Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Denna veckorapport publicerades den 4 januari 2024 och redovisar influensaläget vecka 52 (25–31 december 2023).

Denna veckorapport publicerades den 13 december 2024 och redovisar influensaläget vecka 49 (2–8 december 2024). Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot influensa.

Denna veckorapport publicerades den 23 maj 2025 och redovisar läget för influensa vecka 20 (12–18 maj 2025). Specialavsnitt: Vaccinationstäckning mot influensa samt Sentinelövervakningen.

Denna veckorapport publicerades den 12 januari 2024 och redovisar influensaläget vecka 1 (1–7 januari 2024).

Mikrobiell övervakning av RS, influensa och SARS-CoV-2 under säsongen 2025-2026 Neus Latorre-Margalef Enheten för laborativ virus- och vaccinövervakning Avdelningen för mikrobiologiIntegrerad övervakning av luftvägsvirus • Inriktningen globalt är att integrera och bredda övervakningen av luftvägsvirus • Säsongssmittor samt beredskap för pandemier • Även ökat fokus på RS-virus, i och med: – Godkännande…

Den 23 november 2021 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag av regeringen att inkomma med ett underlag för bedömning av behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524 (delvis)). Denna rapport utgör delredovisning 1 av det uppdraget.

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Denna lägesrapport redovisar den senaste utvecklingen avseende influensa, covid-19 och RS-virus för senaste perioden, säsongen 2025–2026.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att en extra dos covid-19-vaccin kan ges till individer med ett nedsatt immunförsvar orsakat av en sjukdom eller behandling, i samråd med behandlande läkare. De patientgrupper som omfattas av rekommendationen om en extra dos specificeras i detta beslutsunderlag.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Information från Folkhälsomyndigheten

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rapporten beskriver de svenska resultaten från EMIS-2017, som är en internetbaserad undersökning riktad till män som har sex med män (MSM). Det övergripande syftet med undersökningen var att få ökad kunskap om MSM behov, sexuella beteende, risktagande, testningsvanor och kunskap om hiv/STI, för att…

Rapporten ger en sammantagen bild av narkotikasituationen i Sverige och visar bland annat att användningen av narkotika ligger kvar på samma nivåer som tidigare.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.