Vaccintillgång

  • På grund av brist på Tetravac (vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio) levereras vaccinet tillfälligt i utländsk förpackning (produktnamn Tetraxim).
  • För vaccination mot tuberkulos finns för närvarande BCG-vaccin från Japan (licensvaccin) tillgängligt. Det råder fortsatt brist på BCG-vaccin från SSI.
  • Påfyllnadsvaccin mot difteri och stelkramp (diTebooster) är restnoterat och beräknas vara åter i mars 2017. Även ersättningsprodukten (Td-RIX) är restnoterad.
  • Vacciner mot enbart difteri från SSI (för grundimmunisering och påfyllnadsdos) kommer inte finnas tillgängliga framöver eftersom produktionen lagts ned. Inga ersättningsprodukter finns för närvarande att tillgå.
  • Vaccin mot enbart stelkramp (Tetanol pur) är restnoterat.
  • Rabiesvaccin (Rabipur) är restnoterat. Enligt tillverkaren kommer nästa leverans till Sverige i slutet av januari/i början av februari 2017. En ersättningsprodukt (Verorab) är tillgänglig på licens.

Information om vaccintillgång gällande vacciner i nationella ramavtal som upphandlas via SKL

Information från Scandinavian Biopharma gällande vacciner mot tuberkulos, stelkramp och difteri

Rekommendationer om vaccination mot difteri och stelkramp till vuxna

Enligt rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp (Socialstyrelsen, 2009) bör fulldosvacciner användas vid kompletterande vaccination av vuxna med bristfällig grundvaccination. Monovalenta vacciner mot difteri och stelkramp har varit tillgängliga som licensprodukter. Vaccin mot enbart difteri tillverkas dock inte längre och det råder även brist på monovalent vaccin mot stelkramp.

På grund av brist på monovalenta fulldosvacciner rekommenderar Folkhälsomyndigheten att använda difteri- och stelkrampsvaccin med reducerad antigenhalt (dT-vaccin) för grundvaccination av vuxna.

I det fall kombinationsvaccin mot enbart difteri och stelkramp (dT-vaccin) inte är tillgängligt kan kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (dTp-vaccin) användas både för grundvaccination och påfyllnadsdoser.

Grundvaccination mot difteri och stelkramp består av tre doser. Intervall mellan den första och andra dosen ska vara minst en månad, den tredje dosen ges minst 6 månader efter dos 2. För ett långvarigt skydd mot sjukdomarna behövs upprepade påfyllnadsdoser som ges enligt rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp (Socialstyrelsen, 2009).

Aktuella vacciner

Vaccintillgång kan variera beroende på regionala avtal och eventuella restnoteringar.

dT-vaccin:

diTeBooster

Td-RIX (ersättningsprodukt till diTeBooster, på licens)

dTp-vaccin:

diTekiBooster

Boostrix

Rekommendationer gällande användning av kombinationsvacciner inom vaccinationsprogrammet

Det hexavalenta vaccinet (DTP-polio-Hib-hepatit B) är främst avsett för grundvaccination av spädbarn (doser vid 3, 5 och 12 månader). Vaccinet kan vara aktuellt även vid kompletterande vaccination av äldre barn där det föreligger en medicinsk indikation både av vaccin mot Hib och hepatit B. Vid övriga kompletterande vaccinationer mot difteri, stelkramp, kikhosta och hepatit B bör tetravalent vaccin (DTP-polio) och separat vaccin mot hepatit B användas.

Orsaker till vaccinbrist

Restnoteringar av olika vacciner under kortare eller längre perioder har förekommit under de senaste åren. Bristen har varit störst gällande DTP-polio-vaccin och BCG-vaccin.

Efterfrågan på kombinationsvacciner som används i barnvaccinationsprogrammet har ökat i världen. Detta i kombination med produktionsproblem har lett till en brist på dessa vaccin. Brist på tuberkulosvaccin tillverkad av SSI har orsakats av produktionsproblem.

Rekommendationer vid bristsituation

Vid vaccinbrist kan tillfälliga ändringar av rekommendationer för vaccinanvändning behövas. Enligt en gemensam rekommendation från SKL och Folkhälsomyndigheten bör tillgängliga vacciner prioriteras till spädbarn i en bristsituation. Spädbarn har störst behov av skydd mot de sjukdomar vi vaccinerar mot i det nationella vaccinationsprogrammet. Detta gäller särskilt kikhosta där de allra yngsta spädbarnen löper ökad risk att drabbas av svår och ibland livshotande sjukdom samt Hib där risken för svår sjukdom är störst bland barn under två år.

Rekommendationer gällande prioritetsordning vid brist på BGC-vaccin

En rekommendation för hur BCG-vaccin ska prioriteras har tagits fram av smittskyddsläkarna samt Central Barnhälsovård i Västra Götaland i samarbete med Folkhälsomyndigheten, smittskyddsläkarna i Stockholms läns landsting och Region Skåne. Syftet är att i första hand säkra tillgången för dem som har störst medicinskt behov av skydd, i första hand barn med hög risk att utsättas för smitta.

Rekommendationer gällande prioritetsordning vid brist på BGC-vaccin (PDF, 371 kB)

Samverkan för vaccintillgång

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket samverkar för att upprätthålla vaccinationsprogrammet och säkerställa tillgång till de vaccin som används inom ramen för programmet.
Landstingen ansvarar för upphandling och inköp av vacciner som ingår i de nationella vaccinationsprogrammen.

Vacciner upphandlas av SKL:s upphandlingsbolag Kommentus Inköpscentral. I uppdraget ingår att ta fram ramavtal, vilka alla landsting kan använda. Kommentus ansvarar också för omvärldsbevakning av tillgängliga vacciner, tecken på uppseglande vaccinbrist och spårning av potentiella ersättningsvaccin.

Läs mer om ramavtal och vaccinbrist

SKL Kommentus information om barnvaccin

Läkemedelsföretagen ska anmäla restnoteringar till Läkemedelsverket som därefter informerar berörda myndigheter och organisationer om vaccinbrist. Läkemedelsverket bedömer situationens allvarlighetsgrad och kan i samarbete med övriga aktörer undersöka vilka andra godkända vacciner som kan vara möjliga alternativ för att hitta en lösning som passar den aktuella situationen. Om det inte finns några lämpliga alternativ på den svenska marknaden kan en uppkommen brist ibland lösas med licensansökan. Licens är ett försäljningstillstånd till ett apotek att sälja ett läkemedel som inte är godkänt i Sverige. Det är ett apotek som söker licens efter att den förskrivande läkaren har skrivit en licensmotivering. Läkemedelsverket granskar och beslutar om inkomna licensansökningar.

Läs mer om restnoteringar och licensansökan

Läkemedelsverkets information om restnoteringar
Läkemedelsverkets information om licens
Läkemedelsverket slutrapport om restnoteringar till regeringen maj 2015

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt samordningsansvar för vaccinationsfrågorna i Sverige. Folkhälsomyndigheten bedömer i samråd med Läkemedelsverket lämpligheten av alternativa läkemedel, gör eventuella anpassningar i nationella program samt föreslår prioriteringar för användning av ersättningsvaccin vid bristsituationer.