Mötesprotokoll 28 april 2025

Deltagare

Maria Tempe, Ulrika Snygg-Martin, Anna Moberg, Katarina Hedin, Annika Hahlin, Charlotta Malmer Hagstam, Anna Åkerlund

Frånvarande

Bodil Lund, Daniell Bremell, Linda Hallberg

Uppföljning från föregående möte

Inget att följa upp.

Sammanställning laget runt

Smittskyddsläkarföreningen (SMLF), Maria Tempe

Smittskyddsbladet för kikhosta läkarinformation är uppdaterat. Nyheter avseende riskgrupper, provtagningsindikation, antibiotikabehandling, postexpositionsprofylax och smittspårning.

Smittskyddsbladen för difteri är uppdaterade. Tonvikt på avsnitt om diagnostik och särskilt smittspårning.

En representant från Smittskyddsläkarföreningen har deltagit i Folkhälsomyndighetens hearing med anledning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag om nationell uppföljning inom området vårdhygien och vårdrelaterade infektioner. Det är angeläget att få en fungerande övergångslösning för övervakning på plats så snart som möjligt, samtidigt som arbetet pågår för att få till stånd en mer automatiserad övervakning på längre sikt.

En representant från Smittskyddsläkarföreningen deltar i arbete med ny vägledning MRSA, spridning mellan människor och djur. Föreningen ser också fram emot uppdaterade rekommendationer och kunskapsunderlag om MRSA hos människor och särskilt personal inom vård och omsorg.

Smittskyddsläkarföreningen välkomnar Folkhälsomyndighetens hälsoekonomiska utvärdering av det särskilda vaccinationsprogrammet mot pneumokockinfektion i ljuset av nyligen godkända pneumokockvacciner som täcker fler vanliga serotyper.

Infektionsläkarföreningen (SILF), Ulrika Snygg-Martin

SILF:s visionsdokument från 2020 ses över. Arbetet omfattar bland annat frågor om specialitetens uppdrag, gränssnitt mot andra specialiteter samt om tidigare angivna behov av infektionsvårdsplatser och vårdnivåer fortfarande är relevanta.

Fortsatt arbete med Kloka Kliniska Val i samarbete med Svenska Läkaresällskapet. På SILF:s webbplats finns möjlighet att lämna in förslag på nya KKV – bland annat inom antibiotikaanvändning. SILF har ännu inte gjort någon egen prioritering, men vårdprogramgrupper uppmanas att beakta KKV-perspektiv i sitt arbete.

Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Anna Moberg, Katarina Hedin

Vi undrar över antibiotikasmart Svergie framför allt antibiotikasmart vårdcentral. Vi har fått information om att ansökningen att bli antibiotikasmart är väldig omfattande, vilket kan vara ett hinder. Hur tänker FOHM kring detta? Kommentar: Frågan lyfts i presentation och efterföljande dialog under punkt om Antibiotikasmart Sverige under eftermiddagens program.

Sedan vill vi informera om ett projekt om antibiotikaflöde via flygplatser. En studie planeras för detta och ska hållas under en vecka.

Nationell arbetsgrupp Strama (NAG Strama), Annika Hahlin, Charlotta Malmer Hagstam

Ny barnflik lanserad i Stramas app i början av april.

Samarbete med gynekologer påbörjat för att ytterligare utveckla appen.

Stramas webbplats strama.se kommer att få en helt ny lay-out under året och arbete pågår.

Interna diskussioner i NAG om Stramas placering och verksamhet med anledning av rapporterna från ECDC och Stadskontoret.

Nordiskt webbinarium om urinstickor i öppen- och slutenvård anordnas i maj. (Katarina Hedin arbetar med detta och kan redogöra mer.)

Stramas studie om luftvägsinfektioner och komplikationer visar att trots att antibiotikaförskrivningen minskat över tid så är komplikationerna till luftvägsinfektioner ändå få. (Katarina Hedin arbetar med detta och kan redogöra mer.)

Stramanätverket, Anja Rosdal, Ola Nordqvist

Vilken roll kommer / bör Stramanätverket ha framöver i AntibiotikaSmart?

Nätverket uppfattar att AntibiotikaSmart har blivit ett gott hjälpmedel för många lokala Stramagrupper att få stöd till ett strukturerat arbete ut mot de lokala verksamheterna i arbetet mot AMR. I flera regioner har de lokala Stramagrupperna också valt att inte gå med då man redan upplever att man har välfungerande rutiner och system för att få verksamheterna att arbeta med motsvarande frågor. De lokala Stramagrupper som jobbar med stöd från AntibiotikaSmart är angelägna om att ha kvar stöd från projektgruppen och att diplomeringen finns kvar även långt framöver då processerna många gånger är långsamma. När nu AntibiotikaSmart blir en del av FHM fasta verksamhet undrar Stramanätverket om behov/önskemål finns för fortsatt samarbete inom ramen för AntibiotikaSmart och i sådana fall hur. Kort och gott undrar Stramanätverket hur organisationen kring AntibiotikaSmart planeras se ut så att vi inom nätverket kan diskutera hur de lokal Stramagrupperna eller nätverkets arbetsutskoll kan/bör bidra?

Kommentar: Frågorna lyfts i presentation och efterföljande dialog under punkt om Antibiotikasmart Sverige under eftermiddagens program.

Hur går processen till när man tar fram den nya Svenska AMR-strategin?

Stramanätverket ställer sig generellt positiva till innehållet i rapporterna från ECDC och Stadskontoret inför den nya svenska strategin mot AMR, i synnerhet diskussionen kring ev ekonomiska stöd till de lokala Stramagrupperna för mer jämlika resurser och arbetsmöjligheter över landet. Däremot ser vi vissa farhågor med det från Stadskontoret föreslagna tillvägagångssättet med hur dessa medel ska fördelas. Stramanätverket undrar därför över processen kring framtagandet av en ny svensk AMR-strategi. Vem tar fram strategin? Vilka parter får vara delaktiga i formuleringen av strategin? Går strategin på remiss och till vem i sådana fall? Finns möjlighet för NAG Strama eller Stramanätverket att påverka/ha inflytande i utformningen av den nya strategin?

Kommentar: Det är Socialdepartementet som har ansvaret för att skriva förslag på den nya stragein som sedan antas av regeringen. Rapporterna från ECDC:s landsbesök, från Statskontoret och den nationella samverkansfunktionens egen utvärdering utgör viktiga underlag. Utöver det tar de även in synpunkter i samband med möten för aktörssamverkan med representanter från myndigheter, civilsamhälle, forskning och näringsliv och andra dialoger. Uppmaning att själva kontakta ansvarigt kansliråd på Socialdepartementet om man vill lyfta något kopplat till den kommande strategin.

Svenska Hygienläkarföreningen SVHF, Sofia Myhrman

SHLF arbetar vidare med utbildningsfrågor inom vårdhygien på olika nivåer:

• Nationell inventering har gjorts avseende omfattning av undervisning på läkarprogrammen i landet där vårdhygieniska enheterna är involverade. Denna varierar stort mellan utbildningsorterna (0 till 13 timmar). SHLF vill verka för en harmonisering och fastställande av en acceptabel miniminivå nationellt. Initiativet skulle kunna länkas till pågående arbete via FoHM och SoS om core curriculum i vårdhygien.
• Skrivelser från SHLF tillsammans med Smittskyddsläkarföreningen och Svensk förening för vårdhygien har gått ut till Magisterprogram inom vårdhygien på GU respektive Skövde högskola på grund av nedläggningshot. Svar på skrivelse har inte inkommit ännu. Kurs i Göteborg är på paus. Skövde har haft fortsatt intag inför 2025.
• Efter inventering av ST-läkarnas kursbehov har en kurs i desinfektion givits under april månad och en i infektionsepidemiologi kommer att ges under 2025.

SHLF kommer att delta i ett samverkansmöte med Socialdepartementets utredning ”Stärkt beredskap inför framtida pandemier” den 14 maj.

SHLF har nominerat Anders Johansson till Socialstyrelsens vetenskapliga råd för vårdhygien, efter att Ann Tammelins mandat löpt ut.

Föreningen för klinisk mikrobiologi (FKM), Anna Åkerlund

Referensgruppen för Bakteriologi arbetar för närvarande med följande:

• Möjligt med gemensam nomenklatur i bakteriologiska svar (remiss ute).
• Publicera förslag på bakteriekommentarer.
• ”Rekommenderade metoder” publiceras med kortare format.
• Eventuellt (till hösten) påbörja ett arbete med rekommenderad metod för screening av MRSA.
• Därtill har referensgruppen precis fått in frågan om att adjungera person till SILFS vårdprogramgrupp för UVI.

Information från Folkhälsomyndigheten

Från avdelningen för Mikrobiologi

Enheten för laborativ bakterieövervakning på Fohm informerade om det pågående arbetet med byte av sekvenseringsplattform från så kallad short-read-sekvensering till long-read-sekvensering. En ny möjlighet som denna plattform ger är att genomföra plasmidanalys, som erbjuds inom ramen för Fohms roll som nationellt referenslaboratorium för ABR.

Nationella referenslaboratorier för antibiotikaresistens

Fohm påminde även om förändringar inom övervakningsprogrammet för MRSA, där omfattningen minskats, men där alla isolat som tillhör programmet nu helgenomsekvenseras.

Mikrobiellt övervakningsprogram för meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)

Swedres Svarm, Ragda Obeid, Hanna Billström

Presentationer delas inte.

Presentation av försäljningssiffor & statistik gällande antiobiotikaresistens som är aktuella i kommande Swedres Svarm med data fram till 2024.

WHO:s arbete med People-centred approach i primärvården, Stephan Stenmark

Presentation av People Centred Approach, ett dokument och arbetssätt från WHO för att lyfta arbetet mot antibiotikaresistens i primärvården med ett särskilt fokus på individen tillgång till prevention, diagnostik och behandling.

People-centred approach to addressing antimicrobial resistance in human health: WHO core package of interventions to support national action plans (who.int)

Sverige har varit ett av fyra länder som utvärderat sitt arbete i relation till programmet och resultatet finns sammanfattat i rapporten:

Mainstreaming antimicrobial resistance interventions into primary health care in Sweden: mission report (iris.who.int)

Sverige har även deltagit i motsvarande arbete i Kazakstan och fortsätter med ett samarbetet för att se om vi kan bidra till ökad användning av deras förskrivningsdata för återkoppling till förskrivare.

Ny vägledning för MRSA, Stephan Stenmark

Presentation av ett pågående arbete med en ny vägledning för MRSA. Syftet är att beskriva handläggning av MRSA ur smittskyddslagens och vårdhygieniskt perspektiv och att öka förutättningarna för att MRSA handläggs på ett likartat sätt överallt i landet. Samlad kunskap och rekommendationer för mer enhetliga rutiner gällande handläggning och riskvärdering med ett fokus på riskfaktorare för MRSA och smittspridning inom vård- och omsorg. Målgruppen är Smittskydd- och Vårdhygienenheter och verksamhetsledningar i regioner och kommuner. Siktar på publicering i höst. Det finns en refernsgrupp med representanter från professionsföreningar, NAG vårdhygien, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket.

Nästa samverkansmöte Strama

Fysiskt samverkansmöte för Strama på Folkhälsomyndigheten den 23 september.

Fortsättning efter lunch med att deltagare från vårdhygien deltar i ett gemensamt möte.