De sex coronavirus som man vet kan smitta människor ger väldigt varierande symtom, vissa av dessa virus är mycket vanliga och orsakar vanlig förkylning. Varianterna SARS och MERS-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdom.

År 2003-2004 drabbades världen av en epidemi av ett nytt coronavirus som benämndes SARS. Utbrottet orsakade runt 8000 fall varav över 750 dog. Runt 20 procent av de drabbade var sjukvårdspersonal. Smittan uppträde först i Kina men spreds till ett flertal länder via resenärer. Troligen kom smittan från fladdermöss som smittade människor via andra djurarter. Sannolikt låg uppstramning av vårdhygienåtgärder, ett kraftfullt internationellt smittskyddsarbete och virusets relativt låga smittsamhet bakom att smittspridningen upphörde under 2010. Sedan dess har inget nytt fall av samhällssmitta registrerats.

År 2012 upptäcktes en ny variant av coronavirus på arabiska halvön som orsakar svår lunginflammation och komplikationer från andra organ, framförallt njursvikt. Viruset benämns MERS-coronavirus (Middle Eastern Respiratory Syndrome corona virus) och sjukdomen benämns mers. Spridning av viruset pågår fortfarande. Samtliga fall har haft koppling till smitta i länder på den Arabiska halvön även om enstaka fall även upptäckts bland de som haft nära kontakt med smittade som vårdats i Sydkorea, Storbritannien, Frankrike och Italien. Smittkällan är fortfarande okänd även här tror man att det ursprungligen rör sig om en zoonotisk smitta då även detta virus, likt sars liknar virus som finns hos fladdermus. Man har även funnit att smitta kan förekomma hos kameler och detta anses vara den troliga smittkällan även om det inte är helt klarlagt. Förekomst av smitta mellan människor har påvisats, framförallt i samband med vård av sjuka, men i begränsad omfattning. Hittills har de flesta fallen haft underliggande sjukdomar som kan ha gjort dem extra känsliga.

Vad orsakar infektion med coronavirus och hur sprids den?

Coronavirus indelas i minst tre subgrupper, alfa, beta, och gamma. De sex virus som orsakar sjukdom hos människa tillhör grupperna alfa och beta. Förutom för SARS är inte spridningsvägarna särskild väl studerade, men i huvudsak tros smittspridning ske genom kontaktsmitta eller via luften från hostningar och nysningar. De flesta blir sannolikt infekterade av coronavirusen som orsakar vanlig förkylning någon gång i livet och man kan insjukna flera gånger.

Symtom och komplikationer

Förutom SARS och MERS-coronavirus som kan orsaka svår nedre luftvägsinfektion med komplikationer i flera organ, bland annat njursvikt, så ger infektion med övriga coronavirus milda förkylningssymptom, hosta, halsont och feber. I undantagsfall kan dock allvarligare sjukdomsförlopp med lunginflammation inträffa även för dessa coronavirus, men då framförallt hos de med hjärt-lungsjukdom, nedsatt immunförsvar eller hög ålder.

Diagnostik och behandling

Molekylärbiologisk detektion av virusets arvsmassa eller förekomst av antikroppar i blod. Diagnos av coronavirus kan också ske genom virusisolering i cellodling. Specifik behandling saknas.

Förebyggande åtgärder

Allmänt förebyggande åtgärder mot smitta är att tvätta händerna ofta, undvika att röra vid ansiktet eller ögon samt att undvika nära kontakt med sjuka människor.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Vanliga coronavirus är inte anmälningspliktiga, men infektion med SARS-coronavirus betraktas som samhällsfarlig sjukdom och är anmälnings- och smittspårningspliktig. Infektion med MERS-coronavirus är också anmälnings och smittspårningspliktig. Särskilda rekommendationer finns för hantering av patienter med sars samt infektion med mers.

Mer information

Läs om transport av höginfektiöst prov till Folkhälsomyndigheten

Arbetsmiljöverket: Rutiner för hantering av prov från patienter med befarad Sars eller influensa A H5N1

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av mers