Strategins utgångspunkter

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor ges likvärdiga villkor och förutsättningar. Sexuell och reproduktiv hälsa är en grundläggande del av den allmänna hälsan och välbefinnandet under människans hela liv, såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Samspelet mellan strukturella, biologiska och individuella faktorer avgör förutsättningarna för den sexuella och reproduktiva hälsan. För att uppnå sexuell och reproduktiv hälsa behöver sexuella och reproduktiva rättigheter utgöra grunden.

Ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, utifrån exempelvis kön och socioekonomi, har systematiskt olika livsvillkor och levnadsvanor. Ett brett hälsofrämjande och förebyggande arbete bidrar till att stärka individens förutsättningar att åtnjuta sina rättigheter, uppnå god sexuell och reproduktiv hälsa och därmed en förbättrad allmän hälsa. SRHR är därför en nödvändig del av folkhälsoarbetet. Utgångspunkten för arbetet ska vara en positiv och ansvarsfull sexualsyn där samtycke, som grundar sig i frivillighet, ömsesidighet, egenmakt och respekt, inkluderas.

Arbetet för att nå strategins mål genomsyras av de mänskliga rättigheterna och mer specifikt rättigheterna kopplade till sexuell och reproduktiv hälsa. Rättighetsperspektivet bygger på principerna om icke-diskriminering, deltagande, öppenhet och insyn samt att ta och utkräva ansvar. För att alla ska ha möjlighet att tillgodogöra sig sina rättigheter behöver arbetet beakta skillnader som har samband med socioekonomiska förutsättningar eller diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Strategin utgår även ifrån SRHR i ett livsloppsperspektiv. För de allra flesta människor är sexualiteten och reproduktionen grundläggande delar av livet. Vad sexualiteten betyder, vilka behov den innefattar och hur sexualiteten uttrycks varierar över tid, utifrån sammanhang och mellan olika individer. Insatser inom området sexuell och reproduktiv hälsa finns i relativt hög grad tillgängligt för unga och unga vuxna, medan insatser kring sexualiteten riktade till vuxna och äldre personer är mer ovanliga. Trots kunskap om att sexualiteten och reproduktionen har betydelse för hälsan och välbefinnandet genom hela livet, uteblir ofta samtal om sexualitet inom till exempel hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Tystnaden leder till ett osynliggörande och kan bidra till en försämrad sexuell och reproduktiv hälsa i befolkningen.

Vidare påverkas en individs sexuella och reproduktiva hälsa av både strukturella, individuella och biologiska faktorer som kan skapa skillnader ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Människors livsvillkor och levnadsvanor är avgörande för att ha frihet, kontroll och makt över sin sexualitet och reproduktion, vilket i sin tur påverkar sexualliv, kommunikation, relationer och familjeliv.

Grupper vars hälsa och rättigheter behöver stärkas

Strategin gäller hela befolkningen och har fokus på god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för alla. Det finns dock grupper i samhället vars sexuella och reproduktiva hälsa är sämre än den övriga befolkningens och vars rättigheter oftare försummas. Dessa grupper behöver därför bättre förutsättningar och ett bättre bemötande. Det handlar exempelvis om personer med bristande socioekonomiska förutsättningar, personer med migrationserfarenhet, personer med funktionsnedsättning, homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation (hbtqi-personer) samt unga och unga vuxna. Det är viktigt att belysa att individer kan tillhöra flera av dessa grupper, under hela eller perioder av livet, och att grupperna därför kan överlappa och påverka varandra.

De utmaningar som personer i grupperna möter beror ofta på kunskap, föreställningar, förväntningar eller begränsningar som finns i det omgivande samhället.

Mål och delmål i strategin

Det övergripande målet med strategin är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Målet är nedbrutet i fyra delmål som tar avstamp i den internationella definitionen av SRHR, som i sin tur bygger på mänskliga rättigheter. Delmålen är långsiktiga, av visionär karaktär och ömsesidigt beroende av varandra. Som stöd i det fortsatta arbetet föreslås därefter sju åtgärdsområden som gemensamt ska bidra till att uppfylla samtliga delmål. Det övergripande målet och delmålen ska regelbundet följas upp utifrån ett antal indikatorer

Sexualitet och sexuell hälsa

Alla har frihet att avgöra om, när och hur de vill vara sexuellt aktiva, välja sina sexualpartner i jämlikhet och samtycke, ha njutbara sexuella upplevelser, utan risk för sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter.

Reproduktion och reproduktiv hälsa

Alla har rätt till en god reproduktiv hälsa och kan välja om, när, hur många och på vilket sätt de önskar få barn samt har rätt till en trygg och säker vård vid graviditet, förlossning och abort.

Egenmakt, integritet och identitet med koppling till hälsa

Alla respekteras och stärks i sin egenmakt, i sin kroppsliga integritet och i sitt privatliv samt i sin sexuella identitet och könsidentitet, utan begränsningar och stigmatisering. Alla har rätt till frihet från diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, samt våld eller förtryck.

Jämlika och jämställda relationer med koppling till hälsa

Alla har rätt att fritt välja om de vill ha en relation eller leva tillsammans med någon i jämlikhet, och i så fall när och med vem eller vilka. Alla har också rätt att fritt välja om, när och med vem äktenskap ingås, samt om det ska upplösas och i så fall när.

Åtgärdsområden

  • Skapa strukturella förutsättningar för SRHR
  • Synliggör SRHR som en del av folkhälsan
  • Säkerställ kompetens hos berörda yrkesgrupper
  • Säkra rätten till kunskap och information
  • Främja sexuell och reproduktiv hälsa genom hela livet
  • Förebygg sexuell och reproduktiv ohälsa genom hela livet
  • Skapa jämlik och tillgänglig vård, stöd och behandling

Arenor och aktörer

För att uppnå en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i befolkningen krävs insatser från olika aktörer inom staten, regionerna, kommunerna och det civila samhället. Arbetet bör vara systematiskt, samordnat och tvärsektoriellt. Insatserna som rör SRHR behöver integreras med annat främjande, förebyggande, stödjande och åtgärdande arbete. Hälso- och sjukvården är en central arena för att stärka den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna. Andra arenor där SRHR berörs på olika sätt är exempelvis hemmet, skolan, fritidssektorn inklusive idrotten, arbetsplatsen och kulturen. En annan viktig arena för en stor del av befolkningen, och inte minst för unga, är internet med dess digitala mötesplatser.

Samverkan

För att utveckla arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige krävs tvärsektoriell samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Samverkan bör omfatta myndigheter, offentliga och privata aktörer samt civilsamhällets organisationer och ske såväl internt som externt. Det behöver finnas en strategisk samverkan mellan myndigheter där de utifrån respektive uppdrag kompletterar varandra i arbetet med att föra SRHR-arbetet framåt. Samverkan behöver också finnas med regionala eller lokala aktörer och med de civilsamhällesorganisationer som verkar inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Vi har genom myndighetens instruktion i uppdrag att verka för nationell samordning inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Internationellt samarbete

Sverige har under lång tid haft en framträdande roll i det internationella SRHR-arbetet. Genom sitt finansiella, politiska och diplomatiska stöd, främst genom Sida och Utrikesdepartementet, driver Sverige SRHR-frågor globalt. Forskarsamhället i Sverige har också en viktig roll i det internationella utvecklingsarbetet. Internationellt samarbete och samverkan, på många olika nivåer, är avgörande för utvecklingen av SRHR som område och människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, bland annat utifrån Agenda 2030 och styrdokument från World Health Organization (WHO).

Läs mer

Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) (PDF, 775 kB)