Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet en nationell studie om befolkningens hälsa. Undersökningen genomfördes för första gången 2004 och är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges regioner. För åren 2004 till 2016 gjordes undersökningen årligen, från och med 2016 görs den vartannat år. Statistiska centralbyrån (SCB) anlitas för att genomföra undersökningen och urvalspersonerna erbjuds även sedan 2007 års undersökning att besvara enkäten via webben.

En del av Sveriges officiella statistik

Den nationella folkhälsoenkäten är en del av Sveriges officiella statistik.

Sveriges officiella statistik

Följer hur befolkningen mår

Undersökningen är frivillig och görs i syfte att visa hur befolkningen mår samt att följa förändringar i hälsa över tid, som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. Resultaten används som underlag för analyser och beslut i en mängd olika sammanhang, både nationellt och regionalt.

Det nationella urvalet

Det nationella urvalet görs som ett obundet slumpmässigt urval från SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB), bestående av 44 800 personer i åldern 16 år och äldre. Inför varje omgång inbjuds regioner att delta med tilläggsurval till enkäten, läs mer under Tilläggsurval.

Uppgifterna som lämnas är skyddade av sekretesslagen samt personuppgiftslagen. Det innebär att de som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att enskilda individers svar inte kan urskiljas i resultaten.

Tabell 1. Urval och svarsfrekvens 2022-2004. Tabellen anger urval, antal och andel som svarat på undersökningen (nationella folkhälsoenkäten) för åren 2022-2004.
ÅrUrvalAntalProcent
2022 44 800 16 791 37,9 %
2021 40 000 17 578 44,1 %
2020 40 000 16 947 42,3 %
2018 40 000 16 756 42,1 %
2016 20 000 9 384 47,0 %
2015 20 000 9 728 48,8 %
2014 20 000 9 588 48,1 %
2013 20 000 9 745 48,8 %
2012 20 000 9 855 49,9 %
2011 20 000 9 764 49,0 %
2010 20 000 10 067 50,6 %
2009 20 000 10 373 52,1 %
2008 20 000 11 118 55,7 %
2007 10 000 5 738 57,5 %
2006 10 000 5 995 60,1 %
2005 10 000 6 024 60,3 %
2004 20 000 12 166 60,8 %

Datainsamling

Formuläret omfattar ett 60-tal frågor och är 13 sidor långt. Frågorna i enkäten har tagits fram i samarbete med regionerna och varje enskild region har ett eget introduktionsbrev till enkäten. De flesta frågor är fasta och återkommande, men vissa frågor kan i angelägna fall ersättas med andra om dessa är av dokumenterad god kvalitet och har nationell bäring.

Undersökningen genomförs genom en webboffensiv strategi. Det betyder att inloggningsuppgifter till en webbenkät skickas i första brevet. Sedan följer 3 påminnelser, varav de två sista innehåller en pappersenkät.

Dokumentation över frågornas ursprung och kvalitet finns beskrivet i rapporten "Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten".

Syfte och bakgrund med nationella folkhälsoenkäten

Folkbokföringsuppgifter

För att minska antalet frågor i enkäten hämtas folkbokföringsuppgifter såsom civilstånd, födelseland, medborgarskap och invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen. Dessutom hämtas uppgifter om utbildningsnivå från utbildningsregistret samt uppgifter om inkomster, bidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning och ålderspension från inkomst- och taxeringsregistret. Från och med år 2015 och framåt hämtas även information om sjukskrivning från Försäkringskassan och eventuell vård, läkemedelsanvändning och dödsorsaker från Socialstyrelsens register.

Uppräkning med vikter

Resultaten som redovisas är viktade efter befolkningen vilket möjliggör att resultat kan redovisas för hela populationen och inte bara för personerna i urvalet. Vikterna läggs på svarsfilen som en egen variabel och ska användas vid framställning av tabeller och diagram, samt vid beräkning av statistiska mått.

Tilläggsurval

Regioner erbjuds att delta med tilläggsurval till enkäten. Regionerna ansvarar själva för sina tilläggsurval och för sina egna analyser av materialet. År 2022 deltog Gävleborg, Norrbotten, Västernorrland, Skåne, Halland, Jämtland Härjedalen, Östergötland, Västerbotten, Kalmar, Jönköping, Gotland och Västra Götaland med tilläggsurval. De regionala resultat som redovisas av Folkhälsomyndigheten är ett medelvärde från det nationella urvalet med glidande fyraårsmedelvärden. Region Skåne, Kalmar och Västra Götaland valde att lägga till regionala moduler, så kallad tilläggsenkät, till frågeformuläret.