• Hur kan människor smittas?

    Människor kan smittas genom att få i sig dvärgbandmaskens ägg som sprids via rävspillning. Det är ofta väldigt svårt att veta hur detta har gått till i det enskilda fallet eftersom det går många år från att man infekterats tills dess att symtom uppkommer. För att få i sig ägg måste man antingen ha varit i nära kontakt med rävspillning eller något som varit i kontakt med spillningen. Människor utsöndrar inte ägg i avföringen och kan därför inte infektera andra människor.

  • Hur sprids smittan?

    Rävens dvärgbandmask sprids i naturen genom att mikroskopiskt små ägg kommer ut med avföringen från smittade rävar. Mellanvärden, oftast en sork, får sedan i sig äggen genom munnen. Därefter utvecklas parasitblåsor i inre organ. Om sorken äts upp av en räv, kan nya vuxna bandmaskar utvecklas i rävens tarm. En illustration av livscykeln för rävens dvärgbandmask finns på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats.

  • Hur vanlig är sjukdomen?

    Det är en mycket ovanlig sjukdom. I Europa rapporteras årligen ca 100–150 nya fall.

  • Hur vet jag att jag har blivit smittad?

    Det finns inga säkra test för att påvisa smitta innan besvär uppstår. Det kan ta 5–15 år innan man får besvär. Infektionen kan då oftast påvisas genom förekomst av antikroppar mot masken i blodet och genom ultraljud och/eller röntgen av organ.

  • Vem vänder jag mig till om jag misstänker att jag har blivit smittad?

    Privatpersoner hänvisas till 1177 Vårdguiden för rådgivning och hjälp eller till närmaste vårdcentral för medicinsk bedömning.

  • Hur kan jag skydda mig mot att smittas?

    Undvik direktkontakt med rävspillning och föremål som varit i kontakt med rävspillning. En god vana är att tvätta händerna när man har varit ute i naturen och före måltider. Hundar kan bara bli smittade om de äter sork. Har du hund som äter sork bör den avmaskas regelbundet. Är du jägare och hanterar rävar bör du skydda dig med handskar och minimera kontakten. Råd till jägare finns på krisinformation.se.

  • Hur orsakar rävens dvärgbandmask sjukdom hos människa och hur farlig är den?

    Sjukdomen heter alveolär echinokockos. Masken bildar vätskefyllda blåsliknande formationer som växer tumörartat i olika organ, oftast lever och lungor. Då formationerna växer långsamt tar det som regel flera år innan man får besvär. Besvären kommer från trycksymptom i vävnaderna. Om sjukdomen lämnas obehandlad kan det leda till att det drabbade organet slutar fungera, och man får till exempel leversvikt eller besvär med andningen. Om parasitformationerna upptäcks på ett tidigt stadium går det i bästa fall att operera bort dem och bota patienten. Tyvärr upptäcks många infektioner först senare, när symtomen börjar komma och formationerna har brett ut sig. Sjukdomen kan leda till döden, men oftast kan maskmedel hindra vidare spridning.

  • Hur behandlas sjukdomen hos människa?

    Sjukdomen behandlas med maskmedel. I vissa fall kan blåsformationerna opereras bort.

  • Kan man vaccinera sig?

    Vaccin saknas i dagsläget.