Vaccintillgång

Uppdaterad 2017-07-19

  • diTekiBooster är åter restnoterat.
  • På grund av brist på Tetravac (vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio) levereras vaccinet tillfälligt i utländsk förpackning (produktnamn Tetraxim).
  • För vaccination mot tuberkulos finns för närvarande BCG-vaccin från Japan (licensvaccin) tillgängligt. Det råder fortsatt brist på BCG-vaccin från SSI.
  • Påfyllnadsvaccin mot difteri och stelkramp (diTeBooster) är restnoterat och beräknas vara åter i mitten av juli. En ersättningsprodukt (Tetadif) är tillgänglig på licens.
  • Vacciner mot enbart difteri från SSI (för grundimmunisering och påfyllnadsdos) kommer inte finnas tillgängliga framöver eftersom produktionen lagts ned. Inga ersättningsprodukter finns för närvarande att tillgå.
  • Tetanusvaccin SSI finns tillfälligt tillgängligt. Batchen har dock kort hållbarhet (t.o.m. 2017-07-31).
  • Rabiesvaccin (Rabipur) är restnoterat. Restsituationen beräknas kvarstå under större delen av 2017. En ersättningsprodukt (Verorab) är tillgänglig via beredskapslicens.

Information om vaccintillgång gällande vacciner i nationella ramavtal som upphandlas via SKL

Stockholms läns landstings information om restnoterade vacciner

Region Gävleborgs information om vaccintillgång

Rekommendationer vid vaccinbrist

Användning av lågdosvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio som påfyllnadsdos vid 4–8 års ålder

De senaste åren har efterfrågan på kombinationsvacciner som används i de nationella vaccinationsprogrammen ökat globalt vilket har lett till brist på acellulär pertussis (aP) innehållande vacciner. Under perioder av vaccinbrist kan lågdosvaccin (dTap-IPV) vara ett alternativ till fulldosvaccin (DTaP-IPV) som påfyllnadsdos vid 4–8 års ålder. Norska och svenska myndigheter har tillsammans utvärderat detta alternativ och eventuella konsekvenser.

Läs mer i rapporten: Evaluation of immunogenicity and effectiveness of low dose dTap-IPV vaccine used as booster in 4-8 year old children

Folkhälsomyndigheten har även redogjort för olika strategier vid brist på fulldosvaccin i Sverige. Läs mer i dokumentet nedan.

Möjliga strategier vid brist på fulldosvaccin DTP-IPV i Sverige (PDF, 240 kB)

Användning av lågdosvaccin mot difteri och stelkramp till vuxna

På grund av brist på monovalenta fulldosvacciner har Folkhälsomyndigheten tagit fram rekommendationer för användning av difteri- och stelkrampsvaccin med reducerad antigenhalt (dT-vaccin) vid grundvaccination av vuxna.

Läs mer i rekommendationerna här.

Tillgängliga dT- och dTp-vacciner

Vaccintillgång kan variera beroende på regionala avtal och eventuella restnoteringar.

dT-vaccin:

  • diTeBooster
  • Tetadif (ersättningsprodukt till diTeBooster, på licens)

dTp-vaccin:

  • diTekiBooster
  • Boostrix

Användning av kombinationsvacciner inom vaccinationsprogrammet

Det hexavalenta vaccinet (DTP-polio-Hib-hepatit B) är främst avsett för grundvaccination av spädbarn (doser vid 3, 5 och 12 månader). Vaccinet kan vara aktuellt även vid kompletterande vaccination av äldre barn där det föreligger en medicinsk indikation både av vaccin mot Hib och hepatit B. Vid övriga kompletterande vaccinationer mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio samt hepatit B bör tetravalent vaccin (DTP-polio) och separat vaccin mot hepatit B användas.

Prioriteringsordning vid bristsituation

Vid vaccinbrist kan tillfälliga ändringar av rekommendationer för vaccinanvändning behövas. Enligt en gemensam rekommendation från SKL och Folkhälsomyndigheten bör tillgängliga vacciner prioriteras till spädbarn i en bristsituation. Spädbarn har störst behov av skydd mot de sjukdomar vi vaccinerar mot i det nationella vaccinationsprogrammet. Detta gäller särskilt kikhosta där de allra yngsta spädbarnen löper ökad risk att drabbas av svår och ibland livshotande sjukdom samt Hib där risken för svår sjukdom är störst bland barn under två år.

Prioritetsordning vid brist på BGC-vaccin

En rekommendation för hur BCG-vaccin ska prioriteras togs under 2015 fram av smittskyddsläkarna samt Central Barnhälsovård i Västra Götaland i samarbete med Folkhälsomyndigheten, smittskyddsläkarna i Stockholms läns landsting och Region Skåne. Syftet är att i första hand säkra tillgången för dem som har störst medicinskt behov av skydd, i första hand barn med hög risk att utsättas för smitta.

Rekommendationer gällande prioritetsordning vid brist på BGC-vaccin (PDF, 371 kB)

Samverkan för vaccintillgång

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket samverkar för att upprätthålla vaccinationsprogrammet och säkerställa tillgång till de vaccin som används inom ramen för programmet.

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt samordningsansvar för vaccinationsfrågorna i Sverige. Folkhälsomyndigheten bedömer i samråd med Läkemedelsverket lämpligheten av alternativa läkemedel, gör eventuella anpassningar i nationella program samt föreslår prioriteringar för användning av ersättningsvaccin vid bristsituationer.

Vacciner upphandlas av SKL:s upphandlingsbolag Kommentus Inköpscentral. I uppdraget ingår att ta fram ramavtal, vilka alla landsting kan använda. Kommentus ansvarar också för omvärldsbevakning av tillgängliga vacciner, tecken på uppseglande vaccinbrist och spårning av potentiella ersättningsvaccin.

Landstingen ansvarar för upphandling och inköp av vacciner som ingår i de nationella vaccinationsprogrammen.

Läs mer

Om ramavtal och vaccinbrist

SKL Kommentus information om barnvaccin

Om restnoteringar och licensansökan

Läkemedelsföretagen ska anmäla restnoteringar till Läkemedelsverket som därefter informerar berörda myndigheter och organisationer om vaccinbrist. Läkemedelsverket bedömer situationens allvarlighetsgrad och kan i samarbete med övriga aktörer undersöka vilka andra godkända vacciner som kan vara möjliga alternativ för att hitta en lösning som passar den aktuella situationen. Om det inte finns några lämpliga alternativ på den svenska marknaden kan en uppkommen brist ibland lösas med licensansökan. Licens är ett försäljningstillstånd till ett apotek att sälja ett läkemedel som inte är godkänt i Sverige. Det är ett apotek som söker licens efter att den förskrivande läkaren har skrivit en licensmotivering. Läkemedelsverket granskar och beslutar om inkomna licensansökningar.

Läkemedelsverkets information om restnoteringar
Läkemedelsverkets information om licens
Läkemedelsverket slutrapport om restnoteringar till regeringen maj 2015