Folkhälsomyndigheten gör löpande en nationell studie om befolkningens hälsa. Undersökningen genomfördes för första gången 2004 och är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och Sveriges landsting/regioner. För åren 2004 till 2016 gjordes undersökningen årligen, från och med 2016 görs den vartannat år. Från 2018 års undersökning och framåt omfattas urvalet av 40 000 personer, 16–84 år, tidigare var urvalet 20 000 personer. För år 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten pga. den pågående coronapandemin. Ett antal extra frågor ställdes som var coronarelaterade. Statistiska centralbyrån (SCB) anlitas för att genomföra undersökningen och urvalspersonerna erbjuds även sedan 2007 års undersökning att besvara enkäten via webben. År 2012 fanns webbenkäten även på engelska och år 2014 fanns webbenkäten på engelska och finska. År 2015 och framåt har webbenkäten funnits på engelska.

Följer hur befolkningen mår

Undersökningen är frivillig och görs i syfte att visa hur befolkningen mår samt att följa förändringar i hälsa över tid, som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. Resultaten används som underlag för analyser och beslut i en mängd olika sammanhang, både nationellt och regionalt.

Det nationella urvalet

Det nationella urvalet görs som ett obundet slumpmässigt urval från SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB), bestående av 40 000 personer i åldern 16–84 år. Inför varje omgång inbjuds landsting/regioner att delta med tilläggsurval till enkäten, se nedan under Tilläggsurval.

Uppgifterna som lämnas är skyddade av sekretesslagen samt personuppgiftslagen. Det innebär att de som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att enskilda individers svar inte kan urskiljas i resultaten.

Tabell 1. Urval och svarsfrekvens 2004-2021. Tabellen anger urval, antal och andel som svarat på undersökningen (nationella folkhälsoenkäten) för åren 2004 till 2020. Även antal och andel som inte svarar beskrivs för åren 2004 till 2020 det så kallade bortfallet i undersökningarna.
UrvalÅrTotalt antal svar (Antal)Totalt antal svar (Procent)Bortfall (Antal)Bortfall (Procent)
20 000 2004 12 166 60,8 7 838 39,2
10 000 2005 6 024 60,3 3 965 39,7
10 000 2006 5 995 60,1 3 973 39,9
10 000 2007 5 738 57,5 4 233 42,5
20 000 2008 11 118 55,7 8 839 44,3
20 000 2009 10 373 52,1 9 545 47,9
20 000 2010 10 067 50,6 9 841 49,4
20 000 2011 9 764 49,0 10 181 51,0
20 000 2012 9 855 49,4 10 095 50,6
20 000 2013 9 745 48,8 10 213 51,2
20 000 2014 9 588 48,1 10 343 51,9
20 000 2015 9 728 48,8 10 204 51,2
20 000 2016 9 384 47,0 10 575 53,0
40 000 2018 16 756 42,1 23 075 57,9
40 000 2020 16 947 42,3 23 036 57,7
40 000 2021 17 578 44,1 22 261 55,9

Frågeformuläret

Formuläret omfattar omkring 60-tal frågor och är 13 sidor långt. Varje enskild region har ett eget introduktionsbrev till enkäten och frågorna i enkäten har tagits fram i samarbete med regionerna. Dokumentation över frågornas ursprung och kvalitet finns beskrivet i rapporten ”Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten”. De flesta frågorna är fasta och återkommande men frågor kan i angelägna fall ersättas med andra om dessa är av dokumenterad god kvalitet och har nationell bäring.

Syfte och bakgrund

Folkbokföringsuppgifter

För att minska antalet frågor i enkäten hämtas folkbokföringsuppgifter såsom civilstånd, födelseland, medborgarskap och invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen. Dessutom hämtas uppgifter om utbildningsnivå från utbildningsregistret samt uppgifter om inkomster, bidrag, sjuk- eller aktivitetsersättning och ålderspension från inkomst- och taxeringsregistret. Från och med år 2015 och framåt hämtas även information om sjukskrivning från Försäkringskassan och eventuell vård, läkemedelsanvändning och dödsorsaker från Socialstyrelsens register.

Uppräkning med vikter

Resultaten som redovisas är viktade efter befolkningen vilket möjliggör att resultat kan redovisas för hela populationen och inte bara för personerna i urvalet. Vikterna läggs på svarsfilen som en egen variabel och ska användas vid framställning av tabeller och diagram, samt vid beräkning av statistiska mått.

Bortfallsanalys

Under 2009 pågick en bortfallsanalys på data från äldre folkhälsoenkäter i syfte att analysera om benägenhet att svara tidigt eller sent kan ge ökad kunskap om bortfallets påverkan på resultaten. Materialet är baserat på en folkhälsoenkät i Stockholms län genomförd år 2002 och folkhälsoenkäter genomförda i Göteborg med omnejd och i Norrlandslänen år 2003. Samtliga av dessa tre enkätundersökningar innehöll en bortfallsuppföljning. Ett urval av de frågor som ingick i enkäterna ställdes sedan till bortfallet via telefon. I Stockholm har även en bortfallsuppföljning gjorts på folkhälsoenkäten år 2006.

Sammantaget visade bortfallsstudien att inga statistiskt säkerställda förändringar i resultat, i form av andelar som svarat på specifika svarsalternativ, kan ses då fler och fler svarar. Bortfallet tycks inte ha ett avvikande svarsmönster gentemot de som svarat på enkäten. Detta har säkert bidragit till att kalibreringsvikterna har kunnat kompensera för bortfallet på ett tillfredsställande sätt. De hjälpvariabler som använts för att skapa kalibreringsvikter tycks ha fungerat väl.

Kostnader

Samtliga fasta kostnader betalas av Folkhälsomyndigheten och de regioner som deltar med tilläggsurval betalar den marginalkostnad som detta innebär. Den totala kostnaden per urvalsperson påverkas av frågeformulärets omfattning och tilläggsurvalens storlek.

Undersökningen genomförs genom en webboffensiv strategi, inloggningsuppgifter till en webbenkät skickas i första brevet och i kommande 3 påminnelser kommer en pappersenkät i andra och sista utskicket. Däremellan skickas ett tack och påminnelsekort.

Tilläggsurval

Varje år inbjuds regioner att delta med tilläggsurval till enkäten. De lokala aktörerna ansvarar själva för sina tilläggsurval och för sina egna analyser av materialet. Tilläggsurvalen görs enligt de önskemål som deltagande regioner framfört i skriftliga beställningar till SCB. De regionala resultat som redovisas av Folkhälsomyndigheten är ett medelvärde från det nationella urvalet med glidande fyra års medelvärden.

Åren 2006–2008, 2010–2012, 2014–2015, 2018 och 2020 hade ett eller flera deltagande regioner önskemål om att ha med andra enkätfrågor än vad som fanns i nationella folkhälsoenkäten, varpå de hade en egen enkät, här kallad tilläggsenkät. Det har tidigare bedömts att tilläggsenkäten och nationella enkäten är jämförbara och att data kan slås samman från de två enkäterna för en gemensam resultatpresentation. År 2011 däremot var det fler frågor som inkluderats i tilläggsenkäten, med så kallad insprängd placering, och fler frågor som exkluderades från tilläggsenkäten än tidigare år. Det befarades att tilläggsenkäten skulle bli alltför olik nationella enkäten och därmed inte kunde användas i en gemensam resultatpresentation. För att kunna utreda detta deltog Västra Götaland med 20 procent av sitt urval i nationella folkhälsoenkäten och 80 procent av sitt urval i tilläggsenkäten.

En jämförande analys visade att för majoriteten av frågorna var andelarna samma eller så var skillnaden så pass liten (en eller två procentenheter) att den inte var statistiskt säkerställd. För ett flertal av frågorna var dock skillnaderna betydande och uppgick ibland till fem-sex procentenheter och skillnaden var då statistiskt säkerställd. Att använda data från tilläggsenkäten tillsammans med nationella folkhälsoenkäten bedöms ändå som bättre då det ger ett större dataunderlag, än att utesluta tilläggsenkäten.

År 2012 och framåt var tilläggsenkäten utformad så att tilläggsfrågorna kom i slutet av enkäten, det vill säga efter ordinarie enkätfrågor för att inte störa de nationella enkätfrågorna.

Tabell 2. Medverkande lokala aktörer 2004–2021. Tabellen beskriver vilka regioner i Sverige som deltagit med tilläggsurval i den nationella folkhälsoenkäten för åren 2004 till 2020.
Lokal aktörÅr 2004År 2005År 2006År 2007År 2008År 2009År 2010År 2011År 2012År 2013År 2014År 2015År 2016År 2018År 2020År 2021
Region Stockholm Ja Ja
Region Uppsala Ja
Region Sörmland Ja Ja
Region Östergötland Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Region Jönköpings län Ja Ja Ja Ja
Region Kronoberg Ja Ja Ja Ja
Region Kalmar län Ja Ja Ja Ja
Region Blekinge Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Region Skåne
Region Halland Ja Ja Ja Ja
Västra Götalandsregionen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Region Värmland Ja Ja Ja Ja
Region Örebro län Ja Ja
Region Västmanland Ja Ja Ja Ja Ja
Region Dalarna Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Region Gävleborg Ja Ja Ja Ja Ja
Region Västernorrland Ja Ja Ja Ja
Region Jämtland Härjedalen Ja Ja Ja Ja
Region Västerbotten Ja Ja Ja Ja
Region Norrbotten Ja Ja Ja Ja
Region Gotland Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Göteborgs stad Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Uddevalla kommun Ja
Jönköpings kommun Ja

Ja = Deltagit med tilläggsurval detta år.