Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Statistik över antalet rapporterade fall och incidens för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2013.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2019 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2015.

Under 2024 rapporterades rekordmånga fall av kikhosta och mykoplasma. Utbrott av salmonella medförde den högsta incidensen för fall smittade i Sverige sedan 2010. Ovanligt stora minskningar sågs för den fästingburna sjukdomen TBE och de sexuellt överförda smittorna klamydia och syfilis.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2022. Detaljerade årsrapporter om varje sjukdom kommer att publiceras löpande på Folkhälsomyndighetens webbplats under våren 2023.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Since 1997, the Public Health Agency of Sweden has conducted an Enhanced pertussis surveillance (EPS) of children with pertussis in Sweden. Part of the surveillance includes clinical information and vaccination histories. The methods used in the article are described in more detail in this

This report is primarily written for health care professionals, particularly those working in maternal and child health care, school health care, primary care, and those working in the counties’ Departments of Communicable Disease Control and Prevention as well as public health officials and

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter som följer upp barnhälsovården och små barns hälsa, eller använder sådana uppföljningar.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer som bor i Sverige.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.