Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Minnesanteckningar Samverkansgrupp för Stramaarbete 24 september 2024.

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades fem fall av difteri. I samtliga fall rörde det sig om huddifteri som drabbat män mellan 20 och 90 år. Fyra fall hade okänd vaccinationsstatus och ett fall var ovaccinerat. Fyra fall misstänktes vara smittade utomlands och ett i Sverige. Inga utbrott eller inhemsk spridning av korynebakterier rapporterades 2018. Av…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades tre fall av difteri. De rapporterade fallen hade en åldersspridning mellan 46–74 år. Hos alla tre hade korynebakterier påvisats i prover från hudsår. Ett av fallen, som hade smittats utomlands, hade infektion orsakad av Corynebacterium diphtheriae. Personen hade en oklar vaccinationsstatus. Två personer…

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades inga fall av stelkramp. De senaste tio åren har 0–4 fall rapporterats per år (medianålder 77 år). Kvinnor är överrepresenterade och utgör 65 procent av de fall som rapporterats sedan 2010. Ett fåtal fall har fått någon enstaka vaccindos flera tiotals år innan smittotillfället.

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades fyra fall av stelkramp varav två kvinnor och två män. Alla var över 60 år med okänd vaccinationsstatus. De senaste tio åren har 0–4 fall rapporterats per år (medianålder 79 år). Kvinnor är överrepresenterade och utgör 68 procent av de fall som rapporterats sedan…

This report is primarily written for health care professionals, particularly those working in maternal and child health care, school health care, primary care, and those working in the counties’ Departments of Communicable Disease Control and Prevention as well as public health officials and

Minnesanteckningar Samverkansgrupp för Stramaarbete 28 januari 2025.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

Under 2014 rapporterades två fall av stelkramp. En 70-årig man insjuknade med milda symtom i form av kramper i nack- och halsmuskulaturen. Troligtvis hade han fått tre doser vaccin, men den senaste för mer än 30 år sedan. Det andra fallet var en ovaccinerad 79-årig kvinna. Sedan vaccinationsprogram infördes i Sverige har stelkramp blivit en ovanlig sjukdom. Under de senaste tio åren har 0–3 fall rapporterats…

Information från Folkhälsomyndigheten

Inga fall av stelkramp rapporterades under 2012.

Under år 2005 anmäldes ett fall av stelkramp, det första sedan år 2001. Både 2005 och 2001 års fall inträffade hos äldre ovaccinerade kvinnor som utomhus ådragit sig en liten sårskada i en tumme.

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Barn…

Bakgrund Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Bakterien kan bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades fyra fall av stelkramp i Sverige. Samtliga fall var kvinnor över 70 år. En person uppgavs vara vaccinerad med två doser, varav den andra dosen var given i samband med sårskada en vecka före insjuknandet. Vaccinationsstatus hos övriga tre personer var okänd. Under de senaste tio åren (2014–2023)…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet