Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vägledningen och de allmänna råden om bassängbad innehåller inga rekommendationer om provtagning av duschar. Det finns inte heller några krav eller råd i någon annan lagstiftning om att provta duschar, men det kan komma att ändras beroende på hur EU:s dricksvattendirektiv implementeras i svensk

Vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Ändringsförfattning. Beslutade: 17 november 2015. Gäller från och med: 1 december 2015.

Ändringsförfattning. Beslutade: 28 mars 2022. Gäller från och med: 1 april 2022.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Ändringsförfattning. Beslutade: 8 mars 2023. Gäller från och med: 15 mars 2023.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

Vägledningen om bassängbad är ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Bubbelpooler och liknande bassänger som har både aerosolbildning och hög temperatur (över 30 grader) innebär störst risk för legionellasmitta. Detta beror på att legionella smittar via aerosoler. Därför gäller rekommendationen om provtagning enbart för sådana bassänger. Varma bassänger som inte bildar aerosoler behöver däremot normalt inte provtas rutinmässigt för legionella. Provtagningsrekommendationen…

Observera att här avses spolningar med det kall- och varmvatten som normalt finns i systemet och inte hetvattenspolningar. Regelbundna genomspolningar av tappkranar och duschar kan vara en metod för att minska risken för legionella. Det kan vara särskilt viktigt i lokaler där känsliga personer vistas, som äldreboenden och sjukhus, men kan även vara lämpliga…

När någon smittats av legionella har kommunen ett mer direkt ansvar, jämfört med ansvaret vid vanlig tillsyn. Det är inte möjligt att avvakta med åtgärder eller invänta att verksamhetsutövaren vidtar åtgärder. Det finns ingen tydlig gräns mellan vad som ingår i begreppet undanröja smitta i 9 kap. 15 § miljöbalken…

I SS-EN ISO 19458 (tabell B.1) finns rekommenderade respektive acceptabla tider mellan provtagning och analys för olika mikrobiologiska analyser. För odlingsbara mikroorganismer anges exempelvis att denna tid inte bör överskrida 12 timmar. Men på grund av långa avstånd mellan provtagningsplats och laboratorium, samt att analys av legionella och odlingsbara mikroorganismer…

Analys av legionella bör utföras enligt metoden SS-EN ISO 11731. Analys av odlingsbara mikroorganismer bör utföras enligt SS-EN ISO 6222, med odling vid 30 ±2 °C i minst 48 timmar, men inte mer än 3 dygn. Detta innebär modifikationer av det som står i standarden avseende temperatur och inkubationstid, vilket gör att metoden kan anges som modifierad…

Folkhälsomyndigheten har tagit fram föreskrifter om parametervärden för legionella i tappvatten i enlighet med EU:s dricksvattendirektiv. Eftersom känd smittdos för legionella saknas bör parametervärdet <1 000 cfu/l inte ses som en säker halt ur smittosynpunkt, men ett överskridande indikerar att en etablerad tillväxt av legionella finns i…

Statistik över antalet rapporterade fall och incidens för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2021 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2023 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2022 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och

Det är hittills 36 personer som har identifierats vara infekterade av Legionella longbeachae sedan början på maj. Det senaste fallet rapporterades till Folkhälsomyndigheten den 28 augusti. Sjukdomsfallen är i åldrarna 45–85 år (median 69 år) varav majoriteten (81 procent) är män. För de flesta av sjukdomsfallen finns en känd exponering…

Det är nu 30 personer som har identifierats vara infekterade av Legionella longbeachae sedan början på maj. Sjukdomsfallen är i åldrarna 45–83 år (median 74 år) varav huvuddelen (25 personer) är män. Det senaste fallet rapporterades till Folkhälsomyndigheten den 8 augusti. För de flesta av sjukdomsfallen finns en känd exponering…