Här kommer vi att fortlöpande berätta om de tre utvärderingarna. Vi kommer att ge lägesrapporter, intervjua forskarna och, i möjligaste mån, ge en del preliminära resultat.

Utvärdering av ungdomsmottagningars arbete inom området psykisk hälsa

Ungdomsmottagningar finns i nästan alla kommuner och har förutsättningar att spela en viktig roll i att förebygga och erbjuda tidiga insatser vid psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningarna utgör även en viktig del i överenskommelserna mellan Regeringen och SKR om insatser inom området psykisk hälsa sedan flera år tillbaka. I överenskommelsen 2020 pekas ungdomsmottagningarna ut som en viktig arena för att stärka första linjens vård för barn och unga. Under 2020 och 2021 fördelas 150 miljoner kronor i form av statliga stimulansmedel till länens ungdomsmottagningar för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar.

Projektet "Utvärdering av ungdomsmottagningars arbete inom området psykisk hälsa" är ett samverkansprojekt med forskare från Umeå universitet. I projektet ingår att jämföra ett eller flera län där ungdomsmottagningar har formaliserade uppdrag att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa samt erbjuda stöd och behandling, med ett eller flera län där ungdomsmottagningar saknar sådana uppdrag. Syftet är att utvärderingen ska generera kunskap om ungdomsmottagningarnas roll och deras betydelse när det gäller psykisk hälsa för barn och ungdomar.

Forskare från Umeå universitet har i uppdrag att utvärdera ungdomsmottagningarnas roll och betydelse som aktör i första linjen, dvs. verksamhet som tar emot barn och unga som visar tidiga tecken på psykiska besvär och lindriga psykiatriska tillstånd, när det gäller stöd och insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa. I utvärderingen undersöks tre ”fall”. Varje fall motsvarar en ungdomsmottagning inklusive kringliggande tjänster och aktörer som är involverade i verksamheten kring ungas psykiska hälsa i det län där ungdomsmottagningen verkar. I uppdraget ingår också att undersöka vilken roll stimulansmedlen i överenskommelserna för psykisk hälsa har haft för ungdomsmottagningarna.

Två utvärderingar av hur länsgemensamma stimulansmedel påverkat det suicidförebyggande arbetet

Staten avsatte 200 mkr år 2020, 2021 och 2022 som stimulansmedel för det suicidpreventiva arbetet till länen, det vill säga till kommuner och regioner gemensamt. Under 2021 har vi påbörjat två samverkansprojekt som syftar till att följa och utvärdera vilka effekter dessa statliga satsningar ger, och hur satsningarna påverkat det ordinarie suicidpreventiva arbetet på lokal och regional nivå. Båda projekten ämnar att besvara ett antal frågeställningar som berör struktur och organisation, insatser och uppföljning samt utvärdering och effekter. I projekten ingår att undersöka om och hur stimulansmedlen påverkat det befintliga suicidpreventiva arbetet. Dessa två projekt kommer att pågå till och med 2024.

Utvärdering av hur länsgemensamma stimulansmedel påverkat det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner

Det första projektet är ett samverkansprojekt med forskare vid Högskolan Dalarna. Utvärderingen genomförs med hjälp av intervjuer med nyckelpersoner i tre utvalda län, analys av länsgemensamma strategier, handlingsplaner och måldokument för suicidpreventivt arbete, samt kartläggning av genomförda insatser av suicidpreventivt arbete i samtliga län i Sverige.

Utvärdering av hur länsgemensamma stimulansmedel påverkat det suicidförebyggande arbetet i Värmlands län, regioner och kommuner

Det andra projektet är ett samverkansprojekt med forskare vid Karlstad universitet. I utvärderingen ingår att undersöka om skillnader i demografi och socioekonomi har beaktats i fördelningen av stimulansmedel i Värmland och om det har påverkat hur insatser i länet har utformats. Forskarna kommer också att studera hur väl eventuella suicidförebyggande insatser i Värmland överensstämmer med rådande evidensläge.

Utvärderingen genomförs med hjälp av intervjuer med nyckelpersoner, insamling av enkätdata samt relevanta handlingsplaner för tiden före och efter att stimulansmedel delades ut. Registerdata, exempelvis om suicid, suicidförsök, behandling och vårdutnyttjande kommer också att samlas in.