Ojämlikheter i psykisk hälsa

Lyssna

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Illustration på människor

Vad innebär en ojämlik psykisk hälsa?

Ojämlikheten i de olika aspekterna av psykisk hälsa beror på att sociala grupper har olika tillgång till resurser som är viktiga för hälsan. De olika resurserna är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom hela livet. Psykisk hälsa är därmed både en förutsättning för och ett resultat av individens resurser, exempelvis utbildning, arbete och försörjning.

Den ojämna fördelningen av psykisk hälsa får konsekvenser för hela samhället, eftersom den påverkar individers möjligheter att bland annat skaffa sig en utbildning och ett hållbart arbetsliv.

Att leva med psykisk ohälsa är kopplat till ogynnsamma livsvillkor och sämre villkor i arbetslivet, till exempel lägre inkomst eller arbetslöshet.

illustration arbete och ekonomiInkomst, sysselsättning och kön hör till de viktigaste faktorerna

Socioekonomisk nivå, till exempel inkomst och utbildning, har stor betydelse för psykisk hälsa. Sambanden går åt båda hållen och är dessutom självförstärkande; psykisk ohälsa kan leda till minskad inkomst, och minskad inkomst kan leda till psykisk ohälsa.

Det finns stora ojämlikheter som hör ihop med inkomstnivån när det gäller psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid. Det finns också en gradvis skillnad i psykiska besvär i olika inkomstgrupper, med mindre psykiska besvär i grupper med högre inkomst.

Mycket tyder på att det inte bara är inkomsten som spelar roll, utan även vilken placering man har i den sociala hierarkin. Att vara arbetslös eller uppleva ekonomiska bekymmer är också förknippat med en högre risk för psykiska besvär.

Insatser för att minska ekonomisk utsatthet och främja sysselsättning kan därför minska ojämlikhet i psykisk hälsa.

Illustration funktionsnedsättning och hbtqPsykiska besvär vanligare i vissa grupper

Den psykiska hälsan är också ojämnt fördelad utifrån diskrimineringsgrunderna kön, födelseland, funktionshinder och sexuell läggning. Psykiska besvär är vanligare i vissa grupper, till exempel bland homo- och bisexuella, mottagare av ekonomiskt bistånd, arbetslösa unga vuxna och ensamstående mödrar. Personer med funktionsnedsättning rapporterar också oftare att de har psykiska besvär, och den psykiska hälsan har blivit sämre bland unga med funktionsnedsättning.

Insatser för att få ett mer inkluderande samhälle har positiv effekt eftersom otrygghet och kränkningar är viktiga faktorer för ojämlikheter i psykisk ohälsa.

Illustration uppväxtvillkor Utsatthet bland barn och unga påverkar psykisk hälsa

Både internationella och svenska studier visar att det redan i tidig ålder finns en ojämn fördelning av psykisk hälsa beroende på familjens socioekonomiska status. Barn och unga som har det sämre ställt rapporterar exempelvis oftare psykiska och psykosomatiska besvär. Psykiska besvär kan utvecklas till allvarligare psykisk ohälsa, vilket kan få konsekvenser senare i livet.

Även andra faktorer har betydelse för skillnader i barns och ungas psykiska hälsa, exempelvis föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå samt vilken typ av familj som barnet växer upp i.

Uppväxtvillkoren påverkar dessutom den psykiska hälsan som vuxen, och utsatthet i barndomen ökar risken för att man senare i livet ska behöva psykiatrisk vård. Utsattheten kan handla om ekonomisk utsatthet, psykisk sjukdom hos föräldrarna, suicid hos föräldrarna eller erfarenhet av att flytta ofta. Ju fler indikatorer för utsatthet en person har, desto större är risken för psykisk sjukdom.

Strukturella faktorer såsom familjepolitik kan också göra skillnad för ojämlikheter i psykisk hälsa. Det gäller även skolan som når alla barn och unga, och spelar en viktig kompensatorisk roll för att minska ojämlikheterna i psykisk hälsa och förbättra förutsättningarna för de som är mest utsatta.

Hälsa, livsvillkor och dödlighet bland personer med psykisk ohälsa

De som rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande har oftare ekonomiska problem än andra. En större andel av dem saknar emotionellt och praktiskt stöd, och det är vanligare med ohälsosamma levnadsvanor och somatiska hälsoproblem såsom svår värk eller funktionsnedsättning. Dessutom är sysselsättningen lägre bland personer med psykisk ohälsa.

Personer som har vårdats inom den psykiatriska slutenvården dör tidigare jämfört med befolkningen som helhet. Dödligheten är dessutom högre bland personer med psykosdiagnoser än bland personer med depressionsdiagnoser, även om man utesluter suicid som dödsorsak. I varje diagnosgrupp finns också ett tydligt samband med utbildningsnivå för både män och kvinnor, på så sätt att det är fler som dör tidigt bland de med kortare utbildning än bland de med medellång eller lång utbildning.

Publikationer inom hälsa i olika grupper

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Vad påverkar vår psykiska hälsa?