Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Det finns ett vaccin mot RS-virus som heter Abrysvo och som kan ges under graviditet för att skapa ett skydd mot RS-virus för det nyfödda barnet upp till cirka sex månaders ålder. En utredning pågår just nu av Folkhälsomyndigheten kring om detta ska ingå i en rekommendation eller inte. När utredningen är klar kommer information om detta visas…

Rapporten jämför effekterna av de olika strategierna i Finland och Sverige avseende skolor, på spridningen av SARS-CoV-2. Den kan användas som ett kunskapsunderlag vid ställningstagande till om skolstängning är aktuell.

Denna rapport publicerades den 17 mars 2023 och redovisar influensaläget vecka 10 (6–12 mars).

Denna rapport beskriver den sexuella hälsan och behov av kunskap och förebyggande insatser bland män som har sex med män i Sverige. Resultaten baseras på enkätstudien MSM2013 med 2 373 deltagare.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Den som en gång har haft bältros har högre risk än andra att få det igen. Vaccination kan skydda mot ett återinsjuknande. Bältrosutslagen bör vara ordentligt utläkta innan man vaccinerar sig och man ska helst inte ha några andra symtom som pirrningar eller stickningar kvar i området.

Nej, inte om barnet hunnit få sina tre vaccinationer vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Om skadan inträffar kort före den tredje vaccinationen vid 12 månaders ålder kan denna tidigareläggas. Barn får sin fjärde vaccindos redan 4 år efter den tredje, och behöver inte någon extra dos vid sårskada före den fjärde dosen. För profylax vid sårskador hos vuxna se: Rekommendationer för profylax till vuxna mot…

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete Handlingsplanen har tagits fram av de 26 myndigheter och organisationer som vid tidpunkten ingick i den Nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens. Den omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre miljön, djurhållning, veterinärmedicin…

Risken för allvarlig sjukdom på grund av covid-19 har gradvis minskat de senaste åren. I åldersgruppen 18–49 år är det framför allt personer med nedsatt immunförsvar som har en ökad risk att bli allvarligt sjuka i covid-19, och som därför rekommenderas vaccination. Personer som inte omfattas av Folkhälsomyndighetens generella…

Nej, eftersom vaccination före 12 månaders ålder inte omfattas av vaccinationsprogrammet för barn och Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination mot MPR (mässling, påssjuka och röda hund) inte står listade i 9 § Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43), så har sjuksköterskor inte ordinationsrätt för MPR-vaccin…

Personer som inte tillhör någon av riskgrupperna blir mycket sällan allvarligt sjuka i covid-19 utan får milda, förkylningsliknande symtom och Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför inte vaccin till dessa personer. Om du har en omfattande grundsjuklighet kan din läkare ordinera vaccination mot covid-19. Personer som inte har medicinska skäl men…

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Rapporten ger en sammantagen bild av narkotikasituationen i Sverige och visar bland annat att användningen av narkotika ligger kvar på samma nivåer som tidigare.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Information från Folkhälsomyndigheten

Svenska resultat från den europeiska internetundersökningen EMIS-2017 – en studie om män som har sex med män (MSM)

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Den fjärde delen av rapportserien om genetisk karakterisering av SARS-CoV-2 i Sverige omfattar vecka 45, 2020 till vecka 14, 2021. Under denna period har övervakningsprogrammet för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 utökats till att omfatta 10 procent av de positiva proverna.