Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
110 träffar på Ungas psykiska hälsa 2016 inom Hela webbplatsen
-
Exempel på förebyggande och främjande folkhälsoarbete
Uppdaterad:Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.
-
Kunskap och fakta om barn och unga
Uppdaterad:Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.
-
Statliga stimulansmedel och ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa
Publicerad:I rapporten redovisas vilken betydelse de statliga stimulansmedlen har haft för ungdomsmottagningarnas arbete med att främja ungas psykiska hälsa, förebygga psykisk ohälsa samt erbjuda behandling.
-
Psykiska problem ökar bland unga flickor i västvärlden
Publicerad:Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med barn och ungas hälsa.
-
Ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa
Publicerad:I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.
-
Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa – lärdomar från praktiken
Publicerad:I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.
-
Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på?
Publicerad:Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna fördelningen.
-
Analyser av ojämlikheten i hälsa och hälsan i vissa grupper
Uppdaterad:Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.
-
Ungdomsmottagningarnas betydelse i arbetet med ungas psykiska hälsa – Fallstudier i tre län
Publicerad:Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.
-
Hur hänger olika skolfaktorer samman med ungdomars hälsa och välbefinnande i Sverige? – Analyser på data från Skolbarns hälsovanor
Publicerad:I denna rapport tittar vi närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.
-
Hur arbetar ungdomsmottagningar med psykisk hälsa?
Uppdaterad:Sedan år 2016 har staten betalat 130-150 miljoner kronor per år till regioner och kommuner för ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Här berättar forskarna Isabel Goicolea och Anne Gotfredsen om den utvärdering som Umeå universitet gör på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
-
Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? – Kortversion
Publicerad:Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.
-
Faktorer kopplade till suicidförsök bland unga homo- och bisexuella
Publicerad:Suicidförsök och annat suicidalt beteende är vanligt bland unga personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) jämfört med heterosexuella i samma åldersgrupp. I en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat granskas risk- och
-
Självrapporterad stress, somatiska och psykiska besvär bland skolbarn
Publicerad:Rapporten visar att svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år är tillfreds med livet, samtidigt som många rapporterar stress, psykiska och somatiska besvär.
-
Psykisk hälsa och suicidprevention – Kommuners och regioners arbete med stöd av statliga stimulansmedel 2023
Publicerad:Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2024. I denna rapport redovisar Folkhälsomyndigheten en uppfö
-
Ojämlikheter i psykisk hälsa – Kunskapssammanställning
Publicerad:Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.
-
Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn – En kartläggning av systematiska litteraturöversikter
Publicerad:En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken för inåtvända psykiska problem, medan mobbning i skolan ökar risken. Likaså verkar en god samhörighet med skolan minska risken för inåtvända psykiska problem medan låga skolprestationer verkar öka risken. Skolan är således en viktig arena som kan bidra till att minska psykiska problem bland barn.
-
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar – Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018
Publicerad:Uppdaterad:Denna delrapport redovisar resultat från Skolbarns hälsovanor, 2017/18, med fokus på psykosomatiska symtom och skolmiljö. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
-
Socioemotionell förmåga hos treåringar – Resultat från en befolkningsbaserad studie i Västerbottens län
Publicerad:Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.
-
Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning
Publicerad:I den här studien – Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning – redovisas hälsan och förutsättningar för hälsa bland elever på kommunal vuxenutbildning (komvux). Studien visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med befolkningen i stort…
-
Skolrelaterade insatser för fysisk aktivitet och effekt på psykisk hälsa bland barn och unga
Publicerad:Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.
-
För barns och ungas skull – erfarenheter från ANDT-utvecklingsprojekt 2016–2020
Publicerad:I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.
-
Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa
Publicerad:I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.
-
Hur mår små barn i Sverige? – Hälsa och hälsans förutsättningar bland barn i åldern 0–5 år
Publicerad:Uppdaterad:Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.
-
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige – UngKAB15
Publicerad:Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.