Fakta om nationella folkhälsoenkäten 2022
LyssnaEn beskrivning av syfte, urval, svarsfrekvens, bortfall samt vilka regioner som deltagit vid vilka år hittar du här.
Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet en nationell studie om befolkningens hälsa. Undersökningen genomfördes för första gången 2004 och är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges regioner. För åren 2004 till 2016 gjordes undersökningen årligen, från och med 2016 görs den vartannat år. Statistiska centralbyrån (SCB) anlitas för att genomföra undersökningen och urvalspersonerna erbjuds även sedan 2007 års undersökning att besvara enkäten via webben.
En del av Sveriges officiella statistik
Den nationella folkhälsoenkäten är en del av Sveriges officiella statistik.
Följer hur befolkningen mår
Undersökningen är frivillig och görs i syfte att visa hur befolkningen mår samt att följa förändringar i hälsa över tid, som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. Resultaten används som underlag för analyser och beslut i en mängd olika sammanhang, både nationellt och regionalt.
Det nationella urvalet
Det nationella urvalet görs som ett obundet slumpmässigt urval från SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB), bestående av 45 000 personer i åldern 16 år och äldre.
Uppgifterna som lämnas är skyddade av sekretesslagen samt personuppgiftslagen. Det innebär att de som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att enskilda individers svar inte kan urskiljas i resultaten.
| År | Urval (brutto) | Antal svarande | Svarsfrekvens |
|---|---|---|---|
| 2022 | 45 000 | 16 971 | 37,9 % |
| 2021 | 40 000 | 17 578 | 44,1 % |
| 2020 | 40 000 | 16 907 | 42,3 % |
| 2018 | 40 000 | 16 756 | 42,1 % |
| 2016 | 20 000 | 9 384 | 47,0 % |
| 2015 | 20 000 | 9 728 | 48,8 % |
| 2014 | 20 000 | 9 588 | 48,1 % |
| 2013 | 20 000 | 9 745 | 48,8 % |
| 2012 | 20 000 | 9 855 | 49,9 % |
| 2011 | 20 000 | 9 764 | 49,0 % |
| 2010 | 20 000 | 10 067 | 50,6 % |
| 2009 | 20 000 | 10 373 | 52,1 % |
| 2008 | 20 000 | 11 118 | 55,7 % |
| 2007 | 10 000 | 5 738 | 57,5 % |
| 2006 | 10 000 | 5 995 | 60,1 % |
| 2005 | 10 000 | 6 024 | 60,3 % |
| 2004 | 20 000 | 12 166 | 60,8 % |
Datainsamling
Formuläret omfattar ett 60-tal frågor och är 13 sidor långt. Frågorna i enkäten har tagits fram i samarbete med regionerna och varje enskild region har ett eget introduktionsbrev till enkäten. De flesta frågor är fasta och återkommande, men vissa frågor kan i angelägna fall ersättas med andra om dessa är av dokumenterad god kvalitet och har nationell bäring.
Undersökningen genomförs genom en webboffensiv strategi. Det betyder att inloggningsuppgifter till en webbenkät skickas i första brevet. Sedan följer 3 påminnelser, varav de två sista innehåller en pappersenkät.
Dokumentation över frågornas ursprung och kvalitet finns beskrivet i rapporten "Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten".
Syfte och bakgrund med nationella folkhälsoenkäten
Folkbokföringsuppgifter
För att minska antalet frågor i enkäten hämtas folkbokföringsuppgifter såsom civilstånd, födelseland, medborgarskap och invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen. Dessutom hämtas uppgifter om utbildningsnivå från utbildningsregistret samt uppgifter om inkomster, bidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning och ålderspension från inkomst- och taxeringsregistret. Från och med år 2015 och framåt hämtas även information om sjukskrivning från Försäkringskassan och eventuell vård, läkemedelsanvändning och dödsorsaker från Socialstyrelsens register.
Uppräkning med vikter
Resultaten som redovisas är viktade efter befolkningen vilket möjliggör att resultat kan redovisas för hela populationen och inte bara för personerna i urvalet. Vikterna läggs på svarsfilen som en egen variabel och ska användas vid framställning av tabeller och diagram, samt vid beräkning av statistiska mått.
Tilläggsurval
Varje år erbjuds regioner att delta med tilläggsurval till undersökningen. Regionerna ansvarar själva för sina tilläggsurval och för sina egna analyser av materialet. År 2022 deltog Gävleborg, Norrbotten, Västernorrland, Skåne, Halland, Jämtland Härjedalen, Östergötland, Västerbotten, Kalmar, Jönköping, Gotland och Västra Götaland med tilläggsurval. Region Skåne, Kalmar och Västra Götaland valde att lägga till regionala moduler, så kallad tilläggsenkät, till frågeformuläret.
De regionala resultaten som redovisas av Folkhälsomyndigheten utgörs av glidande flerårsmedelvärden baserade på det nationella urvalet (för Gotland används även regionens tilläggsurval). De kommunala resultaten som redovisas är baserade på det nationella urvalet samt de regionala tilläggsurvalen.