Observera att redovisningen behandlar utbrott som kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till databasen Sminet. Det kan alltså finnas ytterligare utbrott som inte identifierats i Sminet. För några sjukdomar är inte samtliga utbrott redovisade och i vissa sammanhang kan det vara en aning oklart om vad som ska betraktas som ett utbrott eller inte.

Redovisningen av utbrott är en komplettering till de årsrapporter av anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar 2016 som Folkhälsomyndigheten publicerat. För några sjukdomar beskrivs utbrott av mindre omfattning endast i årsrapporten och finns alltså inte med i nedanstående uppräkning.

Definition

Ett utbrott brukar definieras som fler sjukdomsfall än väntat i en befolkning eller en djurpopulation under en viss tidsperiod. Ofta ökar antalet fall snabbt och att en utbrottssituation föreligger är uppenbart. Ibland är bedömningen svårare och mer subjektiv. Förekomst av smittsamma sjukdomar varierar ofta säsongsbundet med olika incidens från år till år. Denna variation kan uppfattas som normal, eller som ett utbrott under en ovanligt svår säsong. Dessutom kan en skenbar ökning av antal sjukdomsfall bero på ökad provtagning eller förändrad rapportering av fall.

För att stödja bedömningen behöver man ibland ha så kallade nämnardata, det vill säga totalt antal tagna prover med frågeställning om den aktuella sjukdomen, förutom antal positiva prover. Statistiska mått på signifikanta avvikelser från en beräknad normal förekomst av sjukdomen i fråga kan beräknas om man har tillgång till en längre tidsserie av antalet fall.

WHO har en särskild och mer praktiskt inriktad definition för vatten och livsmedelsburna utbrott: "Två eller fler personer som får en likartad sjukdom efter intag av samma typ av livsmedel eller vatten från samma källa och där de epidemiologiska bevisen utpekar livsmedlet eller vattnet som orsak till sjukdomen".

De redovisade utbrotten redovisas i bokstavsordning utifrån aktuell sjukdoms beteckning. De sjukdomar för vilka det inte förekommit några kända utbrott i Sverige finns inte med i redovisningen nedan.

Campylobacterinfektion

Nedanstående utbrott har kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till Sminet.

Under augusti 2016 skedde en kraftig ökning av antalet fall som smittats i Sverige i stort sett över hela landet. De ovanligt höga siffrorna fortsatte under september och även om fallen minskade under årets sista månader anmäldes betydligt fler fall än vad som är normalt för säsongen. Enligt en grov uppskattning insjuknade 3 000–4 000 personer i detta utbrott under 2016. Utbrottet kunde förklaras av en ökad förekomst av campylobacter bland kycklingflockar hos en av de större producenterna.

Dessutom inträffade under året ett mindre utbrott på ett spahotell januari–februari 2016.

Tabell 1. Utbrott av campylobacter, spahotell, januari–februari 2016

Tid då utbrottet inträffade Januari–februari 2016
Plats Spahotell
Antal insjuknade totalt 23
Ålder och kön En övervikt av vuxna kvinnor.
Beskrivning av utbrottet Personer från två grupper som vistats på hotellet i slutet av januari insjuknade strax därefter med diarréer, magsmärtor, kräkningar, illamående och feber. Rökt anka hade serverats till förrätt till båda de drabbade grupperna.
Utredningsarbetet Livsmedelsinspektören i kommunen inspekterade hotellet och kartlade exakt vad som serverades och hanterades i köket under de dagar då de två sällskapen vistats på stället. Intressanta livsmedel spårades bakåt för att se varifrån de kommit.
Anka provtogs, men av en senare leverans än den som åts av de sjuka personerna.
Enkät skickades ut till 165 personer. Analysen visade att det var en högre risk att insjukna i campylobacter om man ätit bär och smörgås vissa dagar. Anka föll inte ut som en riskfaktor. Slutsatsen blev ändå att anka är den biologiskt troligaste orsaken till utbrottet.
Artbestämning Campylobacter jejuni
Smittkälla Rökt anka från Frankrike misstänktes, men det gick aldrig att bevisa.

Årsrapport campylobacterinfektion 2016

Cryptosporidium

Nedanstående utbrott har kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till Sminet.

Tabell 2. Utbrott cryptosporidium, Jönköpings län, förskola, februari 2016

Tid då utbrottet inträffade Februari 2016
Plats Jönköpings län
Antal insjuknade totalt 13 personer, åtta vuxna och fem barn laboratorieverifierades
Beskrivning av utbrottet Nio av 13 personer i personalen på en förskola insjuknade med mag-tarmsymtom i slutet av februari. Barn på förskolan insjuknade några dagar senare, i början av mars.
Utredningsarbetet Personalen inklusive kökspersonal samt barn provtogs.
Ett antal misstänkta livsmedel analyserades på det lokala mikrobiologiska laboratoriet, frissésallad, äpplen och dragonkrydda (som använts i en dip-sås) men dessa livsmedel var negativa.
Typningsresultat Cryptosporidium parvum IIaA16G1R1b
Smittkälla Ingen smittkälla kunde identifieras

Tabell 3. Utbrott cryptosporidium, Värmlands län, bondgård, april–maj 2016

Tid då utbrottet inträffade April–maj 2016
Plats Värmlands län
Antal insjuknade totalt 15–20 barn och några sekundärfall i deras familjer insjuknade med magtarmsymtom. Fem personer bekräftades med Cryptosporidium.
Beskrivning av utbrottet Flera lågstadieklasser besökte vid olika tillfällen en bondgård där de fick klappa kalvarna. Barnen var tillsagda att därefter tvätta händerna, men detta kontrollerades inte. Det fanns tvål, vatten och gemensam handduk i ladugården. Barnen erbjöds inte mat på bondgården utan hade med sig egen matsäck.
Typningsresultat Cryptosporidium parvum subtyp IIdA21G1 konstaterades i ett prov från människa samt i prov från två av kalvarna.
Denna subtyp är ovanlig i Sverige och har bara setts hos tre patienter tidigare. Proverna från patienten från detta utbrott och kalvarna hade vid typningen en bas skillnad från de tre tidigare fallen. Just denna subtyp har aldrig tidigare setts i Sverige, vilket ytterligare stärker smittsambandet
Smittkälla Kalvarna kunde bekräftas som smittkälla.
Vidtagna åtgärder Länsveterinären stramade upp hygienåtgärderna på gården så att det t ex finns pappershanddukar i stället för en gemensam handduk.
Barn behöver också ha bättre tillsyn då de besöker gården.

Tabell 4. Utbrott cryptosporidium, Norrbotten, event, augusti 2016

Tid då utbrottet inträffade Augusti 2016
Plats Norrbotten
Antal insjuknade totalt 50 personer varav sju laboratoriebekräftade.
Beskrivning av utbrottet Ett sällskap på cirka 100 personer deltog i ett event efter vilket 50 insjuknade med magtarmsymtom. De insjuknade 4–7 dagar efter eventet med magtarmsymtom.
På eventet serverades två olika typer av snittar och bland annat romansallat, kyckling, fetaost, parmesanost och värmebehandlad spenat.
Två ytterligare personer som insjuknat och som inte tillhörde det kända utbrottet identifierades också. En av dessa bodde på annan ort.
Den ena personen hade ätit kyckling med romansallad på en restaurang på en annan ort i Norrbotten den 18 augusti. Den andra personen hade ätit halloumisallad där romansallad var en av ingredienserna den 14 augusti. Detta på en restaurang i Västernorrland.
Utredningsarbetet Smittskyddsenheten i Västernorrland och miljökontoret på den andra orten i Norrbotten kontaktades för att kontrollera restaurangerna och deras leverantörer etc. Båda restaurangerna uppgav att de sköljer sallaten.
Typningsresultat Cryptosporidium parvum IIdA24G1.
Smittkälla Romansallat som serverades på de båda orterna i Norrbotten kunde spåras till en svensk odlare. Detta var en av flera odlare som levererat romansallat, även till restaurangen i Västernorrland.
Inget livsmedel fanns kvar för analys. Romansallat var den mest troliga smittkällan.

Tabell 5. Utbrott cryptosporidium, Västra Götaland, kalas, augusti–september 2016

Tid då utbrottet inträffade Augusti–september 2016
Plats Västra Götaland
Antal insjuknade totalt Elva insjuknade varav fem laboratoriebekräftade fall
Beskrivning av utbrottet Ett kalas där 23 personer deltog ägde rum i slutet av augusti. Elva personer åkte från kalaset till en golfklubb för att spela golf. Där drack de av det kommunala vattnet som distribuerades via kranar spridda på golfbanan, men de åt ingenting.
Det var bara de elva personer som åkte till golfbanan som blev sjuka.
Utredningsarbetet Vattenprover från golfbanan skickade för analys men var negativa för Cryptosporidium.
Typningsresultat Cryptosporidium parvum IIdA20G1
Smittkälla Smittkällan kan inte anses bekräftad men vattnet på golfbanan är den mest troliga smittkällan eftersom bara de som besökte golfbanan insjuknade och det enda de hade intagit där var vatten.

Årsrapport cryptosporidiuminfektion 2016

Ehec

Nedanstående utbrott har kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till Sminet.

Majoriteten av fallen som anmäls är sporadiska med okänd smittkälla. Stora utbrott med ehec har tidigare varit ovanligt, men under senare år har några större utbrott anmälts. Ett antal mindre utbrott med smitta på dagis, i familjekretsar eller med misstänkt koppling till livsmedel och djur inträffar årligen.

Hösten 2015 upptäcktes ett kluster med O26:H11 (stx1a, eae) som var spritt över landet med fall från 11 län, främst från de mellersta och södra regionerna. Utbrottet fortsatte under våren 2016 och totalt kunde 57 fall kopplas till utbrottet, varav 21 fall rapporterades under 2015 och 36 fall under 2016. De flesta smittade var barn under 10 år. Trots omfattande utredningsarbete kunde inte någon smittkälla fastställas. För mer information se utbrottsarkivet.

Under utredningen av utbrottet med O26 framträdde ytterligare ett inhemskt utbrott med O103:H2 (stx1a, eae) och totalt kunde 76 fall från 11 olika län kopplas samman till detta utbrott varav 20 fall rapporterades under 2015 och 56 fall under 2016. Majoriteten var barn under 10 år. Omfattande utredningsarbete samt en fall-kontrollstudie genomfördes. I den analytiska studien där sjuka personers ätvanor jämfördes med friska kontrollpersoners framkom att det var vanligare bland fall att ha ätit russin jämfört med kontrollpersoner (OR 5,9 KI 1,7-20). Russinprover från sjuka personers hushåll analyserades men med negativt analysresultat för ehec. För mer information se utbrottsarkivet.

Under juli till september 2016 klustrade åtta fall med O157:H7, (stx2a, stx2c, eae). Fallen rapporterades från Skåne och Blekinges län och tre av fallen drabbades av HUS. Utredningen resulterade i att fyra djurbesättningar provtogs och tre av dem påträffades med samma typ av bakterier som hos humanfallen. För mer information se utbrottsarkivet.

Under september 2016 rapporterade Smittskyddsenheten i Stockholm om fem fall som ätit kebabspett gjorda av nötfärs. Fallen kunde kopplas samman mikrobiologiskt med samma profil av O157:H7, (stx2a, stx2c, eae). Totalt kunde 20 fall från sju län kopplas ihop under 2016. Fyra av fallen drabbades av komplikationen HUS. Spårning av livsmedel ledde till att tre gårdar provtogs, varav en hade samma profil som humanfallen. Enkätundersökning och kvittoinsamling visade att det bara var de initiala fallen som ätit kebabspett, men att övriga fall hade konsumerat nötfärs innan de insjuknade. Våren 2017 kunde fler fall knytas till utbrottet. För mer information se utbrottsarkivet.

Årsrapport ehec 2016

Hepatit A

Inga rapporter om utbrott av hepatit A inträffade i Sverige under 2016. Däremot hade ett av de utlandssmittade fallen samma virusstam av genotyp IA som var orsaken till ett av de stora utbrotten i Europa, kopplade till framför allt sexuell smitta. Utbrotten pågick under hösten och fortsatte in under 2017. Ett flertal länder däribland Spanien, Nederländerna, England och Tyskland rapporterade fall, framför allt vuxna män, kopplade till utbrotten.

Årsrapport hepatit A 2016

Hepatit B

Folkhälsomyndigheten har bedrivit en molekylär övervakningsstudie sedan 2013 där prov från hepatit B-fall med akut infektion analyserats för att undersöka släktskap mellan virusstammar som cirkulerar. Under 2016 kunde ytterligare fall tillskrivas de två utbrott som pågått sedan 2014. Utbrott 1 (stam med genotyp D) har framförallt spridits via delning av orena injektionsverktyg, men även via heterosexuell kontakt, tabell 6. Utbrott 2 (stam med genotyp A), cirkulerade framförallt bland medelålders män där smittkällan oftast var okänd, tabell 7.
Nedanstående utbrott har kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till Sminet.

Tabell 6: Utbrott 1 hepatit B, flera län, 2014–2016

Tid då utbrottet inträffade Start februari 2014, Stockholm
Plats Åtta län (Stockholm, Västerbotten, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Värmland, Västmanland, Västernorrland).
Antal insjuknade totalt 2014–2016: totalt 82 fall
2016: 16 fall
Ålder och kön 2014–2016:
48 män (medelålder 35 år)
34 kvinnor (medelålder 32)
2016:
8 män (medelålder 35 år)
8 kvinnor (medelålder 32 år)
Beskrivning av utbrottet Utbrottet var framförallt relaterat med smitta via injektionsberoende.
Rapporterade smittvägar var;
Via injektionsberoende (49 procent)
Heterosexuell kontakt (16 procent)
Okänd smittväg (35 procent)
Typningsresultat D/ayw3 genotyp, denna stam har stor likhet med de stammar som tidigare påvisats hos injektionsmissbrukare i Sverige sedan 1970-talet.
Smittkälla Framförallt via injektionsmissbruk
Vidtagna åtgärder Kontakter med regionala smittskydd. Uppmaning om generös vaccinering av individer som injicerar droger samt sexualpartners.

Tabell 7. Utbrott 2 hepatit B, flera län, 2014–2016

Tid då utbrottet inträffade Start mars 2014, Stockholm.
Plats Sex län (Stockholm, Södermanland, Jönköping, Blekinge, Västra Götaland, Västmanland)
Antal insjuknade totalt 2014–2016: totalt 34 fall
2016: 8 fall
Ålder och kön 2014–2016:
33 män (medel ålder 49 år)
1 kvinna (70 år).
2016:
7 män (medelålder 53 år)
1 kvinna (70 år)
Beskrivning av utbrottet Utbrottet var relaterat med smitta bland medelålders män.
Rapporterade smittvägar:
Okänd smittväg (76 procent)
Heterosexuell kontakt (21 procent)
Tatuering/piercing (3 procent)
Typningsresultat A/adw2 genotyp, denna stam har stor likhet med utbrottstam som cirkulerat bland män som har sex med män i Storbritannien 2015.
Smittkälla Okänd
Vidtagna åtgärder Kontakter med regionala smittskydd.

Årsrapport hepatit B 2016

Legionella

Nedanstående utbrott har kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom.

Tabell 8. Utbrott legionella, ursprung Förenade Arabemiraten, hösten/vintern 2016–2017

Tid då utbrottet inträffade Oktober 2016–januari 2017
Plats Förenade Arabemiraten, Dubai
Antal insjuknade totalt Från 1 oktober 2016 till mitten av januari 2017 insjuknade 33 personer från sju länder med legionellainfektion, från Storbritannien (16 fall), Sverige (5 fall), Nederländerna (4 fall), Frankrike (3 fall), Danmark (2 fall), Tyskland (2 fall) och Belgien (1 fall).
Beskrivning av utbrottet I utbrottet inkluderades endast personer som bott på hotell i Dubai inom inkubationstiden 2–10 dagar, medan personer som bott privat exkluderades.
Under oktober–november 2016 sågs en fördubbling av antalet fall som smittats i Dubai jämfört med motsvarande period 2014 och 2015.
Utredningsarbetet ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control) övervakar reserelaterade legionellafall via det europeiska nätverket ELDSNet. Nätverket skapade en enkät som sändes till fallen i de olika länderna och gjorde därefter en analys av enkätsvaren.
Typningsresultat Legionella pneumophila serogrupp 1.
SBT gjordes på några fall med resultatet ST616.
Smittkälla Fallen som rapporterats till nätverket bodde på olika hotell spridda över Dubai vilket tyder på att de förmodligen exponerats för en smittkälla i den omgivande miljön. I vattenprover från hotellen kunde inte legionellabakterier påvisas vilket stöder denna hypotes.

Läs mer om utbrottet på ECDC:s webbplats.

Årsrapport legionella 2016

MRSA

Under 2016 rapporterades 13 utbrott (tre eller fler fall) i sju olika län. Totalt omfattade samtliga utbrott 67 fall. De tre vanligast förekommande spa-typerna i utbrotten var t002, t127 och t008. Elva av utbrotten var rapporterade från vård och/eller omsorg utanför sjukhus, två av utbrotten skedde på sjukhus. Redovisade utbrott har kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till Sminet.

Årsrapport MRSA 2016

Påssjuka

Stockholm januari 2016
I januari rapporterades fyra fall av påssjuka från Stockholm, två laboratoriebekräftade och två misstänkta, bland personer som arbetade på samma arbetsplats.

Årsrapport påssjuka 2016

Salmonella

Nedanstående utbrott har kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till Sminet.

Tabell 9. Utbrott salmonella, flera län, mars–april 2016

Tid då utbrottet inträffade Mars–april 2016
Plats Dalarna, Gävleborg, Jönköping, Kalmar, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Östergötland
Antal insjuknade totalt 46
Ålder och kön Medianålder 35 år (0–78), 22 män och 24 kvinnor
Beskrivning av utbrottet Under perioden 10 mars till 24 april 2016 insjuknade ett 40-tal personer i samma typ av salmonella.
Läs mer om utbrottet här.
Utredningsarbetet Folkhälsomyndigheten samordnade utredningsarbetet och genomförde en fall-fallstudie med hjälp av enkäter. Studien pekade på salami som misstänkt smittkälla. Livsmedel samlades från fall, analyserades och visade sig innehålla samma typ av salmonella som patienterna.
Typningsresultat monofasisk Salmonella Typhimurium MLVA 3-12-8-N-211 och 3-12-9-N-211
Smittkälla Salami
Vidtagna åtgärder Utredningen ledde till att smittkällan återkallades.

Tabell 10. Utbrott salmonella, Skåne, augusti–oktober 2016

Tid då utbrottet inträffade Augusti–oktober 2016
Plats Skåne
Antal insjuknade totalt 11
Ålder och kön Medianålder 39 år (1–77), 4 män och 7 kvinnor
Beskrivning av utbrottet Under perioden 14 augusti till 14 oktober 2016 insjuknade ett 10-tal personer i Skåne i samma typ av salmonella, alla hade ätit korv från en lokal delikatessbutik.
Utredningsarbetet Utredningen sköttes av smittskyddsenheten i Skåne. Fallen hade ätit italiensk korv. Livsmedel analyserades och visade sig innehålla samma typ av salmonella som patienterna.
Typningsresultat monofasisk Salmonella Typhimurium 3-14-9-N-211
Smittkälla Italiensk korv
Vidtagna åtgärder Produkt återkallad

Tabell 11. Utbrott salmonella, flera län (multinationellt utbrott Europa), 2016

Tid då utbrottet inträffade
Plats Stockholm, Kalmar, Skåne, Västmanland. Del av ett multinationellt utbrott i Europa.
Antal insjuknade totalt 10 fall i Sverige 2016, mer än 250 fall i Europa
Ålder och kön
Beskrivning av utbrottet

Sedan april 2016 utreds ett utbrott med fall i flera europeiska länder. Utredningen har identifierat ägg från Polen som misstänkt smittkälla och åtgärder har vidtagits under hösten 2016. Utbrottet har därefter klingat av men fortsatt orsaka fler fall, även i början av 2017.

Läs riskanalys från ECDC

Utredningsarbetet En multinationell utbrottsutredning pågår under ledning av ECDC. Utredningen i Sverige har bidragit med epidemiologisk information om svenska fall samt helgenomsekvensering av svenska stammar.
Typningsresultat Två olika kluster ingår i den europeiska falldefinitionen som baseras på helgenomsekvensering.10 av 17 misstänkta fall i Sverige ingår i klustren.
Smittkälla Ägg från Polen
Vidtagna åtgärder Förstärkt övervakning och provtagning i flera led av äggproduktionen hos de utpekade producenterna i Polen. Fortsatt förstärkt övervakning av fall i Europa.

Årsrapport salmonella 2016

Shigella

I Sverige är utbrott av fall med shigellainfektion ovanliga och de som ändå inträffar härleds ofta till infekterade personer som har hanterat mat. Under 2016 rapporterades två utbrott, båda från Stockholms län.

Tabell 12. Utbrott shigella, skola Stockholm, oktober 2016

Tid då utbrottet inträffade Oktober 2016
Plats Skola i Stockholmsförort
Antal insjuknade totalt 17
Ålder och kön Främst flickor och pojkar i första klass, men även några syskon och föräldrar insjuknade samt en mormor.
Beskrivning av utbrottet

Ett antal barn i framförallt ettan insjuknade i början av oktober med hög feber, huvudvärk, kräkningar, magont och långvariga diarréer.

Utredningsarbetet Vårdnadshavarna till alla barn i klass ett på skolan fick besvara en enkät om vad barnen ätit och gjort tiden före utbrottet.
Livsmedelsinspektörer från kommunens miljöförvaltning besökte skolan för inspektion. De undersökte vad som serverats veckan innan barnen blev sjuka. Ingen mat från tiden kring smittotillfället fanns kvar att provta. Kökspersonal provtogs.
Artbestämning Shigella sonnei
Smittkälla Gick aldrig att identifiera.

Tabell 13. Utbrott shigella, förskola Stockholm, november 2016

Tid då utbrottet inträffade November 2016
Plats Förskola i Stockholmsförort
Antal insjuknade totalt 9
Ålder och kön Främst flickor och pojkar i 1–3-årsåldern
Beskrivning av utbrottet

Sju barn sjuka på småbarnsavdelning. Många av dem rätt illa däran med blodiga diarréer. Två sekundärfall; hos ett spädbarn och en mamma.

Artbestämning Indexfallet var smittat med Shigella flexneri 1b. De övriga fallen gick inte att artbestämma.
Smittkälla Troligen ett smittat barn som vistades på förskolan och spred infektionen där.

Årsrapport shigella 2016

Tuberkulos

Utbrott av tuberkulos är svåra att beskriva kort då inkubationstiden är lång (månader till år) och de flesta smittade inte insjuknar. Det är bara när någon diagnostiserats med odlingsverifierad tuberkulos som typning kan ske och verifiera koppling till misstänkt index eller påvisa tidigare okänd koppling till andra fall. Oavsett detta så ska smittspårning alltid ske vid nya fall av tuberkulos, både för att hitta smittade men även för att hitta källan om den är okänd och smittan kan ha skett i närtid (särskilt viktigt när barn insjuknat). Under 2016 började helgenomsekvensering användas för typning av tuberkulos och 13 nya kluster rapporterades med mellan två och fem fall. För ytterligare tre kluster fanns känd koppling bakåt i tiden varför även äldre fall typades om och då gav sammanlagt mellan sex och 18 fall i dessa sedan tidigare kända kluster.

De flesta klustren är personer med redan känd koppling såsom inom samma familj eller vänkrets. Då tuberkulos ofta upplevs som stigmatiserande så avstår vi från att beskriva kluster/utbrott mer ingående än så här för att undvika att någon kan identifieras.

Årsrapport tuberkulos 2016