, missbruk, äldreomsorg och stöd till barn som anhöriga. Kommunerna ansvarar för den hälso- och sjukvård som bedrivs för personer som bor i vissa boendeformer och för dem som vistas i viss dagverksamhet. Kommunerna har vidare ett omfattande uppdrag inom folkhälsoområdet genom ansvaret för grundläggande och lokal samhällsservice, det vill säga merparten av de välfärdstjänster som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. Hit hör förskola, skola, skolhälsovård, socialtjänst, bostäder, bibliotek, räddningstjänst och omsorg om äldre och funktionsnedsatta.

Kommuner, lista (skr.se)

Uppdaterad:
Dela länk till frågan

Lyssna

Regionerna

Det finns 21 regioner i Sverige. Deras roll är främst att ansvara för hälso- och sjukvård, tandvård för barn och unga, kollektivtrafik och regional utveckling. Regionernas ansvar är att erbjuda hälso- och sjukvård till människor med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning. Vården ges inom primärvården och den psykiatriska specialistvården och regionerna ska även erbjuda rehabilitering och habilitering. Regionerna ansvarar vidare för att säkerställa att hälso- och sjukvården är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. De flesta regioner har kunskapscentrum med olika typer av inriktning som stöder folkhälsoarbetet, vilket även omfattar frågor om psykisk hälsa.

Regioner, lista (skr.se)

Uppdaterad:
Dela länk till frågan

Övriga aktörer

Lyssna

NASP är statens och Region Stockholms expertenhet inom det suicidpreventiva området. Centrumet arbetar bl.a. med forskning, konsultation, omvärldsbevakning och utbildning. NASP är också ett WHO Collaborating Centre inom suicidforskning och metodutveckling samt rådgivande organ för Europakommissionen.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (ki.se)

Uppdaterad:
Dela länk till frågan

Lyssna

Ideella organisationer

Civilsamhället har en viktig roll i det nationella arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga suicid. Det finns en rad olika organisationer som med olika inriktningar och typer av verksamheter bidrar till arbetet. Ofta handlar deras arbete om kunskapsspridning, opinionsbildning och olika former av stödjande arbete. Ideella organisationer har ofta närmare kontakt med målgruppen och bidrar med ett anhörig, patient- och brukarperspektiv. Folkhälsomyndigheten samverkar med ideella organisationer vid specifika projekt men även övergripande frågor som tex. suicidprevention där representanter från olika ideella organisationer finns med i den nationella intressentgruppen som Folkhälsomyndigheten sammankallar.

Uppdaterad:
Dela länk till frågan

I tabellerna nedan beskriver vi övergripande vilka aktörer som verkar på olika nivåer och deras ansvarsområden. Vi ger också exempel på verksamheter som är relevanta för arbetet med psykisk hälsa.

Tabell 1. Nationell nivå – regering, riksdag och myndigheter.
Aktörer Ansvarområden Exempel på verksamhet
Regeringen Fastställer mål, uppgifter och resursfördelning för myndigheternas verksamheter. Lägger fram förslag, så kallade propositioner, som riksdagen ska ta ställning till.
Riksdagen Lagstiftar. Beslutar om lagar och om statsbudgeten.
Myndigheter av särskild relevans: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SBU Se till att riksdagens och regeringens beslut genomförs. Implementerar lagar och regler. Tar fram kunskapsstöd, stöd till kommuner, regioner, länsstyrelser och organisationer av särskild relevans för arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Stöttar regionernas och kommunernas arbete med psykisk hälsa och suicidprevention genom överenskommelser med staten. Samordningsfunktionen Uppdrag psykisk hälsa fördelar stimulansmedel till kommuner och regioner och stöttar arbetet på lokal och regional nivå.
Tabell 2. Regional nivå – regioner och länsstyrelser.
Aktör Ansvarsområden Exempel på verksamhet
21 regioner Ansvarar för regionens hälso- och sjukvård, tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik och kultur i länet. Politiskt styrda organisationer. Tar fram regional utvecklingsstrategi, arbetar bland annat med folkhälsa och jämlik hälsa, primärvård, första linjen-mottagningar, specialiserad psykiatrisk vård, samt tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.
21 länsstyrelser Regeringens företrädare i länet. Arbetar för samverkan och likvärdig service. Ansvarsområden med relevans för folkhälsopolitiken målområde 1–7 (ibland under rubrik Social hållbarhet). Arbetar med bland annat ANDTS, integration, brottsprevention och föräldraskapsstöd.
Tabell 3. Lokal nivå – kommuner.
Aktör Ansvarsområden Exempel på verksamhet
290 Kommuner Ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där medborgarna bor, dvs. merparten av de välfärdstjänster som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. Förskola, skola inkl. elevhälsa, socialtjänst, bostäder, bibliotek, räddningstjänst och omsorg om äldre och funktionsnedsatta. Kommunerna har också ansvar för samhällsplanering samt miljö- och hälsoskydd.
Tabell 4. Övriga aktörer – civilsamhället
Aktör Exempel på verksamheter
Civilsamhälle Många idéburna organisationer erbjuder stöd och aktiviteter med fokus på psykisk hälsa. Till exempel NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), Mind, Suicide Zero, Hjärnkoll och SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd).

Läs mer