Äldre – psykisk hälsa

Psykisk ohälsa är inte en naturlig del av åldrandet, utan det går att förebygga. Social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor och meningsfullhet i vardagen är viktiga faktorer för ett hälsosamt åldrande och kan förebygga psykisk ohälsa.

Allt fler lever tills de är 75 år eller äldre och snart är en fjärdedel av vår befolkning över 65 år. Det psykiska välbefinnandet är också större i åldersgruppen 65–84 år jämfört med de yngre åldersgrupperna. Samtidigt är suicidtalen högre bland äldre, och allra högst bland män över 84 år. Många äldre uppger också att de har t.ex. sömnbesvär och ångest. Läs mer om statistik över psykisk hälsa bland äldre här.

Primärvården spelar en viktig roll för att upptäcka psykisk ohälsa bland äldre och förebygga suicid och suicidförsök. Många gånger ses symtomen som en del av åldrandet och ohälsan kan därför vara svår att upptäcka. Det naturliga åldrandet innebär visserligen en ökad risk för olika typer av hälsoproblem, men det går att stärka det friska genom hela livet och därigenom förebygga funktionsnedsättningar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från både samhället och individen kan förlänga livet, förbättra livskvaliteten och bidra till minskade samhällskostnader för vård och omsorg.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos äldre personer

Social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor och meningsfullhet i vardagen är faktorer som främjar livskvaliteten bland äldre och förebygger fysisk och psykisk ohälsa. Fysisk träning kan också göra så att äldre personer med depression mår bättre.

Det finns även andra faktorer som påverkar den psykiska hälsan, varav de flesta berör alla åldersgrupper. Äldre personer med lägre utbildning har exempelvis en högre risk för psykisk ohälsa än de med högre utbildning. Psykisk ohälsa är också vanligare bland personer med en svag ekonomisk ställning, bland de som bor i socioekonomiskt utsatta områden och bland personer som bor på särskilt boende jämfört med dem i ordinärt boende. Sannolikheten för depressiva symtom och ångest är dessutom högre ju mer socialt isolerad en person är. Vidare har ogifta och ensamboende personer en förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa i jämförelse med de som är gifta eller sammanboende.

Många av riskfaktorerna för depression och ångest är påverkbara; det går att åtgärda kroppsliga besvär, social isolering och ohälsosamma levnadsvanor. Exempelvis kan utbildning i och användning av digital teknik vara ett sätt att främja social delaktighet bland äldre. Hälsofrämjande aktiviteter är viktiga, både för de äldre som bor på vård- och omsorgsboende och för de som bor hemma.

Läs mer

Digital teknik för social delaktighet bland äldre
Hälsosamt åldrande
Utblick Folkhälsa: Primärvården kan förebygga suicid bland äldre
Fysisk träning kan minska depression bland äldre
Våga tala om psykisk ohälsa

Gå till toppen av sidan