Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Psykisk ohälsa, t.ex. besvär av ångest, depression och stress, är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studentmottagning. Högskolor och universitet är därmed en viktig arena för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.

På de här sidorna beskriver vi vad psykisk hälsa innebär, hur det kan definieras och vad som påverkar psykisk hälsa. Vi tar också upp hur vi använder de uttryck som används för att mäta psykisk hälsa.

De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare att få anställning, vänner och familj. Samtidigt svarar majoriteten att de tror att man helt kan återhämta sig efter psykisk ohälsa. Det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört.

För dig som arbetar med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention på lokal och regional nivå har vi samlat en del av det kunskapsstöd som finns på vår webbplats i en digital broschyr. Relaterad läsning Följa, utvärdera och stödja insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention Psykisk hälsa och suicidprevention

En ny undersökning från Folkhälsomyndigheten visar att unga vuxna oftare än andra tycker att det är svårt att berätta för någon om sin psykiska ohälsa.

Faktabladet beskriver vad som är viktigt att tänka på i arbetet med att genomföra insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa Allmänhetens stigmatisering Allmänhetens stigmatisering innebär att den negativa inställningen, eller attityden, till en viss grupp vanligen delas av flertalet i befolkningen (medvetet eller omedvetet). Självstigmatisering Personer som tillhör den stigmatiserade gruppen kan ta till sig allmänhetens attityder…

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Personer med psykisk ohälsa uppmärksammas allt mer i svenska nyhetsmedier, och skildras på ett allt mer positivt sätt. Medierna lyfter bland annat fram att psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt, och att många med psykisk ohälsa har en fungerande vardag. Det kan ha bidragit till att allmänhetens syn på psykisk ohälsa blivit mer positiv.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande och tidigt upptäcka symtom.

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna

Ansökan öppen. Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag för verksamhet till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, branschorganisationer och partssammansatta organ inom området psykisk hälsa och suicidprevention i arbetslivet.

Det finns många faktorer som påverkar risken för psykisk ohälsa, både individens nära omgivning och samhället i stort. Även individens eget beteende och livsvillkor påverkar. De saker som påverkar vår psykiska hälsa är i stort desamma genom livet, även om sådant som sämre fysisk hälsa och svåra livshändelser som förlust av närstående naturligt blir vanligare när vi blir äldre.

Faktabladet sammanfattar och diskuterar olika för- och nackdelar med att använda befintliga frågeformulär för att mäta stigmatisering. Faktabladet riktar sig främst till personer som är verksamma inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

I detta faktablad beskriver vi vad stigmatisering är och vilka konsekvenser det har. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, jämlikhets- eller rättighetsfrågor.

Med det här kunskapsstödet riktar vi oss främst till arbetsgivare och specifikt till HR-personal. Det kan även vara användbart för dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

Folkhälsomyndigheten publicerar nu det första av fyra faktablad som uppmärksammar vikten av att motverka ensamhet. Faktabladet visar på ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk ohälsa.

Förslaget bygger på analyser och underlag som myndigheter, organisationer och föreningar har lämnat, breda dialoger med många aktörer verksamma inom området, till exempel representanter från kommuner och regioner samt vägledande principer för arbetet inom området som pekats ut i internationella

Faktabladet bygger på resultatet från en intervjustudie om psykisk ohälsa bland unga transpersoner i åldern 16–26 år.