Så tar vi fram statistik om psykisk hälsa och suicid

Med hjälp av olika datakällor följer vi utvecklingen av psykisk hälsa och självmord i befolkningen. Här beskriver vi hur vi tar fram denna statistik.

Psykisk hälsa är ett brett begrepp som innefattar både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska diagnoser. För att fånga in och mäta de olika delarna av psykisk hälsa använder vi olika typer av data. Här sammanfattar vi hur vi samlar in och använder data för att följa utvecklingen av psykisk hälsa och självmord i befolkningen. Du kan även läsa mer om hur vi tar fram statistik i faktabladet Hur vi tar fram statistik om psykisk hälsa och suicid.

Figur som beskriver hur vi mäter psykisk hälsa, psykisk ohälsa och suicid, välbefinnande, psykiska besvär och suicidtankar.

Illustration som beskriver hur vi mäter psykisk hälsa, psykisk ohälsa och suicid. Välbefinnande, psykiska besvär och suicidtankar. Suicidförsök kan mätas både genom enkäter och register. Suicid och psykiatriska diagnoser mäts via register.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Enkäter och register kompletterar varandra

Både enkät- och registerdata ger värdefull information om psykisk hälsa och suicid. Båda datatyperna har vissa brister, men genom att kombinera dem med varandra kan vi dra säkrare slutsatser. Statistiken om psykisk hälsa får vi framförallt från två av myndighetens enkätundersökningar:

  • Skolbarns hälsovanor
  • Nationella folkhälsoenkäten

Våra enkäter skickas till ett stort och representativt urval av befolkningen. Därför kan enkätsvaren ge en uppfattning om hur befolkningen mår och hur vanligt det är med vissa typer av besvär. Ett växande problem är att allt färre väljer att delta i enkätundersökningar i dag jämfört med tidigare. Deltagandet är lägst bland unga vuxna och bland män.

Med hjälp av registerdata följer vi statistik om självmord och psykiatriska diagnoser. I dödsorsaksregistret följer vi om självmord ökar eller minskar i olika grupper i befolkningen, och i patientregistret studerar vi hur många som fått olika psykiatriska diagnoser samt hur många som vårdats för självmordsförsök och andra självtillfogade skador. Många personer som har gjort ett suicidförsök söker inte vård och mörkertalet kan därför vara betydande.

Dela med e-post

Gå till toppen av sidan