Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod. Hepatit B-virus finns bland människor i hela världen. I Sverige är infektionen ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen infekterade och många har fått viruset överfört via mor-till-barn smitta redan vid födseln. I västvärlden sprids…

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 42 fall av hepatit E motsvarande en incidens av 0,4 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med 2023 (n=24; figur 1). Medianåldern var 61 år (spridning 13–84 år) och 50 procent var kvinnor (n=21). Majoriteten av fallen hade

Virala meningoencefaliter (ej TBE) Under 2008 anmäldes totalt 585 fall av virala meningoencefaliter varav 224 var orsakade av TBE och 361 av andra virus. Detta var en viss ökning jämfört med tidigare år. Förutom TBE har infektioner orsakade av enterovirus (från 152 år 2007 till 183) och varicella-zostervirus (från 53 fall år 2007 till 72) ökat…

Enterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel (till exempel skaldjur, frysta bär, grönsaker) och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Inkubationstiden för hepatit A är två till sex veckor, i medeltal fyra veckor, och symtomen är till en början…

Oropouchefeber orsakas av ett virus som främst sprids med svidknott. Infektion med oropouchevirus leder oftast till en mild febersjukdom. Viruset finns normalt hos vilda däggdjur, men kan spridas till människor. Utbrott av viruset förekommer i Syd- och Centralamerika inklusive Karibien.

Denguefeber orsakas av ett virus tillhörande familjen flavivirus och som sprids via myggor i tropiska och subtropiska områden. Sjukdomens symptom påminner om en influensa med feber, muskelvärk eller generaliserad värk, men ibland kan man också få små hudblödningar. En ovanlig, men betydligt allvarligare och ibland dödlig sjukdomsyttring i form…

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Kunskapsunderlaget om hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI) beskriver epidemiologiska trender under 2015–2024, per sjukdom (hiv, klamydia, gonorré och syfilis) och per prioriterad grupp.

Information från Folkhälsomyndigheten

Bilaga till vägledningen Smittspårning och undanröjande av objektburen smitta

Denna rapport bidrar till förståelse för vilka insatser och målgrupper som berörts och kan användas för att utveckla och planera fortsatt regionalt och lokalt ANDT-förbyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheter med stärkt fokus på jämlikhet i hälsa.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Vägledningen ger stöd vid vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet. I den beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar ges om hur kompletterande vaccinationer kan planeras.

Rapporteng beskriver bakgrunden till Folkhälsomyndighetens rekommendation om en allmän vaccination mot covid-19 från 12 år i Sverige. Rekommendationen började gälla från den 11 oktober 2021 och avsåg grundvaccination med två doser mRNA-vaccin givna enligt intervallen för övriga åldrar.

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och

Gula febern är en allvarlig virusorsakad sjukdom som förekommer i delar av Afrika, Central- och Sydamerika. Sjukdomen sprids via myggor och kan orsaka utbrott med många dödsfall.

Under 2011 rapporterades 55 personer med hepatit A-infektion, varav 14 smittats i Sverige. Antalet var det lägsta rapporterade under de senaste 10 åren och incidensen/100 000 invånare var 0,6 fall. Under det senaste decenniet har antalet fall av hepatit A generellt minskat, även om en markant

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 533 fall med hepatit B, motsvarande en incidens av 5,0 fall per 100 000 invånare. Av fallen var 57 procent män (n= 306) och 43 procent kvinnor (n= 227). Medianåldern var 40 år (spridning 2–94 år) och flest fall återfanns i åldersgruppen 30–39 år

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur