Bland de livsmedelsburna infektionerna minskade antalet fall av campylobacter för tredje året i rad och incidensen var den lägsta under hela 2000-talet. Orsaken till minskningen är inte känd, men fortsatt var cirka en tredjedel av fallen associerade med färsk kyckling. En minskning i antalet fall sågs även bland ehec, framförallt på grund av utbrotten minskade i omfattning. Genom ny laboratoriemetodik konstaterades att fall av salmonella kunde kopplas till inhemska smittkällor i samhället i över hälften av de inhemska fallen. Under slutet av året utreddes en rad olika cryptosporidiumutbrott med ett stort antal inhemskt smittade och den högsta årliga incidensen som rapporterats sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004.

För de vintersäsongsbetonade infektionerna influensa och RS-virus blev säsongen 2019-2020 ovanligt mild. Säsongen för calicivirus var genomsnittlig men förklarades avslutad redan i slutet av mars – nästan två månader tidigare än förväntat. De åtgärder som infördes för att begränsa smittspridningen av SARS-CoV-2 i början av 2020 verkar ha medfört en brant minskning i antalet fall av dessa virus. Nedgången visar på den potential som finns att minska sjukdomsbördan genom åtgärder som exempelvis att stanna hemma när man är sjuk, hålla avstånd och ha en god handhygien.

Bland de sexuellt överförbara och blodburna infektionerna var situationen blandad. För hiv är spridningen i Sverige fortfarande relativt låg och för 2019 bedömdes utvecklingen som stabil. Fortsatt problematiskt är dock gonorré som ökat under flera år utan tecken på inbromsning. Ökningen sker inte bara bland män som har sex med män utan även bland heterosexuella män och kvinnor. I kombination med en risk för ökad antibiotikaresistens hos gonorré krävs fortsatta insatser för att minska spridningen. Syfilis, som likt gonorré ökat under flera år, minskade något under 2019 medan klamydia ökade 2019 jämfört med 2018.

Bland zoonoserna, sjukdomar som smittar mellan djur och människa, så var situationen relativt stabil med något färre fall av TBE under 2019. Undantag var harpest samt psittakos/papegojsjuka som ökade under 2019. För dessa sjukdomar varierar dock fallen stort mellan olika år.

Sverige har en hög vaccinationstäckning och de sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram visar liksom tidigare år stabila nivåer. Antalet fall av mässling minskade 2019 jämfört med 2017-2018 och utbrotten var begränsade tack vare effektiv smittspårning och hög immunitet i befolkningen. Nytt för 2019 var att vaccination för rotavirus infördes i barnvaccinationsprogrammet.

Infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier visar en ökande trend även om en viss inbromsning i ökningstakten kan observeras för MRSA. En viss ökning sågs även hos PNSP som delvis kan förklaras med förändrad diagnostik. Utbrott av ESBL-CARBA är fortsatt få och begränsade i omfattning.

I och med att situationen i Sverige förbättrats är sjukdomsfallen bland resenärer eller personer som nyligen kommit till Sverige från länder med högre förekomst av smittsamma sjukdomar den helt dominerande andelen smittade för många sjukdomar. För 2019 sågs inga större förändringar bland resenärer till andra länder och trenden är, med undantag från antibiotikaresistenta bakterier, avtagande. Som nämnt i inledningen kan förändringar ske snabbt när nya smittsamma sjukdomar upptäcks och sprids. De sammantagna effekterna av den pågående covid-19-pandemin är dock ett ämne för framtida analys.

För mer detaljer läs: