Att lyckas med hivprevention
Arbetsboken Att lyckas med hivprevention belyser viktiga kvalitetsområden inom det förebyggande arbetet som kan hjälpa er att förbättra ert projekt. Frågorna omfattar tre aspekter som är vanliga att utgå ifrån i kvalitetsarbete: struktur, process och resultat. Inom varje aspekt finns frågor kring viktiga framgångsfaktorer, så kallade indikatorer, för arbetets kvalitet.
För vem är arbetsboken Att lyckas med hivprevention?
Arbetsboken är i första hand utformad för verksamheter som driver hälsofrämjande och förebyggande projekt och insatser som, direkt eller indirekt, ska komma viktiga målgrupper till del. Det kan vara stora eller små projekt. De kan drivas av ideella organisationer eller vara avgränsade målinriktade insatser som drivs av skolor, hälso- och sjukvård eller lokala myndigheter och grupper.
Introduktionsfilm
Hur gör man?
Ni kan med fördel fylla i arbetsboken i grupp, eller var och en för sig och sedan jämföra svaren och enas om ett gemensamt. Den kan också fyllas i av en eller flera i en projektledningsgrupp som underlag för förbättringsarbete. Att flera är delaktiga ger en gemensam bild av kvalitetsuppföljningen och skapar förståelse och motivation för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Frågorna kan besvaras med olika ambitionsnivå. Stora projekt kan behöva mer detaljerade svar och kan dessutom behöva samla in data genom enkäter eller andra undersökningar. Små eller nystartade projekt kan ha en lägre ambitionsnivå.
Alla frågor behöver inte besvaras men ni bör motivera varför ni inte anser vissa frågor relevanta. Ju utförligare frågorna besvaras, desto bättre bild får ni av ert arbete och av möjligheterna att förbättra det.
Arbetsboken hjälper er med frågor som:
- Hur kan jag göra mitt projekt bättre?
- Vilken betydelse har struktur, process och resultat?
- Varför är det bra att fylla i arbetsboken i grupp?
- Hur kan projekt av olika storlek få kunskap för att besvara frågorna?
Förslag till arbetsgång:
- Ladda ner och öppna en tom arbetsbok som ni kan fylla i för ert eget projekt.
Att lyckas med hivprevention – interaktiv arbetsbok - Läs detta digitala stöd för det avsnitt ni vill arbeta med.
- Öppna arbetsboken med ett ifyllt exempel, det är ett bra stöd. Där finns även kommentarer som ger ytterligare information.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB) - Svara på frågorna i arbetsboken, titta vid behov på det ifyllda exemplet.
Genväg till rubriken Prioritera och fördela uppgifter längst ned på sidan
Projektets struktur
Mål
- Övergripande mål anger vilken större förändring man vill uppnå på längre sikt. Ofta samverkar en mängd förebyggande insatser till att uppnå ett övergripande mål.
- Projektmål beskriver målen för det egna projektet. Definiera de specifika problem eller förhållanden som projektet vill åtgärda för att kunna formulera tydliga projektmål och delmål, det vill säga mål på kort sikt.
- Målen ger er en tydlig bild av vad ni vill uppnå på lång och kort sikt.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Hur ska situationen förändras?
- För vem ska situationen förändras?
- Vilka andra förändringar ska ha uppnåtts när projektet avslutas?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet STRUKTUR - Mål.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Genväg till rubriken SMARTa mål längst ner på sidan
Preventionsgrupper och målgrupper
- Klargör valet och prioriteringen av projektets preventionsgrupp och eventuella andra målgrupper, som beslutsfattare och personalgrupper. Preventionsgrupperna i den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar är: män som har sex med män, personer med ursprung i högendemiska områden, personer som injicerar droger, transpersoner, unga och unga vuxna i riskutsatthet, personer i prostitution.
- Det är viktigt att precisera vilken specifik grupp som projektet riktar sig till. Individer kan tillhöra flera preventionsgrupper samtidigt, och inom de olika grupperna kan projektet vara riktat till specifika undergrupper.
- Om projektet vänder sig till mellanliggande målgrupper som till exempel sjukvårdspersonal eller volontärer, för att i nästa steg gynna en preventions-grupp, behövs kunskap om den specifika målgruppens behov och möjligheter.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Vilka ska dra nytta av projektet i slutänden?
- Vad vill och behöver de?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet STRUKTUR – Preventionsgrupper/Målgrupper.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Modell och metod
- För att en insats eller ett projekt ska lyckas är det viktigt att ha tänkt igenom tillvägagångssättet och hur olika delar av projektet hänger ihop. Detta kallas att göra en "modell" för projektet.
- Fundera också över om projektet lyfter frågor som kan vara känsliga eller om hänsyn behöver tas till praktiska etiska överväganden som GDPR.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Hur hänger de viktigaste delarna i projektet ihop?
- Har vi etiska dilemman att ta ställning till?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet STRUKTUR – Modell och metod.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Genväg till rubriken teorier att basera arbetet längst ner på sidan
Ansvar
- Forskning visar att ansvarsfördelningen måste vara tydlig i ett förebyggande projekt.
- Projektet behöver även vara förankrat hos politiker, styrelse eller andra beslutsfattare, bland annat för att säkra långsiktiga resurser.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Är ansvarsfördelningen tydlig?
- Har projektet stöd hos andra som är betydelsefulla för dess genomförande?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet STRUKTUR - Ansvar.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Organisation
- Effektiva projekt har i regel en väldefinierad organisatorisk struktur.
- Personalen behöver känna till sitt ansvarsområde och ha tillräckligt med tid att genomföra arbetet.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Vem leder projektet och hur är det organiserat?
- Känner alla till sina arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter?
- Är tidsplaneringen realistisk?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet STRUKTUR - Organisation.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Resurser
- Det är betydelsefullt att det avsatts tillräckliga resurser samt att projektet är flexibelt inför nya behov under projekttiden.
- En annan viktig förutsättning är kompetens och utveckling för de deltagande aktörerna.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Räcker finansieringen och har vi kontroll över den?
- Har de som deltar i projektet tillräcklig kompetens?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet STRUKTUR - Resurser.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Genväg till rubriken kvalitet i projekt längst ner på sidan
Projektets process
Deltagande och förankring
- Intressenter är de som har intresse av att projektet genomförs eller är berörda av projektet på annat sätt. Aktörer är de som ansvarar för aktiviteter inom projektet. Ibland är intressenter och aktörer överlappande.
- Projektet behöver vara ordentligt förankrat hos intressenterna för att undvika onödigt motstånd.
- Det är också viktigt att rätt parter tilldelas rätt roller i projektet.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Vilka åtaganden har de olika aktörerna i projektet, och hur vet vi att de förstår sin roll?
- Hur kommunicerar vi med intressenterna?
- Vad finns det för risker och motstånd?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet PROCESS – Deltagande och förankring.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Genväg till rubriken deltagande längst ner på sidan
Nätverk
- Ett projekt kan ha flera nätverk av olika karaktär, till exempel bland personer som bidrar med kunskap och expertis, som hjälper till att genomföra aktiviteter, föra ut budskap eller nå målgruppen.
- Det är viktigt att dokumentera vilka som ingår i nätverken och vad de ska göra så vi kan säkerställa kommunikationen med dessa.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Har vi fångat in alla viktiga nätverk som behövs?
- Kommunicerar vi på rätt sätt?
- Finns resurser så de kan få stöd och utvecklas/utbildas?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet PROCESS – Nätverk.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Mottagande
- Förebyggande projekt riktar sig ofta till specifika målgrupper för att påverka och förändra kunskaper, attityder och beteenden.
- Andra projekt riktar sig till aktörer som i sin tur möter målgrupper, exempelvis lärare eller vårdpersonal.
- Det är viktigt att följa upp om aktiviteterna når ut och om de budskap som kommuniceras förstås, tas emot och används.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Vilka är våra huvudsakliga aktiviteter mot målgrupper och andra aktörer?
- Hur följer vi upp att de når fram?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet PROCESS – Mottagande.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Genväg till rubriken fokusgrupper längst ner på sidan
Projektets resultat
Måluppfyllelse
- Det är bra att ha återkommande kontrollstationer, speciellt om målen ligger långt fram i tiden. Då ser vi om projektet rör sig åt rätt håll och kan tidigt uppmärksamma oväntade positiva eller negativa effekter.
- Ett projekt som exempelvis vill uppnå beteendeförändringar som kan leda till förbättrad hälsa hos målgruppen kan behöva flera olika metoder för att uppskatta måluppfyllelsen. Till exempel enkäter, intervjuer, fokusgrupper.
- En bra metod för sådana kontroller är att använda indikatorer med vars hjälp man kan mäta projektets utveckling och resultat.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Hur vet vi att vi är på väg åt rätt håll?
- Hur vet vi att vi nått våra mål?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet RESULTAT – Måluppfyllelse.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention(PDF, 571 kB)
Genväg till rubriken indikatorer längst ner på sidan
Miljö-, verksamhets- och samhällsförändringar
- Vissa projekt syftar medvetet till att bidra till en hälsofrämjande miljö i form av till exempel ökad tillgång till kondomer, information, möjlighet till test och rådgivning eller förändringar i lagstiftningen. I andra projekt åstadkoms denna typ av förändringar som ett extra, ibland oväntat, resultat av arbetet.
- I bägge fallen är det viktigt att kommunicera ut resultaten till målgrupp, beslutsfattare eller andra intressenter
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Noterar vi projektets positiva påverkan på miljö, samhälle, olika verksamheter?
- Hur kan vi mäta en eventuell positiv påverkan?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet RESULTAT – Miljö-, verksamhets- och samhällsförändringar.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Vidmakthållande – hållbara resultat
- För att kunna uppnå långsiktiga resultat behövs i regel en plan för vad som händer när projektet avslutas, kanske ska en del av verksamheten bestå i någon form.
Avsnittet hjälper er med frågor som:
- Vad ska hända när projektet avslutas?
- Hur får vi resultaten att leva vidare?
- Öppna er arbetsbok och svara på frågorna i avsnittet RESULTAT – Vidmakthållande – hållbara resultat.
- Titta vid behov på det ifyllda exemplet med våra kommentarer.
Arbetsbok – Att lyckas med hivprevention (PDF, 571 kB)
Läs mer
-
I slutet av varje avsnitt samlas allt som behöver göras i en lista. Först då kan gruppen prioritera bland uppgifterna, därpå fördelas arbetsuppgifterna i projektgruppen.
-
Ett förslag är att jobba utifrån modellen SMARTa mål. Det skapar tidsbegränsade, specifika mål som går att följa upp.
S=Specifikt – Målet ska vara specifikt, alltså väldigt tydligt och konkret. Exakt vad är det som ska vara förändrat efter projektets slut?
M=Mätbart – Är det möjligt att mäta det ni vill? Hur ska ni mäta och vem ska göra det? Fundera över lämpliga indikatorer (dvs. mått på måluppfyllelse) för varje mål.
A=Accepterat – Målet är relevant i förhållande till målgruppen och problemet. Har målgruppen varit delaktig i utformandet av målet eller problemformuleringen som ligger till grund för målet? Detta är särskilt viktigt i folkhälsoarbete eftersom målgruppen måste vara motiverad att förändra beteende. Målet måste också vara förankrat hos projektmedarbetarna så att alla känner ett gemensamt ägandeskap över projektet och arbetar mot samma mål.
R=Realistiskt – Målet måste vara genomförbart med de (finansiella och personella) resurser som finns tillgängliga och inom projekttiden.
T=Tidssatt – En tidsplan ska vara satt för när dessa mål ska vara uppfyllda.
-
Det bör alltid finnas en plan med aktiviteter, ansvarsområden och roller så att alla i projektgruppen vet vad som förväntas och kan följa en gemensam plan.
Exempel på teorier ni kan välja att basera arbetet på:
- Teori om social inlärning
- Health belief model
- Teori om hälsobeteendeförändring
- Teorier om self-efficacy
- Teorier om social planering
- Hälsokonsekvensbedömning
- HELPSAM (Health Promotion Strategy Analysis Model)
-
Resurser kan vara både materiella och mänskliga. Några viktiga faktorer för kvalitet i projektet är:
- Rimlig ambitionsnivå i relation till resurser.
- Att projektledningen själv har möjlighet att fatta ekonomiska beslut inom budgeten.
- Personalens (inklusive volontärers) kompetensnivå och möjlighet till kompetensutveckling.
-
Deltagande innebär att samarbetspartner, nyckelmedlemmar i målgruppen och beslutsfattare har fått, eller fortlöpande har, möjlighet att påverka och delta i utvecklingen av projektet.
-
Fokusgrupper kan vara ett bra sätt att fånga upp hur budskap når målgruppen, även för mindre projekt.
-
En indikator kan vara kvantitativ (t.ex. antal personer inom målgruppen som har utbildats inom ramen för projektet) eller kvalitativ (t.ex. antal personer i målgruppen som efter en informationsinsats testar sig i högre grad).
Fundera över vad som är möjligt att mäta och var eller hur ni kan få tillgång till relevant data.